Når vi miljökvalitetsmålen?
Sammanställning av 2013 års bedömningar av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020
MILJÖKVALITETSMÅL
Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.
1. Begränsad klimatpåverkan*
De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat
att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs
för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa
den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan.
2. Frisk luft
Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder
angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck.
3. Bara naturlig försurning
Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart.
Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurningspåverkan.
4. Giftfri miljö
Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag
för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större
kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt
farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs.
5. Skyddande ozonskikt
Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det
vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett
fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.
6. Säker strålmiljö
Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under
lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och
attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer
antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.
7. Ingen övergödning
Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden
råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det
tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen
minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart.
Detta är en prognos för att nå Sveriges 16 miljökvalitetsmål till 2020. I bedömningen ingår tillståndet i miljön
och förutsättningarna att nå målen. I miljömålssystemet ingår även generationsmålet som anger riktningen för
miljöarbetet och etappmål som tydliggör de samhällsförändringar som behövs. Läs mer på miljömål.se
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel
och med åtgärder genomförda före 2020.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag
planerade styrmedel som beslutas före 2020.
NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020
med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
* målår 2050 i en första etapp.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning
av utvecklingen i miljön saknas.
MILJÖKVALITETSMÅL
Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.
8. Levande sjöar och vattendrag
Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet.
Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av
vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald.
9. Grundvatten av god kvalitet
Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem
är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt.
Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs
åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram.
10. Hav i balans samt
levande kust och skärgård
Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra
nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön.
11. Myllrande våtmarker
Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt.
Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet
ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.
12. Levande skogar
Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid
avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och
gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark.
13. Ett rikt odlingslandskap
Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras
i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots
många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva
ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik.
14. Storslagen fjällmiljö
Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan
verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador
på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket
störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.
15. God bebyggd miljö
Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen
och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot
ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och
avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter
att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer.
Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga
resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.
