Vård- och omsorgsförvaltningen
Lokalt
vård- och omsorgsprogram
vid demensproblematik
REAGERA
UTVÄRDERA
RAPPORTERA
GENOMFÖRA
BEDÖMA
PLANERA
Helsingborg 27 juni 2008
Revideras 30 september 2008
Bakgrund
Detta lokala program är ett led i strävan att förbättra vården och omsorgen för personer
med demensproblematik. Programmet riktar sig till de olika yrkesgrupper inom
Helsingborgs stad som kommer i kontakt med nämnda vårdtagargrupp och deras
närstående. Det är tänkt att kunna användas som en guide i olika arbetsmoment och i
handledning.
I det lokala programmet beskrivs bland annat arbetsprocess, ansvar och riktlinjer för
arbetet vid demensproblematik . Det regionala vårdprogrammet som kom 2005 samt
befintliga rutiner har legat till grund för arbetet.
Syfte
Syftet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är:
…att öka förutsättningarna för personalen, att genom tidig reaktion och agerande, ligga
”steget före” i bedömning och insatsplanering för personer med demensproblematik.
Syftet är även att förbättra stödet till deras närstående.
Mål
Målet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är:
… att med ett hälsobefrämjande perspektiv på demensproblematiken kunna
förebygga, men även förutse och lindra problem som oundvikligen uppstår vid
demenssjukdom.
Vårdfilosofi
När vi vet att det är demenssjukdom vårdtagaren lider av ska vi använda oss av
palliativ vårdfilosofi i vård- och omsorgsplanering och arbete. Se vidare i planeringsavsnittet.
Projektgrupp
Caroline Dahlgren, projektledare
Kerstin Aggestam, projektassistent
Leif Nilsson, demenskonsultteamet
Karin Nilsson, demenskonsultteamet
Kajsa Hiller, sjuksköterska
Ingrid Christensson, enhetschef myndigheten
2
Begreppet demens
Med demens menas en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande
försämring av hjärnfunktioner. Den diagnostik som används i svensk sjukvård är
hämtad från WHO: s diagnostiska system ICD-10.
Enligt ICD-10 skall följande kriterier vara uppfyllda:
Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande.
Störning av flera högre kortikala funktioner som minne – tankeförmåga,
orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme.
Medvetandet ska inte vara grumlat.
Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd
av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna.
Svårighetsgraden ska vara sådan att demenssymptomen påverkar personens
arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare
prestationsnivå.
Symtomduration ska vara minst 6 månader.
Källa:
Kommunförbundet Skåne, Region Skåne: ”Demenssjukdomar, Hälso- och sjukvårdsprogram”, 2005.
3
Arbetsgång vid demensproblematik
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
RAPPORTERA
BEDÖMA
PLANERA
GENOMFÖRA
UTVÄRDERA
Vi ska reagera tidigt på förändrat beteende
för att kunna arbeta förebyggande vid
demensutveckling. Vänta inte tills det har
blivit stora problem.
Det är viktigt att rapportera de symtom och
tecken vi uppmärksammar till rätt person.
Läs mer om var ni vänder er här.
Sid. 5
Sid. 8
Helhetsbedömning av vårdtagaren av det
kommunala teamet som komplement till
familjeläkarens bedömningar är viktigt för
att kunna planera rätt insatser.
Sid. 9
Efter bedömningsarbetet kan vi planera
och fördela vård- och omsorgsinsatserna
tillsammans med den enskilde, anhöriga
och andra vårdgivare.
Sid. 36
I arbetet med demenssjuka personer är det
viktigt att ha kunskap om lämpligt
förhållningssätt och bemötande. Tips om
strategier finns här.
Följ upp och utvärdera resultatet av
insatserna.
Når vi målen vi satte upp?
4
Sid. 48
Sid. 61
Tillbaka
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
RAPPORTERA
Varför?
• Ett förändrat beteende kan vara
symtom på demenssjukdom. Det är
viktigt att utredning görs för att vi ska
kunna arbeta med att förebygga
problem som vi vet brukar uppstå vid
demenssjukdom.
•
BEDÖMA
PLANERA
GENOMFÖRA
UTVÄRDERA
Tecken att
reagera på
Även hos vårdtagare med känd
demensdiagnos är det viktigt att
reagera på nya symtom. Det kan
betyda att vi behöver förändra
insatserna för den personen.
OBS
Demensliknande symtom kan även
bero på
• Vätske och /eller näringsbrist
• Urinvägsproblem – fylld blåsa,
infektion
• Förstoppning
• Depression
• Annan psykisk sjukdom som psykos
• Konfusion
• Läkemedel - överdosering,
biverkningar eller interaktion
• Missbruk - alkohol, droger och
läkemedel
• Begåvningshandikapp
• Långvarig sömnstörning
• Understimulering
• Hörsel och synnedsättning
• Hjärntumör
…..m.m.
5
Tillbaka
Tillbaka
Exempel på tecken att reagera på vid misstanke om
glömska/förvirring
Minnesstörning (amnesi)
1 (2)
Nedsatt orienteringsförmåga
(visuospatial oförmåga)
• Glömska kring aktuella händelser och
överenskommelser
• Svårt att hitta i obekanta miljöer, t ex vid
resor
• Svårt att komma ihåg tider eller vilken
dag det är
• Ökat behov av minneslappar
• Svårt att hitta i välbekanta
omgivningar, t ex i bostaden eller
närområdet
• Dygnsrubbningar, sömnstörningar,
man ger sig ut på kvällar/nätter
• Försämrad avståndsbedömning, t ex
svårigheter att sätta sig på en stol
Oförmåga att känna igen föremål
(visuell agnosi)
Nedsatt praktisk förmåga
(apraxi)
• Svårt att känna igen vardagliga
bruksföremål, bilder och symboler
• Svårt att utföra vardagliga sysslor trots
att rörligheten är god, använder t ex
felaktiga handgrepp
• Svårt att känna igen ansikten eller
personer i omgivningen
• Svårt att använda vardagliga föremål
t. ex. kaffebryggare, telefon eller
fjärrkontroll
• Svårt med hygien/påklädning
• Svårt att göra inköp betala/packa ihop
det man köpt
• Svårt att sortera tvätt och starta
tvättmaskin
Kroppsliga förändringar
(motoriska störningar)
Kommunikationsstörningar
(afasi – språklig oförmåga)
• Rör sig långsammare, får plötsliga
låsningar i kroppen
• Tappar ord, har uttryckssvårigheter
• Stelare rörelser, kramper, darrhänthet
• Försöker fylla i och skyla över
minnesluckor
• Förändrat sätt att gå, korta, trippande
steg, mera klumpiga
• Upprepar och stakar sig, kastar om ord
och uttryck
• Försämrad balans, faller lättare omkull
• Avtagande förmåga att läsa och förstå,
lyssna på TV och radio.
• Annorlunda ansiktsuttryck, stelare
mimik, reagerar långsammare
• Avtagande förmåga att samtala
• Svårt att skriva brev och fylla i blanketter
• Otydligt tal, sluddrar, rösten är svagare
6
Tillbaka
2 (2)
Tillbaka
Försämrat tänkande
(kognitiv störning)
Försämrad förmåga att planera
(nedsatt exekutiv förmåga)
• Tänker trögare, behöver längre tid för
att svara, reagerar långsammare
• Svårt att organisera och genomföra
överenskommelser
• Problem att räkna, förstå sin ekonomi
och pengars värde
• Nedsatt ordningssinne
• Tappar tanketråden/skiftar
samtalsämne, tystnar för att man inte vet
vad man ska säga.
• Svårt att hålla fast vid saker som man
kommit överens om
• Svårt att genomföra och avsluta olika
moment när man t ex lagar mat, handlar
eller städar
• Svårt att följa instruktioner
• Svårt att välja lämplig klädsel
Förändrad personlighet
• Minskat engagemang, oföretagsamhet och likgiltighet när det t ex gäller hygien, klädsel och
matvanor
• Fåordig, använder samma ord och uttryck gång på gång
• Svårare att visa medkänsla, svårare att förstå medmänniskors reaktioner
• Ökad aktivitet, nya, svårhanterliga ovanor
• Snabba humörsvängningar, skiftar mellan glädje, irritation och gråtmildhet. Förändrat sinne
för humor, svårt att förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar på ett sätt som man inte
gjort tidigare
• Mer onyanserade åsikter, delar upp dem i vitt el svart/ont el gott, svårare att ta till sig
argument, kan resonera ologiskt
• Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick
Psykiska symtom
• Nedstämd, dyster och grubblande, ledsen, apatisk
• Ökad entusiasm, glättig och upprymd, kan bli manisk i vissa stunder
• Stresskänslig, orolig, ängslig, rädd i många situationer som man tidigare behärskat
• Mycket stark oro som ofta övergår i ångestattacker och tvångshandlingar
• Förändrade sovvanor, sover t ex sämre, mer el. vid andra tidpunkter än tidigare
• Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska, kan bli hotfull och våldsam
• Rastlös, har svårare att komma till ro, ökad aktivitet, ökat vandrande
• Ökad misstänksamhet, kommer med anklagelser, visar obefogad svartsjuka, känner
tvångstankar t ex att vara förföljd
• Syn- eller hörselhallucinationer, vanföreställningar
7
Tillbaka
Tillbaka
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
Vem rapporterar jag till?
RAPPORTERA
BEDÖMA
Angående personer utan larm, hemvård
eller vårdboendeplats
Om problemen upptäcks av tex.
förebyggandehandläggare, äldreombud,
kundcentrum, hemservicepersonal eller
anhörigcentrum med flera.
Vänd er då till Demenskonsultteamet för råd
och konsultation i ärendet. De kan även
hjälpa er med att slussa vidare till rätt person.
Demenskonsultteamet, tel : 10 74 19
PLANERA
GENOMFÖRA
UTVÄRDERA
Personer som har larm, hemvård,
hemsjukvård eller vårdboendeplats
Den som reagerar på tecken som beskrevs i
föregående kapitel ska rapportera dessa till:
• omvårdnadsansvarig sjuksköterska
(OAS) på området.
OAS kontaktar i sin tur:
• vårdtagarens familjeläkare för
utredning och informationsutbyte om
pågående vård och aktuella
läkemedel.
• specialistvården då dessa är
inkopplade.
OAS kontaktar även andra kommunala
företrädare för hjälp med bedömningar:
• Biståndshandläggare
• Arbetsterapeut
• Sjukgymnast
• Demenskonsultteam eller
motsvarande funktion
OAS ansvarar också för att
• den enskilde och om denne så
medger vid behov även dennes
närstående blir informerade och
deltagande i utredningen.
8
Tillbaka
Tillbaka
Varför ska vi göra bedömningar…?
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
RAPPORTERA
BEDÖMA
PLANERA
GENOMFÖRA
UTVÄRDERA
…för att underlätta utredningsarbetet
Här kan vi göra mycket i våra kommunala
team för att underlätta en utredning. I många
ärenden är det bland olika vårdgivare vi som
har störst kännedom om vårdtagaren.
Men…tänk på anhöriga och närstående i
bedömningsarbetet. Det är de som känner
vårdtagaren allra bäst. Deras medverkan är
ovärderlig.
…för att veta vilka insatser som ska
planeras vid ett omsorgsbeslut och hur de
ska utföras.
Den viktigaste anledningen att göra
bedömningar är för att se vem vårdtagaren är
och vilka funktioner som finns kvar eller har
gått förlorade. Detta måste vi veta för att
kunna planera rätt insatser för vårdtagaren, vid
rätt tillfälle.
…för att bedöma om det finns behov av
hemsjukvård.
Det är också viktigt att vi gör bedömningar
innan vi bestämmer oss för om vårdtagaren
behöver hemsjukvård hos oss eller ska vända
sig till primärvården.
Checklista
bedömning
OBS!! kom ihåg att förmågan att planera och
genomföra kan vara kraftigt nedsatt hos en
person med demenssjukdom. Denna
oförmåga kan leda till att personen inte går till
vårdcentralen trots att de är till synes pigga
och kapabla att ta sig iväg på andra ärenden.
…för rätt placering på vårdboende.
Om vårdtagaren har demensproblematik är det
av största vikt att biståndshandläggaren innan
placering har samverkat med
hemvårdsteamen och DKT för
helhetsbedömning av vårdtagaren.
…vid akut förvirring.
Innan kontakt med doktor, se separat
checklista.
Placeringsrutiner
demensavd
(ej klara)
Placeringsrutiner Särskilt
vårdkrävande
Checklista
Akut förvirring
9
Tillbaka
Tillbaka
Checklista bedömning
Resultaten av bedömningarna dokumenteras enligt gällande rutiner
Basbedömning på kommunal nivå (kan göras utan läkarordination).
Anamnes och status
□ Hälsohistoria
- Samtal med vårdtagaren
- Kontakt med annan vårdgivare om pågående vård
- Anhörig / närståendeintervju / symtomenkät
teamet
ssk
teamet
□ Nutritionsstatus/BMI
ssk
□ Mage, tarm, urin
ssk
- Förstoppning?
- Kvarstående urin i blåsan?
- Urinvägsinfektion?.. ta urinsticka
□ Blodtryck
Bilaga
Bilaga
ssk
□ Tandstatus/tandvårdskort
- Behöver vårdtagaren hjälp att ordna munhälsobedömning?
- Är vårdtagaren berättigad till tandvårdskort?
ssk
Läkemedelshantering
- Vem ansvarar?
- Biverkningar?
- Läkemedel som kan orsaka förvirring
Social bedömning / utredning / beslut
ssk
Bilaga
Bilaga
biståndshandl.
Funktionsbedömningar
□ GBS funktionsskattning
teamet
Bilaga
□ Aktivitets/ sömnprofil
ssk/usk
Bilaga
□ Checklista fallrisk
at/sjg
Bilaga
□ ADL och hjälpmedelsbedömning
at/usk
at
□ Syn och hörselbedömning
Bedömningar som görs av familjeläkare vid demensutredning
Somatiskt, psykiatriskt och neurologiskt status
EKG
Blodprover S-Calcium, S-Albumin, S-Homosystein, TSH
Blodtryck och ortostatiskt prov
MMT
Genomgång av aktuella mediciner
Ställningstagande om körkort/vapen
Ställningstagande om intyg för god man/förvaltare
10
Bilaga
Bilaga
Tillbaka
Tillbaka
SYMTOMENKÄT
1 (6)
Psykogeriatrik / Neuropsykiatri
NAMN:
Ragnar Åstrand, Överläkare
Geriatriksektionen, medicinkliniken
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Version III, nov –98 i samarbete
med minnesmottagningen,
Geriatrik-LAH kliniken,
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
………………………………………………..
PERSONNUMMER:
……………………………………………….
När en person får minnessvårigheter eller andra svårtolkade symtom, kan man behöva undersöka om detta beror
på någon sjukdom som stör hjärnans funktioner.
För att på säkraste sätt ställa rätt diagnos och kunna erbjuda lämplig behandling, måste den utredande läkaren
göra en noggrann analys av varje patients speciella symtombild.
Personen kan av olika skäl ha svårt att utförligt beskriva sitt tillstånd. Det är därför av stort värde, om en eller
flera närstående omsorgsfullt går igenom detta formulär och ger sin beskrivning av situationen. Den / de som
lämnar uppgifterna bör ha känt personen länge och väl känna till hur han / hon har det i sitt dagliga liv.
Ange om och i vilken utsträckning beskrivna symtom observerats, genom att med kryss i lämpliga rutor
( ) markera de alternativa påståenden eller svar som stämmer bäst på Din / Er uppfattning. Vissa frågor
besvaras på korta testrader. Behövs mera utrymme, går det bra att bifoga ett löst blad eller ett brev.
Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd.
Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P
Enkäten besvarad av:
Förhållande till den person som enkäten
gäller:
Maka/make Barn
Syskon
Annan närstående person:
…………………………………….
Datum:……………………………..
………………………………………
Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:………………………………….
Tel: ………………………………….
Genom mottagningssköterskan eller vid mottagningsbesökges möjlighet att enskilt kommentera eller diskutera
enkäten.
11
Tillbaka
Tillbaka
2 (6)
P har fått svårare att:
Nej
Ja, något/
Ibland
Ja, uttalat/
Ofta
Vet inte
Kan inte
Bedöma
-hitta på välbekanta platser,
t ex hemma hos nära vänner eller vid
promenad / bilkörning i hemortens
centrum
-lära sig hitta i nya miljöer, t ex vid
resor eller besök i varuhus
-bedöma avstånd och inta rätt kroppsläge, t ex att sätta sig på en stol eller lägga
sig i en säng med kroppen rätt placerad
-känna igen vardagliga föremål, bilder,
symboler eller ansikten på välkända
personer
-utföra vanliga praktiska sysslor, trots
att rörligheten är god, t ex påklädning,
hushållsarbete, handarbete, bilkörning,
eller användning av olika apparater
såsom kaffebryggare, telefon, rakapparat,
tvättmaskin eller fjärrkontroll till TV
-följa instruktioner och bruksanvisningar
-förstå vad han/hon hör eller läser,
t ex innehållet i brev, tidningar eller
program på radio/TV
-hitta rätt ord. Försöker ofta finna ett
annat sätt att förklara vad han/hon menar
eller talar osammanhängande
-skriva, t ex skriva brev, meddelanden
eller fylla i blanketter
-räkna och förstå sin ekonomi, t ex
växla pengar, betala räkningar, använda
checkar och betalkort, kontrollera sina
kontoutdrag och förstå pengars värde
…………………………………..
(P 1-10)
………………………………………………………..
0
1
2
X
12
Tillbaka
Tillbaka
3 (6)
Nej
Ja, något/
Ibland
Ja, uttalat/
Ofta
Vet inte
Kan inte
Bedöma
-förändrad initiativförmåga. Har t ex
svårare att ta sig för sysslor som tidigare
varit rutiner eller har blivit överaktiv på ett sätt
som skapar problem eller oordning
(stryk under det som stämmer)
-svårare att planera, t ex vad gäller att
sköta hemmet, göra inköp, välja lämpliga
kläder
-försämrat omdöme. Gör sådant som är
riskabelt eller måste redas ut. Kan vara
mindre noggrann med hur hemmet eller
den personliga hygienen blir skött
-försämrad insikt, T ex om de problem
som symtomen leder till i hans/hennes
egen situation eller för andra personer
-svårare att engagera sig och visa
medkänsla i det som tidigare varit viktigt,
både vad gäller familjen och samhället i stort.
Känsloreaktionerna är svagare eller
otydligare
-förändrat sinne för humor
Har svårt at förstå skämt, misstolkar,
tar åt sig eller skämtar själv på ett sätt
som är olikt honom/henne. Kan verka
road och upprymd utan att det tycks
finnas orsak
-mera onyanserade åsikter, värderingar
och synpunkter. Har svårare att ta till sig
argument och resonerar ologiskt
-blivit mera fåordig och använder
samma ord eller uttryck gång på
-förändrat sitt beteende. Detta kan
leda till genanta eller problematiska
situationer i sällskapslivet eller samlivet
-förändrat sina matvanor, t ex hunger,
mättnadskänsla eller val av födoämnen är
annorlunda än tidigare.
Bordsskicket kan ha blivit mera glupskt
Och ensidigt begär efter viss föda, t ex
Sötsaker kan ha uppkommit
………………………………………..
(F 1-10)
……………………………………………………………….
0
1
2
X
P har……
13
Tillbaka
Tillbaka
4 (6)
Nej
Ja, något/
Ibland
Ja, uttalat/
Ofta
Vet inte
Kan inte
bedöma
-tänker trögare och behöver fundera
längre innan han / hon svarar
-reagerar långsammare. Hinner inte
med att öka tempot och göra det som
behövs då något plötsligt händer
-rör sig långsammare
-rör sig stelare och mera osmidigt
-har förändrat sitt sätt att gå och stegen
korta, trippande eller mera klumpiga
-har försämrad balans och faller lättare
omkull
-är fumligare eller har blivit mera darrhänt (stryk under det som stämmer)
-har annorlunda ansiktsuttryck, d v s
minspelet är mindre spontant och varierat,
vilket gör att det blivit svårare att avläsa
känsloläge och reaktioner
-talar otydligare p g a att uttalet blivit
sluddrigt eller p g a att rösten blivit
svagare (stryk under det som stämmer)
-har svårare att känna när han /hon
behöver gå på toaletten, vilket kan
leda till att han / hon kissar på sig
……………………………………..
(SK 1-10)
………………………………………………………………….
0
1
2
X
P……
14
Tillbaka
Tillbaka
5 (6)
Nej
Ja, något/
Ibland
Ja, uttalat/
Ofta
Vet inte
Kan inte
bedöma
-är mera stresskänslig och kan dra sig
undan sällskap eller intensiva aktiviteter.
Kan ha ett ökat behov av att göra en sak
i taget
-är mera nedstämd och kan vara dyster,
grubblande, ledsen med nedsatt ”gnista”
eller livslust
-är mera orolig, rastlös eller har blivit
rädd för vissa situationer
har förändrat sina sovvanor, t ex sover
sämre, sover mera eller sover vid andra
tider på dygnet än tidigare (stryk under
det som stämmer)
-är mera lättrörd (gråtmild / ”blödig”)
eller växlar humör hastigt utan tydlig
orsak (stryk under det som stämmer)
-har svårare att hejda sig då han/hon
blir arg och kan bli hotfull eller våldsam
-har fått idéer som inte stämmer med
verkligheten. Kan t ex vara misstänksam
och komma med grundlösa anklagelser, visa
obefogad svartsjuka eller känna sig
förföljd
-har hallucinationer, d v s ser, hör eller
känner sådant som inte existerar i verkligheten, men som han/hon upplever tydligt
-har stundtals eller periodvis blivit
förvirrad, d v s hastigt blivit mera oklar
i tankarna, fått svårare att orientera sig
i tid och rum, visat ett förändrat beteende
och fått svårt att komma till ro
-har korta stunder av frånvaro, där
han/hon inte reagerar på tilltal eller ”fastnat”
i en rörelse eller aktivitet på ett sätt
som är svårt att bryta
…………………………………………..
(AS 1-10)
……………………………………………………………
0
1
2
X
P……
15
Tillbaka
Tillbaka
6 (6)
Nej
Ja, något/
Ibland
Ja, uttalat/
Ofta
Vet inte
Kan inte
bedöma
-komma ihåg vad han/hon alldeles
nyligen gjort
-komma ihåg vad som alldeles nyligen
sagts
-komma ihåg vad som ska göras eller
kommer att inträffa, t ex beställa tid för
något eller uppmärksamma en högtidsdag
-komma ihåg utan att bli påmind eller
använda minneslappar, almanacka o s v
-komma ihåg det som ligger längre
tillbaka i tiden och kan ha svårt att minnas i
vilken ordning olika händelser inträffat
-veta vilken dag det är
-veta vilken tid på dygnet det är
……………………………………………..
(M 1-7)
……………………………………………………………..
0
1
2
X
P har svårare att…..
För hur länge sedan noterades att P började få minnessvårigheter eller andra angivna symtom?
mindre än 6 månader ½-1 år
1-2 år
3-5 år
mera än 5 år
2-3 år
Känner Du / Ni till någon speciell händelse som kan sättas i samband med symtomen eller närmare ange
Tidpunkt då symtomen började visa sig ?
Nej
Ja : …………………………………………………………………………………………………….
På vilket sätt har symtomen utvecklats?
Gradvis – tilltagande på ett smygande sätt
Plötslig förändring – därefter oförändrat, förbättrat, stegvis försämrat eller smygande försämring
(stryk under det som stämmer)
Periodvis återkommande symtom, däremellan fungerarande som tidigare
Varierar symtomen från dag till dag ?
Nej
Ibland
Ofta
Berättar P att han / hon upplever något symtom som särskilt svårt ?
Nej
Ja :
………………………………………………………………………………
Har några av de markerade symtomen lett till påfrestningar för anhöriga ?
Nej
Ja:
………………………………………………………………………………
Håller P med om de symtom Du / Ni angivit i enkäten stämmer ?
Ja
Nej
Delvis
16
Svårt att diskutera med P
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Vård och omsorgsförvaltningen
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
2005-07-25
Namn: _________________________
Nutritionsstatus
Personnummer:______________________
Datum: ______________
Uppgiftslämnare:__________________
1.
Nuvarande vikt: _________ kg
Längd:______ cm
BMI: ______ ( vikt (kg) / längd2 (m) )
Vikt för 6 månader sedan: _______ kg
Den senaste månaden har vikten
□ minskat □ varit oförändrad □ ökat
3.
Näringsintag minskats pga.
□ ingen aptit
□ illamående
□ kräkningar
□ diarré
□ förstoppning
□ sväljningssvårigheter
□ tuggsvårigheter
□ smärtor i munnen (ex. blåsor,
svamp, sår)
□ annan smärta: ________________
□ muntorrhet
□ läkemedel
□ förändrad smakupplevelse
□ besvärats av lukter
□ annat: ________________________
2. Intag av mat
□ som vanligt
□ mer än vanligt
□ mindre än vanligt
□ mycket mindre än vanligt
□ finfördelad/passerad kost
□ endast flytande kost
□ endast näringsdrycker
4.
Fysisk aktivitet
□ normal aktivitet, inga begränsningar
□ kan vara uppe och är någorlunda aktiv
□ är uppe mer än halva dagen
□ tillbringar större delen av dagen i sängen
□ är sängbunden
5. Beräknat energibehov:__________kcal
6. Beräknat vätskebehov:__________ml
Energibehovet beräknas enligt formeln: 30 kcal/kg kroppsvikt/dygn
(ex: vikt 70 kg. 70x30 kcal = 2100 kcal/dygn)
Vätskebehovet beräknas enligt formeln: 30 ml/kg kroppsvikt/dygn
(ex: vikt 70 kg. 70x30 ml = 2100 ml/dygn)
BMI (Body Mass Index) beräknas enligt formeln:
vikt i kg
längden i kvadrat (m2)
Normal intervall BMI 24-29 över 65 år
Normal intervall BMI 20-25 vuxna under 65 år
Utarbetad av Lisbeth Alkmyr leg sjuksköterska
Bedömningsunderlag, resultatet dokumenteras i HSL-journalen under sökordet nutrition
17
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
18
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Mediciner som särskilt ofta orsakar biverkningar i
form av delirium (ordnade efter avtagande risk).
Medicin
Exempel
Antikolinergika
parkinsonmediciner
Disipal
Steroider
Prednison
Dopaminerga
parkinsonmediciner
Madopark
Tricykliska antidepressiva
Saroten
Blåsrelaxerande medel
Cetiprin, Detrusitol
Högdosantipsykotika
Nozinan
Betablockerare
Timolol ögondroppar
Morfinpreparat
Kodein, Petidin
Medel mot reumatism
(NSAID)
Brufén
H2-antagonister
Cimetidin, Ranitidin
Cox-2-hämmare
Celebra
Bensodiazepiner
Stesolid
Digitalis
Digoxin
Diuretika och
antihypertensiva
(via hypotension eller
hyponatriemi
Källa:
Gulmann, N-C. Geroutopsykiatri. Studentlitteratur, 2003.
19
Tillbaka
Tillbaka
1 (5)
Vård- och omsorgsförvaltningen
Funktionsskattning
Modifierad modell efter funktionsskattning av Gottfries, Bråhne, Steen; 1982
Datum
Personnummer:
Namn:
Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under den senaste tiden. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på
varje fråga. Kryssa för det alternativ Du tycker överensstämmer med tillståndet. Om tillståndet ej motsvarar vad som definieras utan ligger
någonstans emellan, kryssas alternativ 1, 3 eller 5.
Intellektuella funktioner
Rumsorientering
0
1
2
3
4
5
Helt orienterad i rummet.
Har brister i
Desorienterad dvs. har
Kan uppge geografisk ort,
rumsorienteringen men är
brister i rumsorienteringen
adress, vårdboende,
orienterad på avd eller i sitt
på egna avd eller i sitt rum.
avdelning, rum.
rum.
6
Helt desorienterad i
rummet.
Tidsorientering
Helt orienterad i tiden dvs.
kan klockan och vet vilken
veckodag, datum, månad
och år det är.
Delvis orienterad i tiden.
Klarar två av variablerna
veckodag, datum, månad,
år.
Dåligt orienterad i tiden.
Vet vilken årstid det är men
inte veckodag, datum,
månad eller år.
Helt desorienterad i tiden.
Personorientering
Helt orienterad till egen
person. Känner väl sitt
namn och kan ange yrke,
ålder och födelsedata.
Känner till sitt namn och
minst en av variablerna
yrke, ålder och
födelsedatum.
Känner hjälpligt till sitt
namn, men inte yrke, ålder
eller födelsedatum.
Helt desorienterad till egen
person.
Närminne
Ingen närminnesstörning.
Känner till vad som hänt de
senaste dygnen.
Nedsatt närminne vilket
dock endast märks vid
ingående samtal.
Så nedsatt närminne att
det även märks vid ytliga
samtal.
Närminnet helt utplånat.
Kommer inte ihåg något
från ena stunden till den
andra.
Fjärrminne
Ingen fjärrminnesstörning.
Minns vid ingående samtal
namnen på viktiga
personer samt viktiga
politiska och andra
händelser från tidigare
perioder i livet.
Har svårt att minnas viktiga
personer eller viktiga
politiska och andra
händelser från tidigare
perioder i livet.
Redan vid samtal och
oväntade frågor märks att
fjärrminnet är nedsatt. Har
ex. svårt att minnas
familjemedlemmarnas
namn, antal, bostadsort
mm.
Fjärrminnet helt utplånat.
Vakenhet
Helt vaken.
Förefaller av och till lätt
dåsig.
Visar tecken på dåsighet
men endast lätta
uppmaningar krävs för att
hålla sig vaken.
Somnolent, dvs. dåsig. Går
att väcka men sjunker
snart tillbaka i dåsigheten
igen.
Koncentration
Inga
koncentrationssvårigheter.
Har inte några svårigheter
att samla tankarna. Kan
följa med i samtal, TVprogram eller läsa skriven
text.
Verkar av och till
okoncentrerad dvs. avviker
från samtalsämnet och har
vissa svårigheter att följa
TV-program eller läsa
skriven text.
Påtagligt
koncentrationsstörd. Har
svårt att hålla en rak linje i
samtalet eller finna
sammanhang i TVprogram, tidningsartiklar
eller liknande.
Så grava brister i
koncentrationsförmågan att
något ordnat samtal ej kan
genomföras.
Tempo
Klarar att skynda sig då
detta krävs.
Klarar av en uppgift men
prestationsförmågan
försämras påtagligt om
man skyndar på.
Prestationsförmågan
försämras påtagligt då man
skyndar på. Blir retlig,
orolig och/eller förvirrad.
Blir helt blockerad och
klarar inte den enklaste
uppgift när man skyndar
på.
Reviderad 02-12-09
20
Tillbaka
2 (5)
Tillbaka
Datum
Personnummer:
Namn:
Intellektuella funktioner forts.
Förströddhet
(tankspridd)
0
Normalt samlad.
1
2
3
4
5
6
Verkar av och till förströdd.
Måttligt men konstant
Konstant mycket förströdd.
Tappar lätt tråden.
förströdd. Svår att nå med
Oförmögen till målinriktad
samtal.
sysselsättning eller samtal.
Omständlighet
Uttrycker sig inte
omständligt.
Av och till mångordig och
detaljrik i sin framställning,
dock inga som helst
problem att hålla sig till
ämnet.
Konstant mångordig och
detaljrik. Har svårt att
"komma till sak" samt gör
många utvikningar från
ämnet.
Ingen förmåga att uttrycka
sina önskemål. Förlorar sig
helt i ordrika detaljer.
Distraherbarhet
Uppmärksamheten störs ej
av normala
bakgrundsaktiviteter.
Uppmärksamheten störs
då och då av normala
bakgrundsaktiviteter.
Uppmärksamheten störs
påfallande ofta av normala
bakgrundsaktiviteter.
Uppmärksamheten är så
allvarligt störd att
meningsfull aktivitet ej kan
genomföras (tex. enklare
sysslor eller ordnat
samtal).
Språkfunktion
Inga språkstörningar. Talar
felfritt och flytande samt
förstår allt som sägs.
Språkstörningar
förekommer ibland tex. i
form av begränsat
ordförråd, långsamt,
hackigt men fullt förståligt
tal eller i form av ljud- /
ordförvrängningar eller
minskad förmåga att förstå
andras tal.
Språkstörningar
förekommer ofta i enkla
samtal t.ex. i form av
mycket begränsat
ordförråd, mycket långsamt
men förståligt tal eller i
form av ljud- / ordväxlingar,
flytande nonsenstal eller
kraftigt nedsatt förmåga att
förstå andras tal.
Kan inte göra sig förstådd
verbalt. Har ständigt
mycket stora svårigheter
att förstå andras tal.
Emotionella funktioner
0
1
2
3
4
Emotionell funktion Ingen funktionsnedsättning.
Känsloyttringar som sorg,
Visar ibland tecken på
Har förmåga att reagera
glädje, hat, rädsla, ilska
sorg, glädje, hat, rädsla,
med sorg, glädje, hat,
mm tar sig ibland uttryck
ilska mm men gör det på
rädsla och ilska mm, i olika
utan "fina" nyanser.
ett grovt, onyanserat sätt.
situationer.
5
6
Helt utslocknade
känslomässiga funktioner.
Har ej förmåga att uppvisa
tecken på sorg, glädje, hat,
rädsla, ilska mm.
Emotionell labilitet
Normal förmåga att
kontrollera känslomässiga
reaktioner.
Reagerar på ett överdrivet
eller ohämmat sätt vid
kraftig känslomässig
stimulering.
Reagerar även vid måttlig
känslomässig stimulering
på ett överdrivet eller
ohämmat sätt.
Förmågan att kontrollera
känslomässiga reaktioner
är helt förlorad.
Motivation
Motiverad för aktivitet och
sysselsättning och kan
själv ta initiativ till detta.
Påbörjar sällan
sysselsättning spontant.
Behöver uppmuntras och
visar stundtals endast ett
förstrött intresse för denna.
Brister tydligt i sin
motivation och måste
ständigt uppmanas för att
påbörja eller manas på för
att fullfölja en uppgift.
Över huvud taget inte
motiverad till
sysselsättning. Påbörjar
aldrig och kan inte ens
med mycket kraftig
stimulering förmås delta i
en aktivitet.
21
Tillbaka
3 (5)
Tillbaka
Datum
Namn:
Personnummer:
ADL-funktioner
Följande variabler avser motorisk förmåga - inte motivation
Av- och påklädning
0
Klär sig helt själv.
1
2
Behöver hjälp med
knappar, dragkedja och
dylikt.
3
4
5
Måste ha hjälp vid av- och
påklädning men deltar
aktivt.
6
Måste kläs helt.
Måltider
Klarar själv matsituationen.
Kan tex. använda
besticken och bre sina
smörgåsar.
Behöver stöd i
matsituationen, ex hjälp
med servering och bre
smörgåsar, men äter själv.
Måste alltid ha hjälp i
matsituationen, men deltar
själv aktivt.
Måste matas helt.
Fysisk aktivitet
(självständighet)
Kan förflytta sig
självständigt, ev. med
käpp.
Förflyttar sig själv men
behöver påminnelse för att
använda gånghjälpmedel
eller hjälp att förflytta sig till
och från rullstol.
Behöver levande stöd för
att kunna gå eller viss hjälp
vid förflyttning i rullstol.
Kan ej förflytta sig
självständigt. Är stol eller
sängbunden.
Spontanaktivitet
Normal motorik och
spontanaktivitet.
Sitter ofta mer stilla än vad
som anses vara normalt,
men agerar eller rör sig
spontant vid lätt
stimulering.
Rör sig spontant endast vid
kraftig stimulering.
Visar ingen
spontanaktivitet. Rör sig
endast vid direkt
uppmaning och ledsagning.
Personlig hygien.
Klarar själv att sköta sin
personliga hygien.
Måste ha viss hjälp vid
dusch och bad men klarar
själv att tvätta och kamma
sig och borsta tänderna.
Måste ha hjälp med all
personlig hygien men
deltar själv aktivt.
Måste hjälpas helt med den
personliga hygienen.
Hjälper inte till.
Misslyckas någon gång
med vattenkastning men
klarar sig för övrigt med
påminnelse eller vid snabb
hjälp till toaletten eller med
bäcken.
Misslyckas med
vattenkastningen flera
gånger i veckan och/eller
är avföringsinkontinent
ibland.
Ständigt urin och/eller
avföringsinkontinent.
Kontroll av blåsa och Kan kontrollera blåsa och
tarm.
tarm.
22
Tillbaka
4 (5)
Tillbaka
Datum
Namn:
Personnummer:
Symtom vanliga vid demenssyndromet
Förvirring
0
1
Har förmåga att tänka klart
och har riktiga kontakter
med omgivningen.
2
Förefaller villrådig och
sökande.
3
4
5
6
Uppenbart förvirrad.
Helt förvirrad vilket gör
Samtal är svårt och
meningsfull kommunikation
tidsödande att genomföra.
omöjlig.
Svaren ofta inadekvata
men korta stunder av
klarhet kan finnas.
Irritabilitet /
aggressivitet
Visar inga tecken på
irritabilitet / aggressivitet.
Visar av och till tecken på
irritabilitet / aggressivitet, i
synnerhet vid närgångna
frågor/situationer.
Kontakt som ej borde vara
provocerande utlöser ofta
irritabilitet / aggressivitet
som ej alltid kan
bemästras.
All kontakt utlöser kraftig
irritabilitet /aggressivitet
som ej kan bemästras.
Ängslighet.
Visar ingen överdriven
ängslighet.
Av och till bekymrad. Oroar
sig i onödan för saker och
ting men kan behärska sig.
Ständigt överdrivet ängslig
och oroar sig för småsaker
men kan avledas.
Så påtagligt ängslig att
ändamålsenliga handlingar
ej kan utföras. Oroar sig för
bagateller och kan ej
avledas.
Ångestkänslor
Har varken psykiska eller
fysiska tecken på ångest.
Visar av och till tecken på
vag psykisk olust men
tillståndet kan behärskas.
Visar konstant tecken på
diffus psykisk olust som
kan stegras till panik.
Tillståndet avspeglar sig i
kroppshållning och
vegetativa symtom som
svettning och
hjärtklappning kan
förekomma. Kan ej
avledas.
Visar tecken på kraftig
diffus psykisk olust med
långdragna panikattacker.
Känslor av skräck och/eller
dödsångest förekommer
och kan ej bemästras.
Sänkt stämningsläge
Neutralt stämningsläge.
Förefaller av och till
nedstämd och
självförebrående men
stunder av ljusare
stämningsläge dominerar.
Påfallande nedstämd vilket
inte bara märks verbalt
utan även i ansiktsuttryck
och kroppshållning.
(Känner sig försummad av
familj och vänner, klagar
över värk, trötthet, tidigt
uppvaknande,
sömnproblem mm).
Extremt deprimerad vilket
leder till oförmåga att
fungera i de allra flesta
situationer.
Rastlöshet
Ingen rastlöshet.
Vissa tecken på rastlöshet.
Ändrar ställning flera
gånger under samtalet, har
svårt att hålla händer och
fötter stilla, plockar gärna
med föremål.
Förefaller påtagligt rastlös.
Kan tex. ej sitta stilla, gör
ständiga ansatser att resa
sig under samtalet, vrider
händerna eller plockar
intensivt med närliggande
föremål.
Vandrar ständigt av och an
alt. kör omkring i rullstolen
och kan ej ens för korta
stunder förmås att sitta
stilla och/eller har ett
utpräglat
användarbeteende, samlar
på sig olika föremål.
Rop- / skrikbeteende
Inget rop- eller
skrikbeteende
Ropar eller skriker ofta
men tystnar då man blir
uppmärksammad.
Ropar eller skriker ofta.
Förnekar skriken och
fortsätter strax igen.
Ständiga, rop eller skrik.
Kan ej avledas.
23
Tillbaka
5 (5)
Tillbaka
Datum:
Personnr.:
Namn:
Intellektuella funktioner
0
1
2
3
4
5
6
Rumsorientering
Tidsorientering
Personorientering
Närminne
Fjärrminne
Vakenhet
Koncentration
Tempo
Förströddhet
Omständlighet
Distraherbarhet
Språkstörning
Poäng
Emotionella funktioner
0
1
2
3
4
5
6
Emotionell funktionsförmåga
Emotionell labilitet
Motivation
Poäng
ADL-funktioner
0
1
2
3
4
5
6
Av- och påklädning
Måltider
Fysisk aktivitet
Spontanaktivitet
Personlig hygien
Kontroll av blåsa och tarm
Poäng
Symtom vanliga vid demenssyndromet
0
1
2
3
4
5
6
Förvirring
Irritabilitet
Ängslighet
Ångestkänslor
Sänkt stämningsläge
Rastlöshet
Skrikbeteende
Intellektuell störning
Emotionell störning
ADL-störningar
Symtom
Funktionsstörningar enligt GBS-skalan
Ingen
Lindrig
Medelsvår
Svår
0-1
2-24
25-49
50-72
0-1
2-6
7-12
13-18
0-1
2-12
13-24
25-36
Poängbedöms ej
24
Tillbaka
Tillbaka
1 (4)
Namn:
Arbetsdokument
Aktivitetsprofil
Datum
XXXX
~~~~
AAAA
1
Då beteendestörningar i form av oro, aggressivitet eller avvikelsebenägenhet uppstår är det viktigt att försöka kartlägga vad de orsakas av för att kunna lindra eller undanröja dem.
Aktivitetsprofilen är en hjälp för att kartlägga ev. samband mellan händelse och tidpunkt för att försöka anpassa omvårdnadsåtgärder innan man tar till eller byter läkemedel.
Aktivitetsprofilen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel, dosering och tidpunkt samt för personalen att utvärdera effekten.
6
7
8
9
Vila / sömn
Vaken / lugn
Orolig
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
1
Aggressivitet
→ Avvikit - Åter ←
Åtgärd
Leif Nilsson, Demens Konsult Teamet, Helsingborg, -99
Vård- och omsorgsförvaltningen
Helsingborgs stad
25
Tillbaka
Tillbaka
2 (4)
Arbetsdokument
Namn:
Sömnprofil
Datum
XXXX
Det är av största vikt att veta vid vilken tid sömnstörningen uppstår för att kunna åtgärda den. Försök därför utröna om det finns något samband med speciella händelser och
sömnstörningen för att kunna eliminera sådana orsaker innan man tar till eller byter läkemedel. Kartläggningen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel och utvärdera effekten.
18
19
~~~~
Vila / sömn
Vaken / lugn
Orolig
AAAA
1
Aggressivitet
Åtgärd
20
21
22
23
24
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Leif Nilsson, Demens Konsult Teamet, Helsingborg, -99
26
Tillbaka
Tillbaka
Instruktion till aktivitets- och sömnprofil
Svea
Namn:
Aktivitetsprofil
Datum
Arbetsdokument
Då beteendestörningar i form av oro, aggressivitet eller avvikelsebenägenhet uppstår är det viktigt att försöka kartlägga vad de orsakas av för att kunna lindra eller
undanröja dem. Aktivitets-/sömnprofilen är en hjälp för att kartlägga ev. samband mellan händelse och tidpunkt för att försöka anpassa omvårdnadsåtgärder innan man
tar till eller byter läkemedel. Aktivitets-/sömnprofilen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel, dosering och tidpunkt samt för personalen att utvärdera effekten.
6
7
2/3
XXXXX
3/3
XXXX
4/3
XXXXX
5/3
XXXXXX
6/3
XXXXX
7/3
XXXX
8/3
XXXXXX
9/3
XXXXX
10/3
XXXXXX
11/3
XXXXX
12/3
XXXXX
XXXX
~~~~
AAAA
1
2
3 (4)
Vila / sömn
Vaken / lugn
Orolig
Aggressivitet
→ Avvikit - Åter ←
Åtgärd
8
9
10
11
12
~~~~~~~~~
~~~~~~~~~
~~~~~~~~~~
~~~~~~~~~~
1
1
1
1
1
1
1
13
14
XXX
XXXX
XX
XX
XXX
15
16
17
18
19
20
21
22
XXXXXXXX
XXXXXXX
XXXXXXXX
XXXXXXXXX
XXXXXXX
XXX
XXXXXXX
XX
XXXXXXX
XXXX
XXXX
XXXXXXXX
XXXXXXX
XXXX
XXXXXXXX
XXXX
XXXXXXXX
1 Ta med Svea som hjälp att torka disk
2
27
Tillbaka
4 (4)
Tillbaka
Exempel på användning
Det har visat sig att Svea under en längre tid haft återkommande orosperioder. Vi gör en
aktivitetsprofil för att undersöka om det finns något mönster i hennes oro. Aktivitetsprofilen
startar den 2/3. Efter några dagar kan vi se att oron alltid uppkommer vid 9.30 tiden och den
håller i sig fram till strax före lunch. Vad är det som händer vid 9.30 tiden då? Jo frukosten är
färdig och när vi dukat av har alla övriga vårdtagare lämnat matrummet och vi fortsätter med
vårt förmiddagsarbete; bädda städa diska etc. Svea reser sig. Alla andra har försvunnit, "gått
hem", och då måste hon också "gå hem". Det är bara det att hon hittar inte. Hon börjar
sökande gå omkring. Öppnar medboendes dörrar i sökandet efter var hon ska bli av. Allmänn
irritation uppstår. Svea blir alltmer orolig - och arg.
Svea blir lugn igen strax före lunch. Vad kan det bero på? Personalen är färdig med sina
rutinsysslor och börjar samlas i kök/matrum. Medboende som har bättre tidsuppfattning än
Svea börjar dra sig mot matsalen. Svea får sällskap igen och kan känna sig lugn. Hon har
kommit rätt.
Efter lunch få Svea hjälp att gå till sitt rum och vila middag. När hon ligger på sin säng kan hon
känna sig lugn och vila en stund. På eftermiddagen är tempot lugnare på avdelningen och det
finns folk i hennes närhet ända fram till läggdags.
Vi bestämmer oss för att försöka "sätta Svea i arbete" när frukosten är färdig. Vi tar henne med
oss. Hon får hjälpa till att torka disk. Vi fortsätter att föra aktivitetsprofilen och vi kan nu se att
det fungerade. Förmiddagsoron försvann. Om hon vägrat; "jag har inte kommit hit för att
arbeta", hade vi fått prova något annat.
Hade det inte fungerat hade vi kanske fått be hennes läkare att ordinera någon lugnande
behovsmedicin. Då hade vi ex. skrivit "T. Sobril 5 mg mot oro" som åtgärd istället. Vi hade
fortsatt att föra aktivitetsprofilen och kunde ganska tydligt se vad medicinen hade för effekt.
Principen är alltså att i första hand försöka kartlägga oron, aggressiviteten, sömnstörningen
etc. för att kunna finna samband som kan åtgärdas. I andra hand se om det ordinerade
läkemedlet har avsedd effekt.
28
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Checklista fallrisk
Riskfaktorer:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lösa mattor som man kan halka på
För mycket möbler
Lösa telefonsladdar, elsladdar som man kan snava över
Svag belysning
Inneskor eller tofflor utan bakkappa
Förflyttning på ”strumplästen”
Trasig el obefintlig ledstång i trappor
Ojämn beläggning och stensättning på gångvägar
Hinder i entrén som t ex barnvagnar och cyklar
Vissa läkemedel kan också ge yrsel och påverka balansen negativt
Nedsatt styrka i benen
Åtgärder som kan minska olycksrisken:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Extra telefon
Handtag på väggen intill badkaret
Halkmatta i badkaret och på badrumsgolvet
En bra trappstege
Bra belysning i hela bostaden (som är tänd)
Halkskydd under lösa mattor
Bra halkfria inneskor
Gärna stadiga skor med hälrem
Halkskydd på trapporna, helst hela stegen – inte bara kanten
Köksredskap nära till hands
Göm sladdar under mattor och lister eller tejpa fast dem
Be ev hyresvärd att trappor i fastigheten eller utanför entrén är halkfria
Be ev hyresvärd att markera sista trappsteget med tex. gul /vit färg
Tips och råd
•
•
•
•
•
Rikligt med vätska förbättrar balansen, för lite vätska gör oss glömska, yra, ostadiga och
trötta.
Ett litet mellanmål senare på kvällen gör att nattfastan inte blir så lång och fallrisken
minskar.
Ställ ett glas vatten vid sängkanten på kvällen.
Att sitta kvar en stund på sängkanten innan man reser sig upp från sängen minskar
risken för yrsel. Det blir dessutom stadigare om man sitter ner när man klär på sig.
Träna benstyrkan med knäböjningar!
29
Tillbaka
Tillbaka
1 (1)
Vård- och omsorgsförvaltningen
Namn: _________________________________
23
24
25
26
27
28
29
Första bedömning ( ) datum: ________________
Uppföljning ( ) datum: _____________________
Mycket osäker 4
Utför ej 5
Utför ej 5
20
21
22
Mycket osäker 4
18
19
Osäker 3
13
14
15
16
17
Säker 1
10
11
12
Kommentar
Mat och dryck
Hälla upp kaffe/te till dig själv
Hitta maten som finns på tallriken
Hitta saker som står på bordet vid måltid
Hitta redskap och ingredienser i skåp/lådor
Mäta upp ingredienser för kaffekokning
Avgöra om grönsaker är rena
Klara reglagen på din spis
Skära bröd
Avgöra om disken är ren
Klädvård och personlig vård
Klippa/fila fingernaglarna
Dina kläder är fläckfria
Trä nål och sy i en knapp
Kommunikation
Läsa en artikel i din dagstidning
Göra en anteckning och tyda den
Kunna följa texterna i TV
Kunna följa nyheterna i TV
Slå ett telefonnummer på din telefon
Städning
Dammtorka din bostad
Dammsuga din bostad
Förflyttning
Gå till din närbutik
Gå över gatan vid bevakat övergångsställe
Urskilja ojämnh. i underlag t.ex. trottoarkant
Matinköp
Hitta i din närbutik
Ha tagit rätt vara/förpackning
Veta priset på varan/förpackningen
Hantera pengar/betala
Post- och bankärende
Veta när det är din tur i kassan
Fylla i en uttagsblankett
Läsa ett kontoutdrag
Någorlunda säker 2
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Osäker 3
Hur säker känner du dig på att:
Säker 1
Syn ADL
Någorlunda säker 2
Personnummer: __________________________
Bedömningsunderlag. Mätningar dokumenteras i HSL-journal i modulen Förmåga.
30
Tillbaka
Tillbaka
1 (2)
Vård- och omsorgsförvaltningen
Mini Mental Test
Datum: ____________
Personnummer ______________________
Testet utfört av: _________________________
Namn: _____________________________
1-2. Orientering
Vad är det för: år____ månad____ veckodag____ datum____ årstid____
Poäng
=____
(max p.)
(5)
Var är vi: land____ landskap____ stad____ vårdboende____ avdelning____
vårdcentral
=____
(5)
=____
(3)
=____
(5)
5 Minne
Be patienten säga de tre orden han/hon lärde sig i uppgift 3.
Ge ett poäng för varje rätt svar.
=____
(3)
6 Språk
Peka på ett armbandsur be patienten benämna det. Gör likadant med en penna.
Ge ett poäng för varje rätt svar.
=____
(2)
7 Upprepning
Be patienten upprepa efter dig: ”Inga om, men eller varför”
=____
(1)
8 Tredelad instruktion
Ge patienten ett blankt papper och ge instruktionen nedan en gång.
Ett poäng för varje rätt moment. ”Tag det här pappret i din högra hand,
vik det på mitten en gång och lägg sedan pappret i knät”.
=____
(3)
9 Läsande
Tag fram blad 2. Visa texten ”Blunda”. Be sedan patienten läsa och utföra texten.
Ge ett poäng om patienten sluter ögonen.
=____
(1)
10 Skrivning
Tag fram blad 2. Be patienten skriva en mening till dig. Meningen måste innehålla
Ett subjekt och ett verb och vara förståelig. Ignorera stavfel.
=____
(1)
11 Kopiering
Tag fram blad 2. Be patienten rita figuren (pentagonerna) precis som den ser ut.
Ge ett poäng om rätt antal sidor och överlappning avbildas.
=____
(1)
3. Registrering
Namnge 3 olika föremål för patienten (nyckel, tandborste, lampa). Be patienten
Repetera orden. Repetera vid behov max 5 gånger. Be patienten komma ihåg orden.
Nyckel____ tandborste____ lampa____
(antal försök:____)
4 Räkneförmåga
Be patienten räkna 100 minus 7 och sedan fortsätta dra ifrån 7 tills du säger stopp.
Räkna antalet rätta svar. Be honom/henne bokstavera ordet ”KONST” baklänges.
Det bästa resultatet av de två räknas.
93____ 86____ 79____ 82____ 65____
(”KONST” baklänges): T____ S____ N____ O____ K____
Signum_______________
Efter Folstein et al. J Psychiat Res 1975;12;189-196
Total_____
31
(30)
Tillbaka
Tillbaka
Vård- och omsorgsförvaltningen
2 (2)
BLUNDA
32
Tillbaka
1 (2)
Tillbaka
Vård- och omsorgsnämnden
Åsa Jensen
042-10 65 44
2007-10-25
Rutiner för verkställighet av beslut om placering på Lundhagens
särskilda demensvårdsavdelningar
Allmänt
Lundhagen har två avdelningar för ändamålet; avd 1 och avd 2.
De särskilda demensvårdsavdelningarna är att betrakta som tillfälligt boende
under den tid personen uppvisar beteende enligt nedan redovisade
kriterier/symtom.
Vård på de särskilda demensavdelningarna kan erbjudas då man efter utredning
uttömt alla möjligheter att ge adekvat omvårdnad i befintligt boende.
När symtomen klingat av och personen inte längre har behov av avdelningarnas
särskilda resurser planeras flytt tillbaka till det vårdboende han/hon tidigare
bodde på eller till annat önskat vårdboende.
Målgrupp
De särskilda demensvårdsavdelningarna är till för personer som har
• Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen i form av
vårdboende
• Samt något/några av följande kriterier/symtom
- Aggressivitet med utåtagerande som resulterar i allvarliga fysiska
och/eller psykiska, störningar för omgivningen och därmed indirekt även
drabbar vårdtagaren själv.
- Oro som resulterar i allvarliga fysiska och/eller psykiska, störningar för
omgivningen och därmed indirekt även drabbar vårdtagaren själv.
- Obscenitet som medför att medboende utsätts för handlingar som
upplevs kränkande för dem.
- Avvikelsebenägenhet som resulterar i påtaglig risk för vårdtagarens
trygghet och säkerhet.
• Omvårdnadsbehov som är så särskilda att behovet endast kan tillgodoses
på särskilt vårdboende med anpassade lokaler och personal med en
speciell kompetens i demensvård
Verkställighet av beslut om placering vid särskild
demensvårdsavdelning
För personer som redan finns i något vårdboende samt de som är aktuella för
inflyttning till ett vårdboende.
1. Ansvarig personal och i förekommande fall biståndshandläggare
kontaktar demenskonsultteamet
33
Tillbaka
2 (2)
Tillbaka
2. Demenskonsultteamet
• ansvarar för att utreda om behov föreligger
• beslutar i förekommande fall om erbjudande av verkställighet
• informerar de anhöriga tillsammans med vårdpersonal från aktuellt
vårdboende eller biståndshandläggare
• tar kontakt med Boresurs för att anmäla behov av plats
3. Boresurs
• lägger in anmälan om plats
• aviserar till demenskonsultteamet när ledig plats finns
4. Demenskonsultteamet
• kontaktar de anhöriga för att ge dem besked
• kontaktar det aktuella vårdboendet eller i förekommande fall
biståndshandläggaren för att avisera flytten
• kontaktar ansvarig på de särskilda demensvårdsavdelningarna för att
informera om vem som kommer att flytta in
• deltar vid planering av vården vid inflyttningen
Obs! I avvaktan på att plats kan beredas på demensvårdsavdelningarna
kvarstår ansvaret för den enskildes vård hos den personal där den enskilde
befinner sig.
Uppföljning
Demenskonsultteamet gör uppföljning var 3:e mån för bedömning av om behov
kvarstår.
Utskrivningsplanering
Demenskonsultteamet ansvarar för att kalla till utskrivningsplanering med
• anhöriga
• berörd personal
Demenskonsultteamet informerar boresurs om att annan placering är aktuell.
Överflyttning till annat boende
Demenskonsultteamet ansvarar för att ge handledning, råd och stöd till personal
vid det vårdboende dit den enskilde flyttar.
Hantering av byte
Då symtomen klingat av och personen inte längre har behov av
demensavdelningarnas särskilda resurser planeras flytt tillbaka till det
vårdboende han/hon tidigare bodde på eller till annat önskat vårdboende.
Det innebär att ärendet kommer att behandlas som ett internbyte inom staden.
34
Tillbaka
Tillbaka
1 (1)
Checklista Akut förvirring
Datum:
Datum:
35
Tillbaka
Tillbaka
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
Dags att tillsammans planera vård- och
omsorg
RAPPORTERA
BEDÖMA
PLANERA
GENOMFÖRA
UTVÄRDERA
När resultatet av bedömningarna är klara
är det dags att planera vården och
omsorgen för vårdtagaren
OAS ansvarar för att vård och
omsorgsplanering i samverkan (VOPS)
med andra vårdgivare kommer till stånd.
Varje yrkesgrupps specifika plan kring
vårdtagaren är viktig, men de ska
tillsammans sträva mot vårdtagarens
övergripande mål.
….palliativ vårdfilosofi.
Checklista
Planering
När vi vet att det är demenssjukdom
vårdtagaren lider av ska vi använda oss
av palliativ vårdfilosofi i vård- och
omsorgsplanering och arbete.
Hörnstenarna i palliativ vårdfilosofi är:
• Symtomkontroll/behovsanalys
Med vilka insatser kan man
förebygga och lindra?
• Teamarbete
• Anhörigstöd
• Kommunikation/Relation
OBS: Skriv instruktioner om hur
insatserna ska utföras!
36
Tillbaka
Tillbaka
Checklista Planering
Dokumentera! Var och en i teamet dokumenterar enligt gängse rutiner.
Symtomkontroll / behovsanalys
Teamarbete:
Vilka symtom finns? Hur lindrar vi och med
vilka insatser?
Vilka symtom kan förväntas? Hur
förebygger vi och med vilka insatser?
Hur ska samarbete/handledning fungera,
vem ansvarar för vad? Dokumentera detta.
□ Vem är OAS?
□ SOL-insatser, vad/hur/när/vem?
□ Vem är kontaktperson SOL?
Dagverksamhet ….. se bilaga
Sociala aktiviteter, t ex
träffpunkter……. se länk
□ Vem är närmast
anhörig/närstående?
□ Vem är biståndshandläggare?
□ Service-insatser, vad/hur/när/vem?
□ HSL-insatser, vad/hur/när/vem?
□ Vem är familjeläkare?
Omvårdnadsplan
Hjälpmedel
Rehabplan
□
□
□
□
När sker nästa uppföljning?
□ Är specialistvård inkopplad?
När sker nästa uppföljning?
Måltidsleverans
Larm, vilken typ?
□ Är Demenskonsultteamet inkopplat
Färdtjänst
Godman
Anhörig / närståendestöd:
Kommunikation / Relation:
□ Vad är vårdtagarens mål?
□ Anhörig/närståendesamtal,
När/vem/om vad/hur ofta?
Kom överens och dokumentera!
□ Vad är livskvalitet för vårdtagaren?
□ Hur vill vårdtagaren bli bemött.
□ Vad vill anhöriga/närstående
Vilket förhållningssätt ska vi
använda oss av?
ansvara för/vilken roll vill de ha?
□ Information om Anhörigcentrum/
□ Fakta om personens
Villa Louise…………… se länk
levnadshistoria, tecknas av
anhöriga/vårdtagare, tillsammans
med kontaktperson. …….se bilaga
□ Avlastning
□ Utbildning
Uppgifterna från levnadshistorien
kan användas i
”Bakgrund/planering” i Procapita
och i den dagliga kommunikationen
med vårdtagaren.
37
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Rev080104CR
Dagverksamheter:
Direktnr:
Kontaktperson:
Amalia
Brigadgatan 4
254 56 Helsingborg
10 66 36
Ulla Krantz
Adolfsbergs Dagverksamhet
S.Hunnetorpsv. 56
256 62 Helsingborg
10 62 04
A. Larsson, Laila Gunnarsson
Kungskällans DV
Kungshultsv.151
255 91 Helsingborg
14 36 31
Gertrud Karlsson, Elsa Bengtsson
Nyponrosen
Ludvikagatan 49 B
252 63 Helsingborg
10 74 16
K.Henriksson, Carina Nordgvist
Ringblomman
Rosenbergsgatan 10
254 44 Helsingborg
10 67 18
Ulla-Britt Persson
Skogsstjärnan
Romares v. 20
254 54 Helsingborg
10 43 94
Eva Karlsson, Viveca Gustavsson
Trivselhörnan
Tegnergatan 2
254 40 Helsingborg
10 72 49
A-B Lundgren, Rose-Marie Kvist
Dagverksamhet Gustav
Hebsackersg.6
254 37 Helsingborg
10 68 38
Anita Sighagen, Eva Andersson
38
Tillbaka
Lev livet med omsorg
Tillbaka
1 (9)
Min levnadshistoria
Detta är ditt dokument där du med stöd av dina
anhöriga/närstående kan fylla i din levnadshistoria.
39
Tillbaka
Tillbaka
2 (9)
Familjen
Jag föddes i .......................................................................................................................................
födelseort
Mamma hette ................................................................................................................................
Hon arbetade som ..........................................................................................................................
Mamma dog .......... på grund av ....................................................................................................
år
dödsorsak
Känsloupplevelse ............................................................................................................................
............................................................................................................................................................ .
Pappa hette ....................................................................................................................................
Han arbetade som ..........................................................................................................................
Pappa dog ............ på grund av ......................................................................................................
år
dödsorsak
Känsloupplevelse .............................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Mina syskon ...................................................................................................................................
namn, gärna i åldersordning
..............................................................................................................................................................
Jag är nummer ............ i syskonskaran.
Speciella minnen förknippade med mina syskon ......................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
40
Tillbaka
Tillbaka
3 (9)
Barndomsåren
Som barn var jag .............................................................................................................................
snäll, busig, livlig, stillsam, blyg etc.
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Speciella händelser förknippade med min barndom ...............................................................
lekar, bus, kalas, etc.
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Som barn var jag särskilt intresserad av ....................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Djur hade, gillade var rädd för eller tyckte illa om .................................................................
..............................................................................................................................................................
Mina barndomsvänner ...................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Skolor jag gått i ................................................................................................................................
skolnamn, ort, folkskola, realskola, etc.
Lärare jag särskilt minns ................................................................................................................
namn, orsak
..............................................................................................................................................................
Favoritämnet var .............................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
41
Tillbaka
Tillbaka
4 (9)
Ungdomsåren
Ungdomskamrater jag särskilt minns ........................................................................................
namn, orsak
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Jag konfirmerades ..........................................................................................................................
inte, kyrka, ort, präst
.............................................................................................................................................................
Fritidsintressen, hobbys ................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Jag började arbeta när jag var ......... år på .................................................................................
arbetsplats
där arbetade jag med ....................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Militärtjänsten gjorde jag på ........................................................................................................
regemente, ort
Jag var ......................... Under beredskapstiden var jag placerad på/i ...................................
tjänstegrad
.............................................................................................................................................................
Speciella lumpar- beredskapsminnen .........................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Speciella ungdomsminnen ............................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
42
Tillbaka
Tillbaka
5 (9)
Vuxenlivet
Yrken jag haft ..................................................................................................................................
arbetsplats, ev. utlandsarbete, arbetsuppgifter (chef, arbetsledare, fackligt repr.)
.............................................................................................................................................................
Arbetskamrater jag särskilt minns .............................................................................................
Jag gifte mig med ..........................................................................................................................
Vi gifte oss i .....................................................................................................................................
kyrka, ort
Vi fick ......... barn ............................................................................................................................
antal
namn i åldersordning
..............................................................................................................................................................................
Barnen bor i ....................................................................................................................................
barnens namn, bostadsort
.............................................................................................................................................................
Jag har .......... barnbarn ..................................................................................................................
antal
namn i åldersordning
Särskilda minnen eller händelser förknippade med mina barn ............................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Särskilda minnen eller händelser förknippade med mina barnbarn ...................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Händelser inom familjen som haft särskild betydelse ...........................................................
glada, sorgliga mm.
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
43
Tillbaka
Tillbaka
6 (9)
Personlighet .....................................................................................................................................
glad/tungsint, pratsam/tystlåten, öppen/blyg, generös/ekonomisk, ordningsam/slarvig
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Klädesvanor ....................................................................................................................................
plagg, favoritfärg, kvalitet
.............................................................................................................................................................
Andra vanor eller egenheter .......................................................................................................
använder smink, smycken etc.
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Mat & dryck ....................................................................................................................................
favoriträtter, äter inte, dryckesvanor
.............................................................................................................................................................
Musiksmak .......................................................................................................................................
Favoritartist .....................................................................................................................................
Läsvanor ...........................................................................................................................................
dagstidning, veckotidning, böcker
.............................................................................................................................................................
Radio & TV ......................................................................................................................................
lyssnar/tittar jag gärna/aldrig på
.............................................................................................................................................................
Religion .............................................................................................................................................
utövar aktivt/passivt
Jag har alltid varit praktiskt/opraktiskt lagd .............................................................................
Intressen ..........................................................................................................................................
sång, musik, dans, kortspel, schack, bingo, jakt, fiske, natur, promenader, resor
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
44
Tillbaka
Tillbaka
7 (9)
Semestrarna brukade vi tillbringa ................................................................................................
semestermål
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Detta var jag särskilt duktig på ....................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Detta var jag särskilt dålig på .......................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Detta har jag varit intresserad av ................................................................................................
språk, politik, konst, kungligheter etc.
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Annat av vikt eller intresse ...........................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
45
Tillbaka
Tillbaka
8 (9)
Pensionärsåren
Jag pensionerades ................. Mina förväntningar på pensionärslivet var ..........................
år
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Hur blev det ....................................................................................................................................
förväntningar, hälsa, etc.
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Intressen som pensionär ..............................................................................................................
sång, musik, dans, kortspel, schack, bingo, jakt, fiske, natur, promenader, resor
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Personlighet .....................................................................................................................................
glad/tungsint, pratsam/tystlåten, morgon-/kvällsmänniska, öppen/blyg, ensamvarg/sällskapsmänniska
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Händelser inom familjen och närmaste vänkretsen som påverkat mitt liv
.............................................................................................................................................................
glädjehändelser, sorg, etc.
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Bostadsförhållande ........................................................................................................................
eget hus, hyreslägenhet
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
46
Tillbaka
Tillbaka
Livsföring som pensionär ..............................................................................................................
morgonpigg/trött, kvällspigg/trött, matvanor, dryckesvanor
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Personlighet .....................................................................................................................................
glad/tungsint, pratsam/tystlåten, morgon-/kvällsmänniska, öppen/blyg
.............................................................................................................................................................
Intressen som pensionär ..............................................................................................................
sång, musik, dans, kortspel, schack, bingo, jakt, fiske, natur, promenader, resor
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Min inställning till åldrande, religion, döden .............................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
Annat som är viktigt för mig .......................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................
8
Tillbaka
Tillbaka
Klicka på aktuellt avsnitt
Hur ska vi bemöta och förhålla oss till
demenssjuka personer?
REAGERA
RAPPORTERA
BEDÖMA
Kommunikationsförmågan och förståelsen
försämras hos demenssjuka personer i
takt med att sjukdomen framskrider.
- Rätt förhållningssätt är viktigt för att den
demenssjuke ska kunna behålla
kontakten med omvärlden samt bevara
sin självkänsla och integritet.
Vid genomförandet av olika vårdinsatser
är det viktigt att man använder sig av
medvetna omvårdnadsstrategier som är
anpassade efter den funktionsförmåga
som den sjuke uppvisar.
Även miljöns utformning är viktig att tänka
på för att den demenssjuke ska känna
trygghet.
PLANERA
GENOMFÖRA
I styckena till höger finns tips som kan
underlätta mötet med vårdtagaren samt
genomförandet av de olika stödinsatser
man planerat för.
…kom ihåg att dokumentera och
signera.
Allmänna råd om
bemötande
Jagstödjande
förhållningssätt
Validation
Realitetsorientering
Metoder att
använda i
omvårdnadsarbetet
Inre och yttre
miljöaspekter
Exempel på
praktiska
situationer
i omvårdnaden
Eftersom demenssjuka personer inte alltid
kan förklara hur de vill ha det, är det extra
viktigt med noggrann dokumentation och
kommunikation om hur insatserna ska
utföras och hur personen ska bemötas.
UTVÄRDERA
48
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Allmänna råd om bemötande
Tala inte förbi den demensdrabbade. Glöm aldrig att det är en vuxen människa du talar
med. Påpeka inte hennes brister inför andra. Samtala som vanligt i lugnt i dämpat röstläge.
Om personen ”lever” i gamla tider, prata som om dessa fortfarande är nutid.
Lyssna uppmärksamt! Den demenssjuke menar alltid vad hon säger, men kan inte alltid
säga vad hon menar! Tänk på att personen har ett helt livs erfarenhet bakom sig även om
brister i omdöme och språk gör att det blir "fel". Förringa inte personen.
Undvik att rätta till i onödan! Låt henne försöka själv. Erbjud ett alternativ; ”vill du ha
hjälp?” eller ”går det bra?”. Om hon ber om hjälp så ge hjälpen utan att kommentera
misslyckandet.
Övervaka inte i tid och otid! Den demenssjuke kan uppleva det kränkande att vara förföljd
och påpassad. Ingrip bara om den denne hamnar i en situation som är uppenbart farlig eller
kan upplevas förnedrande.
Om det blir tvärstopp i en situation - börja inte argumentera! Gå därifrån ett tag eller låt
någon annan ta över. Det är inget misslyckande! Om du däremot till varje pris ska klara
situationen, bara för att andra brukar lyckas. Då har du misslyckats!
Möt individen som hon är! Inte som du vill att hon ska vara! Använd din
"fingertoppskänsla" i samtalet. Hur kan den sjuke tänkas reagera och känna inför det du
säger? Är det dina eller den demenssjukes behov som är drivkraften?
Förlångsammad reaktionstid! Hälsa inte slentrianmässigt. Har du inte tid att vänta på
reaktionen, låt då hellre bli.
Aktivera naturligt! Att delta aktivt i sitt liv gör livet värt att leva. Låt Anna diska om hon vill.
Kanske blir det inte så rent men aktiviteten är viktigare än resultatet. (Om det behövs kan
man ju diska om senare - när hon inte ser det).
Rätten till integritet! Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella
förmågorna. Om de råkat bete sig olämpligt så poängtera inte detta, ingen vill göra bort sig
inför andra! Förmodligen kommer personen inte ihåg händelsen och ett påpekande skapar
bara olustkänslor utan förståelse om varför. Ge den personen en chans att uttrycka sin egen
mening. Var följsam men försök att styra individen i rätt riktning.
Artighet är inte alltid en dygd. Händer det att det sprider sig en oro på avdelningen när det
är personalbyte? Kommentarer som t ex "Hej då nu ska jag gå hem! " kan göra att det ger
en signal till den demenssjuke att det även är dags för henne att gå hem.
Trygghet! Ta reda på vad som får den demenssjuke att känna sig trygg. Uttrycket att ”gå
hem" står ofta mer för en känsla av trygghet än en verklig plats.
49
Tillbaka
1 (2)
Tillbaka
Jagstödjande förhållningssätt
Denna strategi utgår ifrån att man fokuserar på hur olika funktionsförmågor påverkas vid
demenssjukdom! I inledningsskedet används den som ”hjälp till självhjälp” för den sjuke.
Genom att uppmuntra till det som fungerar samt vägleda, påminna och motivera kring det
som börjar svikta underhålls kvarvarande funktioner så länge som möjligt. Efterhand som
sjukdomen fortskrider och hjälpbehovet ökar innebär förhållningssättet att man mer
handgripligt ”tar över” de bitar av ”jaget” som faller bort.
Bristfällig tids - och rumsorientering
•
Oroa inte den demenssjuke med att fråga vilken dag det är. Hjälp honom att orientera
sig med hjälp av en tydlig almanacka, daglig tidning och så vidare.
•
För att minska personens vilsenhet är det viktigt att ofta repetera t ex tid på dagen,
datum och om vad som skall ske under dagen.
•
Fasta återkommande dagliga göromål ger struktur och rytm åt dagen och stöd åt den
sviktande tidsuppfattningen.
•
Tänk på att den demenssjuke behöver en tydlig och trygg miljö. Förvara saker och
ting på bestämda platser.
Försämrad tanke- och kommunikationsförmåga
•
Var koncentrerad och uppmärksam i umgänget med den demenssjuke. Håll ett lågt
och tydligt röstläge. Tala långsamt och använd korta meningar. Ställ en fråga åt
gången. Vänta, ge den demenssjuke tid att uppfatta och svara.
•
Skifta inte för snabbt mellan olika samtalsämnen. Avsluta det ni först samtalat om.
•
Fokusera mer på känsla än på fakta, lär känna den demenssjukes ”minnesöar”.
•
Undvik att ställa personen inför många och komplicerade val.
När sinnesintrycken sorteras sämre:
•
Undvik höga ljudnivåer och stressande miljöer.
•
Musik kan vara en källa till glädje men kan också upplevas som hetsande och
oroande. Använd inte radion och TV:n för att fylla ut tystnaden
•
Var uppmärksam på att demenssjuka inte automatiskt kan värja sig mot ljus som
bländar eller störande ljudnivåer.
•
Lägg märke till om den demenssjuke har en förändrad känslighet för temperatur och
smärta. Undersök alltid den demenssjuke om han fallit. Har han svullnader,
blåmärken och ont när han rör sig?
•
Försök att skapa en lugn och rofylld stämning vid sänggåendet.
När omdömesförmågan sviktar:
•
Anpassa miljön för att minimera säkerhetsriskerna. Öka förståelsen hos omgivningen
genom att förklara orsaker till det bristande omdömet.
•
Förhindra olämpligt beteende genom att sätta gränser. Ge inte så många förklaringar.
Undvik långa resonemang. Tala bara om vad som gäller.
•
Ha realistiska förväntningar på den sjukes omdömesförmåga. Försök ligga ”steget
före” och avled innan ”det gått på tok”
•
Undvik moraliserande! Gör inte så stor sak av bagateller.
50
Tillbaka
2 (2)
Tillbaka
När känslomässiga störningar uppträder
•
Tänk igenom vad som kan ha utlöst beteendet. Ofta finns det en sann känsla bakom
beteendet. Ilska kan t ex vara ett uttryck för rädsla.
•
Avled och distrahera istället för att argumentera. Förebygg en konfliktsituation genom
att ”läsa av” den demenssjukes signaler t ex mimik, kroppsspråk och uttryck i ögonen.
Rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande.
•
Försök behåll lugnet, tänk på de signaler du själv sänder ut. Använd ett tydligt
kroppsspråk och försök att få ögonkontakt.
•
Förbered och tala om när du måste lämna den demenssjuke, alternativt ”för över”
personen till en ny och trygg situation innan du ”försvinner”.
•
Överbeskydda inte den demenssjuke! Var tydlig, ärlig och uppriktig!
Vid vanföreställningar och hallucinationer
•
Argumentera inte om den demenssjukes vanföreställningar! Försök istället att bygga
upp en förtroendefull relation. Var ärlig och tydlig. Håll överenskommelser.
•
Bekräfta de känslor som väcks av hallucinationerna och vanföreställningarna men
inte sakinnehållet.
Vid identitetsförvirring
•
Förstärk identiteten genom att ofta använda den demenssjukes namn i samtalet.
•
Anknyt så mycket som möjligt till personens levnadshistoria och försök leva dig in i
hur den demenssjuke upplever sig själv.
•
Hjälp till att bevara personligheten i t ex klädval och frisyr samt försök förstärk
könstillhörigheten. (Det kan ibland vara en utmaning att hitta anpassade aktiviteter
som stärker den manliga identiteten.)
För att stödja den sjukes behov av integritet och oberoende
•
Tänk på att den demenssjuke ständigt kan hamna i situationer som han/hon inte
behärskar och därmed alltid befinner sig i underläge.
•
Försök att hitta en balans mellan vad individen klarar och vad han/hon behöver hjälp
med. (För mycket omvårdnad passiviserar - för lite orsakar stress!)
•
Ta tillvara den demenssjukes egna initiativ, uppmuntra och underlätta genomförandet
genom att använda rutiner och tillvägagångssätt som han/hon känner igen (vilket kan
innebära att du som hjälpare får göra på ett sätt som känns främmande och
opraktiskt). Tänk efter för vems skull ni gör det ni gör…
51
Tillbaka
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Validation
Validationsteorin använder inlevelse och empati för att fånga upp viktiga ledtrådar som
personen försöker uttrycka. Målet är att individen ska känna sig bekräftad och tagen på allvar
vilket medför att oron minskar och självkänslan återupprättas.
Bemötandet handlar om att bygga upp förtroende hos den sjuke. Genom att aktivt lyssna, ta in
och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen
han/hon bär på. Man delar snarare den demenssjukes upplevelse än korrigerar och tillrättavisar
saker som inte stämmer överens med verkligheten.
Vid misstänksamhet och beskyllningar hos den sjuke undviker man att döma eller komma med
motargument utan försöker att se beteendet som ett försvar för bristande förmågor. Genom att
använda erfarenhet, fantasi, inlevelse försöker man leva sig in i känslan av den andres identitet.
Vid sammanblandningar med det förflutna möter man individens känsla istället för de
påståenden som uttrycks. Vid vanligt påstående; ”Jag måste gå hem till Mor” argumenterar man
inte om ifall mor lever eller inte utan försöker istället att utröna varför personen pratar om sin
mor. ”Saknar du Mor? Är du orolig för henne? Har det hänt henne något?”
Realitetsorientering/Verklighetsorientering
Realitetsorienteringen går i korthet ut på att man med verkligheten som underlag stimulerar och
aktiverar de funktioner som alltjämt fungerar hos den demenssjuke. Metoden lämpar sig
vanligen bäst till personer i tidiga stadier av demenssjukdom. Genom att konsekvent
kommentera, namnge och berätta om föremål i omgivningen, handlingar som är aktuella och
tidpunkter som bör uppmärksammas hjälper men den sjuke att orientera sig bättre i nuet. Det är
viktigt att så många som möjligt i den sjukes omgivning använder sig av metoden för att den ska
ha effekt.
I bemötandet förtydligar man de förhållanden som råder i nuet och försöker stimulera den
demenssjuke till aktiviteter som sker här och nu, exempelvis genom att placera tidningar på
bordet, frukt i skålen, kam vid spegeln, tvätt på strykbrädan. Det är dock viktigt att man undviker
allt för mycket frågande utan istället berättar om det som sker.
Fråga inte:
Berätta hellre:
Vet du vad det är för dag idag?--------------------------- Idag är det torsdagen den 14 februari,
och idag är det ”Alla Hjärtans Dag”
Kommer du ihåg vad vi åt till middag?------------------ Idag åt vi ju ärtsoppa till middag,
tycker du om ärtsoppa?
Ser du vem det är som kommer här
och besöker dig?--------------------------------------------- Nu är det eftermiddag, och här kommer
din äldsta dotter Stina på besök.
52
Tillbaka
1 (2)
Tillbaka
Minnesträning
Metoden vänder sig i första hand till demenssjuka i ett tidigt skede av sjukdomen och är ett
inslag ”Realitetsorientering”. Målet är att med hjälp av associationsteknik lära ut olika sätt som
kan underlätta för individen att minnas. Personnamn kan t ex kopplas ihop med utseende. Ljud
och bilder kan användas för att träna sifferkombinationer. Ett viktigt moment är träning i att
använda almanacka. Man antecknar konsekvent allt som är viktigt och försöker lägga in rutiner
att titta i almanackan vid bestämda tidpunkter under hela dagen.
Reminicsens
Metoden går ut på att man lyfter fram och levandegör det förflutna. Man åskådliggör situationer
och använder specifika ”minnesväckare” (triggers) som hjälper den enskilde att hitta sina
specifika minnen. I återberättandet ges den demenssjuke möjlighet att ”se sig själv i spegeln”.
Personen kan t ex bära på ett svagt minne, en ofullständig minnesbild. Genom att man
samtalar, ställer frågor, tittar på bilder och föremål el lyssnar till musik som anknyter till
händelsen fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla och trygghet.
Reminicsens kan antingen ske med en ensam vårdtagare eller med flera deltagare i en grupp.
Den kan ske planerat eller spontant, dvs antingen välorganiserat och genomtänkt eller att man
”fångar tillfället i stunden”. Närstående till den sjuke kan med fördel delta i reminicsensarbetet.
Musikterapi
Musik och sång kan nå dit ord inte längre hittar. Att använda sig metodiskt av sång och musik i
arbetet har hittills varit mer självklart i barnomsorgen än inom äldreomsorgen. Metoden aktiverar
andra kanaler i hjärnan än vid talad kommunikation. Demenssjuka personer som till stora delar
har tappat sitt språk kan ibland ändå sjunga sånger ordagrant från början till slut. Sång kan
också användas för att underlätta kroppshållning och rörelsemönster och vara en utmärkt
”igångsättare” vid motoriska störningar.
Lugnande musik på låg volym, antingen genom en freestyle (vilken effektivt stänger ute andra
ovidkommande ljud) eller genom en vanlig CD-spelare, kan ibland dämpa beteenden som t ex
aggressivitet eller upprepat skrikbeteende. Understrykas bör dock att det här handlar om
medvetna musikval, utifrån den enskildes tycke och smak, inte om att rutinmässigt sätta på
radions slentrianmässiga skval.
53
Tillbaka
Tillbaka
2 (2)
Snoezelen
Metoden utvecklades i Holland på 1970-talet. Grundtanken är att man via njutbara
sinnesupplevelser kan ge individen positiv stimulans genom att skapa en miljö som kan locka till
både aktivitet och avkoppling. Stimulansen kan t ex bestå av värme, ljus, beröring och ljud.
Föremålen som användas kan t ex vara vattensäng, luftkudde, hänggunga, bubbelrör med
porlande vatten eller spotlights och projektorer som visar mönster, färger och bildspel på
väggarna. Snoezelen kan även innehålla massagerum m doftkrus, oljor och täcken eller badrum
med bubbelbad, musik och såpbubbelmaskin. Miljön måste kännas rogivande och trygg för att
rätt effekt ska uppnås.
Taktil massage
Denna form av massage ger en mjuk och omslutande beröring av huden som framkallar
avslappning, lugn och ro. Metoden är utarbetad av sjuksköterskan Siv Ardeby. Man arbetar med
att ge individen strykningar, lätta tryck samt omslutande rörelser av olika kroppsdelar.
Rörelserna är mjuka, hudberöringen kontinuerlig och sker i en lugn rytm. Hela tiden under
massagen är man uppmärksam på patientens ickeverbala signaler, som mimik, andning,
muskelspänning. Taktil massage frisätter ett hormon som heter oxytocin vilket stimulerar det
parasympatiska nervsystemet. Detta kan bidra till att muskelspänning och smärtpåverkan
minskar.
54
Tillbaka
1 (1)
Tillbaka
Inre miljöaspekter
Färg kan ge kontrast och skapa tydlighet! Färgernas inverkan kan användas för att förstärka
eller dölja, allt efter behov. Exempelvis kan en dörr i avvikande färg underlätta för den sjuke att
hitta, medan en dörr som målas i samma färg som omgivande väggar inte väcker samma
uppmärksamhet. Dörrhandtag, strömbrytare, ledstänger och toalettring i kontrast mot
bakgrunden kan stödja ett oberoende dagligt liv. Färgmarkering kan ske med så enkla medel
som tejp och plastfilm. Grundfärger såsom rött och gult väcker uppmärksamhet medan blåa och
gröna färger kan ha en lugnande inverkan.
Namnskylt på den dementes lägenhet i vårdboendet bör vara placerad i höjd med
dörrhandtaget. För att förstärka orienteringen kan symboliska identitetssaker användas (ex vis
en krok att hänga kepsen på).
Blanka golv, stänkmönster eller mörka partier i golvet försvårar för den sjuke att tolka sin
omgivning. Har man nedsatt syn kan mörka mattor uppfattas som hål i golvet. Det kan vara
förklaringen till varför man vägrar stiga in på toaletten eller till varför man försöker hoppa över
mattan med ett stort kliv. Tag bort mattan i sådana fall!
Stora glasade ytor kan störa rumsuppfattningen eftersom den demente har svårigheter att
uppfatta glas som avgränsning. Möbler, plastfilm eller draperier kan användas för att dölja.
Likaså kan speglar väcka förvirring eftersom den demenssjuke kan uppfatta den egna
spegelbilden som en annan person.
Möblera funktionellt! Gärna med möbler som har former och färger som väcker igenkännande
bidrar man till en harmonisk boendemiljö. Det är viktigt att även se att möbler kan användas
som stöd vid förflyttningar av den demenssjuke eftersom personen kan ha svårare att använda
hjälpmedel som ex vis rollator. Tavlor, fotografier och prydnadsföremål bör väljas som väcker
igenkänning hos den sjuke. Var försiktig med att möblera om och flytta föremål. Förändringar
kan leda till oro.
I badrummet! En fast tvål istället för flytande tvål kan underlätta för den demenssjuke att klara
sin hygien. Det är även viktigt att saker som hör ihop står tillsammans, t ex raktvål och rakhyvel,
tandborste och tandkräm.
Ljud kan ha positiv och negativ inverkan. Rinnande vatten kan ibland väcka procedurminnet
och få den sjuke att tvätta sig på egen hand, en annan gång framkalla förvirring och oro
eftersom ljudet inte lokaliseras. Då är det bättre att tappa upp vatten i tvättstället istället för att
låta kranen rinna.
Yttre miljöaspekter
Vid utevistelse! För att underlätta orienteringen är det bra om man kan ”pränta in” vissa
promenadstråk i den omgivande miljön. Att kommentera de saker man passerar gör att den
sjuke lättare minns var man ska gå och kan orientera sig.
Finns möjlighet kan det vara bra att tänka på vilka saker som kan stimulera den sjuke till
aktivitet, t ex vattenkannor, krattor och räfsor väl synliga samt planterings- och balkonglådor i
lämplig arbetshöjd. Fågelbord och fågelholkar är andra exempel.
55
Tillbaka
1 (5)
Tillbaka
Exempel på praktiska vardagssituationer:
Hygiensituationen
För att kunna hjälpa en person som inte har insikt om sitt hjälpbehov krävs att man varsamt kan
tränga igenom de skyddsmurar personen byggt upp. Prata inte för mycket om vad som ska ske
utan försök att se till att ni plötsligt bara ”råkar” befinna er i situationen. Ha en lugn framtoning.
Humor, på ett respektfullt sätt, kan också vara befriande när det som känns genant.
Vilka rutiner har den sjuke haft tidigare? Har han/hon svårt att uttrycka sina behov kan man
höra med anhöriga om tidigare vanor och tillvägagångssätt.
Dokumentera en instruktion vid insatsen:
- Var ska av- och påklädningen ske?
- Vilka saker ska användas?
- Hur ska förflyttningar ske?
- I vilken ordningsföljd ska de olika momenten skötas?
Situationen skall vara så välbekant för den sjuke som möjligt, oberoende av vem som för
tillfället ger hjälpen.
•
Personen kan vara frusen. Gör det varmt och trivsamt, duscha t ex kakelväggarna med
varmvatten, innan avklädningen börjar. Svep om med varma handdukar efterhand som
kläderna tas av. Gör dig så ”osynlig” som möjligt, men finns ändå till hands och stötta upp
om det behövs.
•
Onödiga saker bör rensas undan så att den sjuke lättare kan urskilja vad som ska
användas.
•
Ibland fastnar den sjuke i en handling t ex intvålning och kommer inte vidare. Visa med
dina egna händer hur man går vidare genom att skölja dem under kranen.
•
Ibland kan katastrofreaktioner starta. Om den sjuke t ex får schampo eller tvål i ögonen
kan smärtan i kombination med nedsatt förståelse göra att han får panik, börjar skrika
och slå omkring sig eller försöka fly därifrån. Personen kan i stundens hetta inte ta till sig
förklaringar eller information. Bevara ditt eget lugn, trösta och uttryck förståelse för vad
den sjuke upplever. Beröm och uppmuntran är viktigare än att urskulda och förklara. Det
är inte säkert att den sjuke kopplar ihop det obehagliga han upplever med dig som
hjälpare.
56
Tillbaka
2 (5)
Tillbaka
Exempel på praktiska vardagssituationer:
Svårigheter att klä sig
Demenssjuka personer kan få problem med av- och påklädning samt att avgöra vad som är
lämplig klädsel. Ovidkommande ljud och samtal under påklädningen kan göra att man tappar
koncentrationen vilket resulterar i att man förblir oklädd.
Problem vid av- och påklädning består i att den sjuke:
− inte förstår när och hur olika klädesplagg används, var de finns eller hur man får dem på sig
− inte kan utföra de rörelser som behövs för att kläderna ska hamna rätt på kroppen
Rörelseförmåga och finmotorik försämras! Man får svårt med knappar, dragkedjor eller
skoband. Det gäller att ha tålamod och ingripa med stor försiktighet så att den sjuke inte tappar
koncentrationen eller blir sårad.
•
Undvik tillrättavisningar av smärre misstag, invänta hellre korrigeringen till ett senare
tillfälle när den sjuke mentalt kommit ur handlingen. Då såras inte självkänslan på
samma sätt.
•
Ordningsföljden kan förtydligas genom att kläderna placeras i rad framför den sjuke.
Kanske klarar man endast att ett plagg i sänder läggs fram. Som hjälpare bör du hålla dig
i bakgrunden och låta den sjuke göra varje moment i sin egen takt.
•
Det kan ibland vara bättre att låta den sjuke gå till sängs fullt påklädd, för att göra
sänggåendet tryggt, än att prompt försöka få på en pyjamas. I dagsljus, när allt känns
mindre hotfullt, går det säkert lättare att byta kläder. Kläderna ger den demenssjuke
bekräftelse på identitet och upplevs som ett skydd, en andra hud, i en svårbegriplig
omvärld. Ibland är detta anledningen till varför man vägrar klä av sig inför natten.
•
Det är viktigt att den sjuke får påverka sitt klädval så mycket som möjligt. Sortera gärna
undan det som sällan används i garderoben för att göra det enklare för den sjuke att
välja. Om det ändå blir problematiskt kan man istället lägga fram ett plagg i taget.
Sjukdomen medför fördröjning av tankeförmågan och svårigheter att hitta ord varför det
är viktigt att den sjuke ges god tid för att hinna välja och svara på frågor.
•
Tänk varje dag igenom hur den sjuke skall få möjlighet att själv bestämma och göra så
mycket som möjligt på egen hand. Kan man knäppa alla knappar själv eller kanske bara
en eller två? Hjälp individen igång, uppmuntra personen att själv fortsätta med nästa. Gör
en liten högtidsstund av varje avklarat moment. Fira alla små segrar till exempel ”Nu är
koftan på!”. Att kunna ta tillvara enkla glädjestunder i vardagen är mycket väsentligt. För
den sjuke glöms ofta själva orsaken till glädjen bort, men känslan av att ”Vi var glada
tillsammans” kan stanna länge i kroppen.
57
Tillbaka
3 (5)
Tillbaka
Exempel på praktiska vardagssituationer:
Toalettbestyr
Demenssjuka personer får svårt att hinna till toaletten i rätt tid. Det kan bero på att man:
- inte hittar dit
- inte förstår kroppens signaler
- inte vet hur man gör när man väl är där, t ex hur man öppnar dörrar, tänder lampor, fäller
upp toalettlock eller ordnar med olika klädesplagg
•
För att underlätta orienteringsförmågan kan symboler fästas utanför. (T ex ett rött hjärta,
en skylt med WC eller TOALETT) Man kan även låta toalettdörren stå uppställd och
belysningen vara påslagen.
•
Hjälp den sjuke att hålla reda på tider för toalettbesök. Försök att ligga ”steget före” och i
tid upptäcka subtila tecken på den sjukes behov. Det kan till exempel vara speciella
rörelsemönster eller samtalsämnen som återkommer vid dessa tillfällen. Andra saker
som man bör tänka på är vilka ord som accepteras bäst av den sjuke. Någon kanske
säger ”kasta vatten” medan någon annan blir fullständigt förvirrad av en sådan
uppmaning. Har den sjuke alltid använt ordet ”pissa” så är det detta ord som får igång
processen!
•
Behöver den sjuke hjälp att resa sig en stund innan det är dags? Klarar han att hitta
ljusknappen, dra ner och ordna sina kläder? När i själva proceduren skall man ingripa – i
början, mitt i eller närmare slutet? Kan den sjuke torka sig själv? Behöver han hjälp med
hygienen efteråt? Dokumentera i en instruktion hur toalettbesöket ska ske.
•
Förstoppning och urinvägsinfektion kan orsaka förvirringstillstånd med
beteendestörningar som t ex rastlöshet, oro eller osammanhängande tal till följd. Det är
viktigt att man uppmärksammar plötsliga förändringar i beteendet och rapporterar till
områdesansvarig sjuksköterska. Det är annars lätt att man missar upptäckten och tror att
det är en naturlig del av demensutvecklingen. I senare stadier drabbas många
demenssjuka av inkontinens. Den sjuke blir helt beroende av hjälp både med när och hur
toalettbesök ska ske.
58
Tillbaka
4 (5)
Tillbaka
Exempel på praktiska vardagssituationer:
Måltidssituationen
Måltiden ger stimulans åt våra sinnen. Ett vackert dukat bord, gemenskap, dofter och
smakupplevelser skänker tillfredsställelse och är viktiga avbrott under dagen. Som hjälpare får
man många gånger fungera som ett levande exempel för den sjuke. Tänk på hur du serverar
maten!
•
Placera de vanligast förekommande husgeråden extra överskådligt och lättåtkomligt för
att ge bättre överblick. Enfärgade, färgstarka bordsunderlägg kan underlätta utplacering
av koppar och fat. Färgen i ketchup och rödbetor kan fånga intresset för maten och
sötman i lingonsylt kan öka aptiten.
•
Reducera tillbehören, ställ fram en maträtt i taget och duka med bestick som den sjuke
klarar av att använda. Personen kan verka nollställd inför maten, äta glupskt och likgiltigt,
utan att kommentera vad som bjuds. Orsaken är att koncentration och praktiska förmågor
försämras och att själva födointaget kräver all uppmärksamhet hos den sjuke.
Hjärnskadan kan också förändra förmågan till smakupplevelse och mättnadskänsla. Det
kan vara svårt att hindra personen från att hejdlöst sockra eller salta på maten eller att
sluta äta förrän alla fat är tomma.
•
Rastlöshet kan göra att individen gång på gång avbryter ätandet och går iväg vilket
medför att man får erbjuda personen flera mindre måltider under dagens lopp.
•
En annan vanlig orsak till matvägran kan vara att man inte tror sig ha råd. Ta oron på
allvar, tala om att maten är betald.
•
Det är viktigt att skapa en atmosfär som den sjuke känner igen sig i, en bestämd sittplats
med personliga attribut. För någon kan det vara ett vinglas, för någon annan en personlig
kopp eller ett underlägg som känns igen.
•
Låt måltiden få ta den tid som behövs och låt inga andra aktiviteter pågå samtidigt. Miljön
bör vara avgränsad så att ingen passerar matrummet under måltidens gång eftersom
detta kan få den demenssjuke att reflexmässigt resa sig och följa efter. Störande ljud bör
undvikas, till exempel bör diskning anstå tills alla ätit färdigt.
•
Om den demenssjuke börjar äta med fingrarna - tillrättavisa inte och börja inte mata
direkt. Servera istället mat som kan ätas med fingrarna. Vid matning är det viktigt att ha
ögonkontakt, att man tar det lugnt och försöker avväga hur mycket mat man bör ta på
skeden. Det är bra om man använder långsamma rörelser och tar många, korta pauser
Nedsatt synförmåga kan också vara en orsak till att den sjuke äter dåligt.
•
Man bör även vara uppmärksam på om den sjuke dricker ordentligt. Ge rikligt med dryck
till maten och även mellan måltiderna. Uttorkning kan vara en orsak till att
förvirringstillstånd uppträder. Servera gärna vatten eller saft som komplement till kaffe,
som är vätskedrivande.
•
Ett problem kan vara att sväljreflexen försvagas. Det medför att den sjuke lättare sätter i
halsen och får svårt att dricka. Mat bör då finfördelas och drycken blandas med
förtjockningsmedel för att få fastare konsistens.
59
Tillbaka
5 (5)
Tillbaka
Exempel på praktiska vardagssituationer:
Användande av läkemedel
Det kan vara svårt att få en demenssjuk person att ta sin medicin av olika anledningar. Dels
kanske individen inte längre förstår vad den är till för och dels kan misstänksamhet göra att man
tror att medicinen ska förgifta en. Det gäller att på olika sätt ömsom förklara, ömsom lirka samt
ibland även ta till små ”vita lögner” för att underlätta intaget.
•
Sväljproblem kan försvåra medicinintaget. Av slentrian säger man ofta ”ta nu en stor
klunk” när man vill att den sjuke ska svälja sin medicin, men faktum är att det blir svårare
att svälja ju mer man har i munnen.
•
Muntorrhet kan också försvåra intaget av läkemedel. En katastrofreaktion kan
framkallas om medicinen löses upp och smakar illa innan den sväljs vilket gör att man
spottar ut allt i förtvivlan. Vissa mediciner kan delas och krossas, samt blandas med t ex
sylt eller mosad banan för att underlätta intagandet. Förvissa dig först om att medicinen
verkligen tål att krossas. Undersök gärna om preparatet finns i annan beredningsform.
60
Tillbaka
Tillbaka
Klicka på aktuellt avsnitt
REAGERA
Uppföljning och utvärdering.
RAPPORTERA
BEDÖMA
PLANERA
Vi vet att demenssjukdom är obotlig och
att det sker en successiv försämring trots
att vi gör så gott vi kan.
Därför är det viktigt att ha kontinuerliga
teamuppföljningar av aktuella vårdtagares
situation och utvärdera de planer vi gjort.
Om vårdtagaren endast har SOL-insatser
och ingen HSL-journal öppen, är det
viktigt att OAS och annan berörd HSLpersonal lägger bevakningar till sig själva
eller kollega om uppföljning av ärendet.
När vi ser nya symtom får vi rapportera,
bedöma och planera på nytt.
GENOMFÖRA
REAGERA
UTVÄRDERA
UTVÄRDERA
RAPPORTERA
GENOMFÖRA
BEDÖMA
PLANERA
61
Tillbaka
