Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt • Syfte/ funktion • Matspjälkningen, översikt: – Kolydrater – Proteiner – Fett – Matspjälkningsapparaten, översikt: – Matpjälkningskanalen – Körtlar i magtarmkanalen Buken, översikt – Bukhinnan • • • Magtarmkanalens blodförsörjning – Stora kärl – Portasystemet • Bukhinnan, peritoneum • Tarmhistologi • Tarmsystemets muskulatur och tarmrörelser • Tarmens innervering • Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi – Matspjälkningsapparaten, anatomi – Sekretion i matspjälkningsapparaten – Munhåla – Matstrupen, Esofagus/Oesophagus – Magsäcken, ventriculus, gaster – Bukspottskörteln, pancreas – Levern, hepar – Tunntarmen, duodenum, jejunum, ileum – Tjocktarm, colon Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 1 Instuderingsfrågor Anatomi: 1. Organens namn på svenska och med språk 2. Valda strukturer på sv och i vissa fall med språk 3. De stora kärlen i buken på svenska och medicinskt språk 4. Med hjälp av kunskap om organens medicinska benämningar kunna förstå medicinska benämningarna på kärlen till bukens organ. Fysiologi: 1. Exokrina körtlar: vad innehåller deras sekret? Vilken funktion har sekretet/enzymet? 2. Endokrin sekretion: vilka hormoner/produkter insöndras? Vilken funktion har ämnet? 3. Hur regleras den exokrina sekretionen från respektive organ? (via hormoner, nerver och andra stumuli) 4. Hur regleras den endokrina sekretionen från respektive organ? (via hormoner, nerver och andra stumuli) Anatomi och fysiologi: 1. Hur är organen i matspjälkningskanalen uppbyggda för att klara sina funktioner? 2. Hur är portakrestloppet uppbyggt och vilka funktioner är det byggt för att klara? Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Syfte/ funktion • Finfördela – Mekaniskt • Tugga • Magsäckens och tarmens rörelser • Absorbera – Bryta ned och ta upp mat • Kolhydrater • Proteiner • Fetter – Enzymatiskt • Skydda – Immunförsvar • en stor mängd lymfoid vävnad, (lymfknutor) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 2 Finfördela, absorbera, skydda • Kolhydrater, proteiner och fett används i ämnesomsättningen, metabolismen • Kolhydrater → bryts ned till enkla sockerarter, framför allt glukos (druvsocker) • Proteiner → bryts ned till fria aminosyror • Fett → bryts ned till glycerol, fria fettsyror och kolesterol • Absorptionsfas – Näringsämnen absorberas från tarmen – Glukos, aminosyror och fettsyror används direkt eller lagras – I cellerna sker en nettoproduktion av proteiner – anabolism • Postabsorbtionsfas – Förbränning av fettsyror • Ketoner bildas i levern – Blodglukoskoncentrationen hålls uppe, i huvudsak av levern – Glykogen bryts ned, glykogenolys – Glukos nybildas, glukoneogenes – Vävnadsproteiner bryts ned – katabolism Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Ex: Enteral nutrition • Patienter som är nedsövda under längre tid får enteral nutrition. – stimulerar blodflödet – undvika atrofi, vävnadsförtvining, vilket kan leda till bakterieinvasion från tarmen till blodbanan med blodförgiftning, sepsis, som följd • Undersökning av magsäcken: Gastroskopi Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 3 Matspjälkningsapparaten, översikt • Maten tas in i munhålan • Fortsätter ner genom svalget, pharynx • Esophagus, matstrupe – peristaltik, kan svälja ner och upp • Magsäck, ventrikel ~ 2 h • Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) ~ 3-5 h – största näringsupptaget • Tjocktarm colon ~ 8-15 h – vätskeupptag – ca 1,5 kg bakterier • Colon sigmoideum – Faeces (bajs) lagras • Rectum – Viljestyrd muskulatur i ändtarmens yttre ringmuskel, sfinkter Bild 13.2 Översikt över matspjälkningsorganen (Människokroppen, Sand 2006) (Petrén) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Körtlar i matspjälkningsapparaten, översikt • Munhålan – Spottkörtlar • Magsäcken, ventriculus, gaster – (Tubulära) körtlar i magsäcksslemhinnan och i området nära pylorus, nedre magmunnen • Bukspottskörtel, pancreas • Lever, hepar – Galla lagras i gallblåsan, vesica fellea • Tunn- och tjocktarmslemhinnan – (Tubulära) körtlar i tarmslemhinnan Figur 10.1 Matsjpälkningssystemet: mag-tamkanalen och accessoriska organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 4 Buken, översikt • Bukhinnan, peritoneum klär bukens vägg och håller bukens organ på plats • Innehåller kärl och nerver, lagrar fett • Intraperitoneala organ omges av bukhinnan – Magsäck – Lever – Tunntarm – Tjocktarm – Mjälte tarmkäx, • Retroperitoneala organ, bakom bukhinnan mesenterium – Tolvfingertarmen (½) – Delar av tjocktarmen Figur 10.3 Peritoneum i förhållande till bukhålans – Bukspottskörteln organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) – Njurarna • Infraperitoneala organ, under bukhinnan – Urinblåsan – Ändtarmen – ♀ Livmodern Bild 13.7 Sagittalsnitt genom kroppen visar förhållandet mellan peritonealhålan, bukhinnan och vissa av bukorganen. (Människokroppen, Sand 2006) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Magtarmkanalens blodförsörjning • Aorta abdominalis, bukaorta • Tre stora grenar till MT-kanalens organ – Truncus coeliacus (bukinälvsartärstam) • • • • • • Matstrupe Magsäck Lever Mjälte Bukspottkörtel Proximala ½ av tolvfingertarman – A mesenterica superior (tarmkäxartär) • Tunntarmen • Tjocktarmen: proximala delen • Tjocktarmen – A mesenterica inferior (tarmkäxartär) • Tjocktarmen: distala delen • Ändtarmen Bild 13.6 Bakre bukväggen och några av de retroperitoneala organen (Människokroppen, Sand 2006) • Det syrefattiga blodet förs via portakretsloppet – V portae, portådern, via levern till v. cava inferior, nedre hålvenen Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 5 Embryologisk bakgrund U R T A R M Framtarm • • • • Esofagus Ventrikel Proximala ½ av duodenum Hepar, pancreas Mittarm • • • • Distala ½ av duodenum Jejunum, ileum Caecum, colon ascendens Prox 2/3 av colon transversum Arteria mesenterica superior Baktarm • • • • Distala 1/3 av colon transversum Colon descendens Colon sigmoideum Rectum Arteria mesenterica inferior Truncus coeliacus Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Portakretsloppet • Två seriekopplade kapillärsystem – ett i tarmarna – ett i levern – förbinds via v. portae, portådern V. hepatica Lever • V. portae för blod till levern från V. cava inf. – Magsäck – Bukspottkörtel – Mjälte – Tarmar • Via levervenerna (vv hepaticae) förs blodet till nedre hålvenen, v cava inferior Matstrupe, esofagus V. portae Mjälte • I levern: – Omvandling och lagring av näringsämnen Ändtarmen, – Omvandling av ämnen som ska rectum brytas ned och utsöndras, t ex Bild 8.31 Portakretsloppet och vena cava-systemet har bilirubin, läkemedel förbindelse med vrandra genom anastomoser i 1. – Immunförsvar matstrupens nedre del (esofagusvener), 2. navelregionen, 3. retroperitoneala rummet i buken, 4 ändtarmen (hemorrojdalvener).(Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 6 Bukhinnan, peritoneum • Två blad (Peritoneum parietale, peritoneum viscerale) • tarmkäx, Mesenterium – Veck av bukhinnan som fäster tunntarmen mot bakre väggen, innehåller kärl och nerver • Tjocktarmens tarmkäx, mescolon (ascendens, transverum, descendens, sigmoideum) • Större bukhinnevecket, omentum majus – Utgår från magsäcken, hänger framför colon transversum och tunntarmsslyngorna, innehåller depåfett • Lilla bukhinnevecket, omentum minus – mellan magsäcken och levern tarmkäx, mesenterium Bild 13.7 Sagittalsnitt genom kroppen visar förhållandet mellan peritonealhålan, bukhinnan och vissa av bukorganen. (Människokroppen, Sand 2006) Figur 10.3 Peritoneum i förhållande till bukhålans organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Embryologisk bakgrund: bukhåla, bukhinna Och så här gick det till: • Vissa organ hamnade inuti bukhålan; intraperitoneala organ: Magsäcken, levern och gallblåsan, jejunum, ileum, blindtarmen, colon transversum och colon sigmoideum • Andra organ hamnade bakom bukhålan; retroperitoneala organ: Bukspottskörteln, delar av duodenum, colon ascendens och colon descendens Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 7 Histologi – tvärsnitt av tunntarmen Mukosa • Starkt veckad – ytförstoring ”tarmludd” villi för att öka näringsupptaget – Kapillärnät och lymfkärl i varje villus Tunica mucosa Tunica submucosa Tunica muscularis externa Tunica serosa, adventitia • Epitelceller med microvilli – ytan på varje cell är veckad • Bägarceller – producerar slem • Lymfknutor i mukosan Figur 10.2 Matspjälkningskanalens vägg, uppbydd av olika lager (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Bild 13.3 Snitt av tunntarmsväggen. Största delen av övriga matspjälkningskanalen är uppbyggd på samma sätt. (Människokroppen, Sand 2006) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Histologi – tvärsnitt av tunntarmen Submukosa • Kärl, nervceller Muskularis • Glatt muskulatur Figur 10.7 Strukturell bild av tunntarmen (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) • Cirkulärt muskelskikt • Längsgående muskelskikt – Bildar 3 band i colon: tenia coli – Haustra – colons utbuktningar • Nervceller Serosa • bindväv • en del av bukhinnan, peritoneum Bild 13.3 Snitt av tunntarmsväggen. Största delen av övriga matspjälkningskanalen är uppbyggd på samma sätt. (Människokroppen, Sand 2006) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 8 Matspjälkningskanalens muskulatur • Muskulatur i matsjälkningskanalen: • Mellan svalg och anus (esofagus – rektum): – I början och slutet: viljestyrd muskulatur – Glatt muskulatur – Icke viljestyrd – tvärstrimmig muskulatur i svalg och anus – Autonoma nervsystemet • Parasypmaticus aktiverar • Sympaticus dämpar – Enteriska nervsystemet, ENS • Tarmens eget nervsystem Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Tarmsystemets rörelser Transport • Peristaltik – Transporterar tarminnehållet, kymus, framåt i magtarmkanalen Bidrar till att finfördela maten • Segmenteringsrörelser – ”Knådar” kymus fram och tillbaka – Blandar kymus med matspjälkningsvätskorna – Fördelar om s a ny kymus kommer i kontakt med tarmepitelet Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 9 Tarmens innervering: ENS ENS enteriska nervsystemet – bukhjärnan • Nervcellsplexus i matstrupe, magsäck och tarm • Tarmrörelser tack vare ENS enteriska nervsystemet • Förmedlar även information om tarmlumens innehåll – Sensoriska neuron (afferenta) samlar information om pH, vattenhalt, matsmältningshormoner • Fler neuron i ENS än i ryggmärgen fördelade i två plexa, nervflätor: – Plexus submucosus (Meissners plexus i submukosan) – Plexus myentericus (Auerbachs plexus mellan glatta muskellagren) ENS fungerar även utan styrning från hjärnan via autonoma nervsystemet och räknas därför ibland som ett eget nervsystem utöver CNS och PNS Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Tarmens innervering: autonoma nervsyst ENS står under inflytande av PNS Motoriska, efferenta neuron styr glatt muskulatur: tarmrörelser, sammandragning av arterioler och körtelceller • Parasympaticus – n vagus (X) – Sekretion↑ – Tarmrörelser ↑ – Genomblödning ↑ • Sympaticus ger motsatt effekt: – Sekretion↓ – Tarmrörelser ↓ – Genomblödning ↓ Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 10 Exempel: Tarmens innervering Ex: Avsaknad av ENS distalt i tarmen (Morbus Hirschsprung) Ex: Spastisk colit – colon irritabile • Symptom: förstoppning • Megacolon – abnorm utvidgning av tarmen eftersom födan ej kan föras framåt • Måste ta bort den del som saknar innervering • vanlig, svårbehandlad sjukdom • Många olika transmittorsubstanser överför signaler mellan olika typer av nervceller i ENS • Rubbningar i omsättningen av transmittorsubstansen serotonin (5-HT) har en trolig koppling till spastisk colit Länktips: www.nervsystemet.se copyright: C-H. Berthold, professor emeritus, neuroanatomi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Översikt Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi – Matspjälkningsapparatens anatomi – Sekretion i matspjälkningsapparaten – Munhåla – Matstrupen, Esofagus (Oesophagus) – Magsäcken, ventriculus, gaster – Bukspottskörteln, pancreas – Levern, hepar – Tunntarm, duodenum, jejunum, ileum – Tjocktarm, colon Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 11 Matspjälkningsapparatens anatomi 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. Munhåla Matstrupe, esofagus Övre magmun, cardia Gallblåsa, vesica fellea/ biliaris Levern, hepar Nedre magmun, pylorus Tolvfingertarm, duodenum Höger colonkrök (flexura coli dextra) Colon ascendens (uppåtstigande tjocktarm) Ileum (krumtarm) Blindtarm, caecum Blindtarmsbihanget, appendix vermiformis Svalget, pharynx Magsäck, ventriculus, gaster Bukspottskörtel, pancreas Vänster colonkrök (flexura coli sinistra) Colon transversum (tvärgående tjocktarm) Jejunum (tomtarm) Colon descendens (nedåtstigande tjocktarm) Colon sigmoideum (S-formade tjocktarmsdelen) Ändtarm, rectum (Petrén) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Sekretion i matspjälkningsapparaten • Exokrin sekretion – körtlar som utsöndrar sekret till ”utanför kroppen” – har utförsgång – t ex svettkörtlar samt körtlar i magtarmkanalen: • Jämför: Endokrin sekretion – körtlar som insöndrar sin produkt till blodet – saknar utförsgång – t ex hypofysen, binjurarna, tyroidea • Spottkörtlar • Körtlar i ventrikeln • Bukspottskörtelns exokrina del (OBS! Har även endokrin funktion!) • Levern – galla • Körtlar i tarmmukosan Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 12 Munhålan Figur 10.4 Munhålans anatomi (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) • Palatum durum, – Hårda gommen • Palatum molle, – Mjuka gommen • Uvula palatina, – Gomspenen • Gomseglet • • • (Gingiva) tandkött Tonsilla palatina, gomtonsill/ halsmandel Pharynx, svalg Under tungan: • Mynningen av underkäksspottkörteln, glandula submandibularis • Mynningar av undertungspottkörteln, glandula sublingualis – (velum palatinum) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Figure 24-4 (Principle of anatomy and physiology, Tortora 2000) Saliv • Producerar 1,5 liter saliv/dygn • Vatten 99% – lättare att tugga – löser smakämnen • Mucin – binder vatten och smörjer födan • Enzymer – Amylas, enzym som bryter ner stärkelse – Lysosym, bakteriedödande enzym • Antikroppar – Immunförsvar mot virus och bakterier - • Karbonatjoner, HCO3 – motverkar lågt pH – motverkar syra på tandemalj • Fosfat – skydd för tandemalj • Kalcium – skydd mot avkalkning – vid högt pH fäller svårlösliga kalciumsalter ut i form av tandsten Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 13 Spottkörtlar Tre stora spottkörtlar a b • Salivutsöndringen ↑ ökar vid parasympaticus ↑ c • Salivutsöndringen ↓ minskar vid sympaticus↑ Parasympaticus: • Tung-svalgnerven glossopharyngeus (n.IX): öronspottkörteln. • Ansiktsnerven, n.facialis (n.VII): spottkörtlarna under tungan och underkäken Fig 12.9 (Nienstedt) (Bilden har firat sitt 100årsjubileum – makroanatomin har varit välkänd länge.) De stora spottkörtlarna a. Öronspottkörteln, glandula parotis (parotidea) (parig) b. Underkäksspottkörteln, glandula submandibularis (parig) c. Undertungspottkörteln, glandula sublingualis Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Figur 10.14 Sväljning (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Esofagus – matstrupen • Matstrupen, esofagus, – ca 25 cm lång – passerar bakom luftstrupen, trakea – platt rör (se på filmen!) • övre 1/3 av matstrupen har viljestyrd, tvärstrimmig muskulatur • nedre 2/3 har glatt muskulatur • 3 trånga passager – vid struphuvudet – vid passagen av arcus aortae – vid passagen genom diafragma • (hiatus esophageus, här passerar även n. vagus) Matstrupen och dess relation till omgivande organ. (Sonesson) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 14 Exempel: Hiatus esofageus • Ex: (Hiatus esofageus), förträngningen där esofagus passerar genom diafragma, mellangärdet hindrar reflux, sura uppstötningar • Reflux kan ge upphov till – esofagit – och i förlängningen även öka risken för strupcancer Ändelsen -it = inflammation Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Översikt Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi – Matspjälkningsapparatens anatomi – Sekretion i matspjälkningsapparaten – Munhåla – Matstrupen, Esofagus (Oesophagus) – Magsäcken, ventriculus, gaster – Bukspottskörteln, pancreas – Levern, hepar – Tunntarm, duodenum, jejunum, ileum – Tjocktarm, colon Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 15 Magsäcken, ventriculus eller gaster J-formad till vänster i bukhålans övre del, medialt om mjälten på vänstra sidan • Cardia, övre magmunnen Hindrar sur magsaft från att tränga upp i esofagus • Fundus luft överst i den del av magsäcken som inte är fylld • • • • • Corpus Curvatura major Curvatura minor Pars pylorica, Antrum pylori Pylorus, nedre magmunnen Reglerar när magsäcksinnehållet ska vidare till duodenum • Duodenum Figur 10.5 (a) Frontalsnitt (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Magsäckens funktion • • • • • • • Ta emot (cardia) och lagra mat (fundus, corpus) Övre magmunnen hindrar mat och magsaft från att åka upp Maten stannar i magsäcken i ca 2 h Dela upp maten i små bitar och blanda den med magsaft (corpus, antrum) Blanda magsaft och finfördelade matpartiklar – kymus Tömma över magsäckens innehåll i tunntarmen med reglerad hastighet (pylorus) signaler från ”nästa station”, duodenum, verkar hämmande för tömningen av magsäcken via pylorus Figur 10.15 Peristaltiska rörelser sker framför allt i den nedre delen av magsäcken för mixning och transport av kymus genom pylorus till tunntarmen. (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen Lunds universitet/2012) SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 16 Syra – bas: pH • pH baseras på koncentration av vätejoner (protoner) [H+] • • Skala: 0 – 14 Neutralt : pH 7 • • Lågt pH : surt Högt pH : basiskt, alkaliskt • Logaritmisk skala ett steg på pH-skalan motsvarar 10 gångers förändring 10-7 mol vätejoner/ liter Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Magsaftssekretion • • • • Exokrina körtelceller i magslemhinnan (epitelet i ventrikeln) producerar magsaft Produktion av ca 3 l magsaft/ dygn pH 1,2 – 3 Slemhinnan – en viktig barriär – Mucinproducerande celler/ Ex: Acetylsalicylsyra kan förstöra halsceller barriären – dock bättre än salisylsyra! – Parietalceller – Huvudceller – Hormonproducerande celler/ endokrina celler Bild 13.20 b Magsäckens k (Människokroppen, Sand 2 Figur 10.5 (c, d) (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 17 Magsaftssekretion – exokrin sekretion • Mucinproducerande celler /halsceller: – mukus/mucin – tjockt sektret – skyddar slemhinnan: pH 7 nära slemhinnan • Parietalceller: – HCl (saltsyra) – sänker pH till ca 2 HCl-produktionen stimuleras av gastrin som produceras i pylorus – Gastriskt lipas – spjälkar fett: triglycerider ⇒ fria fettsyror och monoglycerider • Parietalceller i ff a pylorus-regionen – Intrinsic factor, IF – mycket viktig för upptag, resorption, av vitamin B12 • Vitamin B12 krävs (bl a för) erytropoes, bildning av röda blodkroppar • Huvudceller: – pepsinogen som spjälkas till pepsin vid lågt pH – Pepsin – enzym för nedbrytning av protein till peptider (små proteiner) Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Hormoner i magsäcken • (G-celler, ff a i pylorus-regionen) – Gastrin – hormon, stimulerar magsaftproduktion • Gastrin stimulerar parietalceller • Dessutom: gastrin stimulerar histaminfrisättning ⇒ ökar magsaftproduktionen i corpus • Ventrikelns kontraktioner ökar • (ECL-celler) – Histamin – lokalt hormon som stimulerar parietalcellerna ⇒ ökar magsaftproduktionen i corpus (HCl) • Dessutom: – Sekretin och CCK (kolecystokinin) – hormoner från duodenum • Hämmar magsäcken: minskar HCl, pepsiongen och magsäcksrörelser Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 18 Exempel: Intrinsic factor, IF • Intrinsic factor – binder till vitamin B12 • B12 kan endast tas upp ur tarmen om det är bundet av IF • B12 nödvändigt för DNA-syntes • Om brist på IF – brist på B12 som inte kan botas med B12-tillskott – perniciös anemi, anemi = blodbrist – Brist på röda blodkroppar, erytrocyter – Kan orsakas av t ex inflammation i magslemmhinnan – Behandling: B12-injektioner Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 Ex: Magsaftsproduktion: Magsår (ulcus) Förr: Nu: Vagotomi, kapa n vagus för att minska produktionen av HCl, saltsyra Antibiotika mot magsårsbakterien (helcobacter pylori) +Losec (omeprazol) sänker HCl-produktionen (protonpumpshämmare) Vetenskapshistoria och utveckling av ny behandling 2005 fick Barry Marshall och Robin Warren nobelpriset i medicin/ fysiologi för att ha kartlagt sambandet mellan helicobacter pylori och peptisk ulcussjukdom (gastrit + ulcus i gaster och duodenum). Berömt experiment: för att bevisa sin tes att h.p. orsakar magsår infekterade Barry Marshall sig själv. Han utvecklade magsår och botade sig med antibiotika Robin Warren fann bakterier i antrum på 50% av sina patienter. Barry Marshall odlade bakterien och karaktäriserade h.p. 1982. Kronisk infektion i antrum leder till förhöjd HCl-produktion i corpus som i sin tur orsakar sår i känsliga delar, speciellt duodenum. Källa: http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2005/press.html Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 19 Magsaftsproduktion Magsaftsproduktionen stimuleras av 1. Sinnesintryck, cephalisk fas – N. vagus – Acetylkolin, kolinerga receptorer stimuleras – Magsaft↑, gastrin↑ ⇒ histamin ↑ 2. Mat, gastrisk fas – N. vagus – Digestion – Magsaft↑, gastrin↑ ⇒histamin ↑ Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014 20