i en värld i rörelse
Vår tids samhällsomdaning och
konsten att värna den sociala hållbarheten
Hans Abrahamsson
[email protected]
När världen kommer till Göteborg
Kunskap om och Arbetssätt i
Rättvisa och socialt hållbara Städer
KAIROS
Institutionen för
Globala Politiska Studier
Är jag själv en del av lösningen
eller rentav en del av problemet ?
Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som
flätar ihop det lokala med det globala
Globalisering
Ekonomi-öster/söderut/BRICS
Fördubbling globala arbetsmarknaden
Digitalisering och robotisering
Ökad rörlighet, ökade kontaktytor
I den nya ekonomiska
geografin och dess
globala förädlingskedjor
minskar nationalstatens
betydelse – städer
allt viktigare
Samhällets ökade heterogenitet och
människors varierande
socio-ekonomiska förutsättningar
medför utmaningar för den
sociala tilliten och den sociala hållbarheten
på lokal nivå
Urbanisering
Takten, klyftorna
det globala Syd i det globala nord
Transnationell migration
Människor i transit - med sina
vardagsliv på flera håll samtidigt
Att förbättra livschanser och möjligheten
att tillfredsställa grundläggande behov
Globalisering, det politiska rummet
och nationalstatens förändrade roll
Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Fram t.o.m trettioåriga kriget
pre-Westfalisk Ordning
Disorder
Påve
Marknadsekonomins
expansionsbehov
Westfalisk Ordning
Politiska beslut
Government
New Public Management
Nationalstaten
Privatisering och försäljning
1944
1648 av offentliga tjänster
Kyrka
Kung
Post-Westfalisk ordning
Governance
Flernivå - partnerskap
Transnationella Företag
Multilaterala Organisationer (IMF/WB)
Gränsöverskridande nätverk G8, G20
ICLEI, UCLG
Regioner – EU - Eurocities
Nationalstater - SKL
Feudal herrar
Krigsherrar / Maffia
Städer, Kommuner,
Urbana regioner
Städer
Den nya ekonomiska geografin –
Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse
ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen
Den nya ekonomiska geografin – ekonomisk förnyelse
och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar
Sverige – ett av världens
mest urbaniserade
länder men städerna
fortsätter att växa
snabbast i Europa!
Det gör också den
regionala ojämlikheten !!
SNS Analys nr 33 – Januari 2016
Utvecklingsteorins pånyttfödelse
Rural – Urban Nexus
Övergången från en efterfrågestyrd
regional omfördelningspolitik
till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande
regional utvecklingspolitik
har medfört en ojämn utveckling
Utvecklingsfrågan idag handlar om
stads- och landsbygdsutveckling –
om omfördelning och demokrati
Det handlar om att skapa ett samhälle där
människors olika erfarenheter och perspektiv
blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet
KAIROS, Mistra Urban Futures 2016
Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet
Men priset för inträdesbiljetten kan
skapa ett bekymmersamt finansieringsgap
som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten
Kostnad
Investeringskrav
Minskade transfereringar
Försörjningsstöd
Skatteutjämning
Självfinansieringsgrad
Skattebas
Demografisk respektive
Ekonomisk
Försörjningskvot
”Baumols sjuka”
Tid
Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål
ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd
Statens förändrade roll utmanar
lokalsamhällets sociala sammanhållning
Global nätverksproduktion
Arbetsmarknadens polarisering:
Inkomstklyftor – ojämn utveckling
Världsordning
National
stat
Socialt
kontrakt
Säkerhet Leg. Inst.
Det sociala kontraktets upplösning
Civilsamhällets uppluckring
Vi-grupper och
”gängbildningar”
flyktiga nätverk
ofta i rivalitet
(primär- / gemenskapsgrupper)
Civilsamhälle
Krav på makroekonomisk
balans - budgetrestriktioner
Ekonomiska nedskärningar och
minskade offentliga och
sociala åtaganden
Vertikal tillit
Identitet
och lojalitet
Horisontell tillit
Innanförskapets
osynliga gränser
Upplevd
Exkludering
NEETS 30-35 %
Informella trygghets- och försörjningssystem
De stigande förväntningarnas missnöje
De minskade förhoppningarnas vanmakt
”Vem vill leva och dö
som
ett problem , som ett
oönskat liv –
Jag vill vara med,
göra skillnad
och känna mig
behövd”
Utestängningens
lokala
frustrationsgap
Levnadsvillkor
Politisering eller instrumentellt
utnyttjande av vanmakt
”Behovet av att bli någon
– känslan av att bli respekterad”
Kriminella nätverk
Legosoldat i Ukraina
Privata säkerhetsföretag
Global intifada - IS,
Svenska motståndsrörelsen
Medborgargarden
Brinnande bilar
på beställning
Förmåga/möjlighet
Pulveriserade busskurer
Förmåga/möjlighet
Individuell skuldbeläggning
- oartikulerad skam
Tid
På 30
år
Inte bara unga män i resursvaga områden
alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel
alltfler unga män blir kvar på landsbygden och
upplever sig såväl obehövda som oälskade
Vrede / våld
Våldsbejakande extremism - Radikalisering
Johan Galtung
Hannah Arendt
Direkt våld
Strukturellt våld
Kulturell våld
Våld är ett uttryck för maktlöshet
Extremism
Våldsbejakande
Radikalisering
Stödja ideologiskt motiverade Rörelser, individer som inte accepterar
en demokratisk samhällsordning
våldshandlingar
En process som föregår
anslutning / stöd
Extremism och terrorism uppstår inte heller i ett vakuum.
Sociala och politiska förhållanden kan skapa ett missnöje
som kan utgöra en grogrund för våldsbejakande ideologier
och extremistiska grupper.
Regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället
mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
Clausewitz
Krig (organiserat våld)
är politikens fortsättning
med andra medel
Politisk dimension
Demokrati
Politikens arena
konflikthantering
Våldsbejakande extremism kan bara förstås mot
bakgrund av dess samtida samhällsutveckling
Kan förebyggas !!
Vit-makt
Autonoma
Jihadism
Urbaniseringens utmaningar
Statens förändrade roll
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för städer och deras nätverk.
Urbaniserings- och tillväxttakt
Finansieringsgap
Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida
Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd
Spänningsfält
När det globala möter det lokala
Motor för
regional utveckling
Småstadens charm
Storstadens utbud
Slagfält
för
sociala
konflikter
Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !
Ett socialt hållbart Sverige
för en värld i rörelse
Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner
ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt
FN (1992): RIO Summit – Environment & Development
Brundtland (1987): Our Common Future
WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation
World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development
UNDP (2011): Sustainability and Equity
Gör Göteborg Jämlikt
IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth
– Hela staden för social
hållbarhet
World Economic Forum (2014): Global Risks
United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs)
2030 Agenda for Sustainable Development,.
Goal 11: Sustainable cities and communities
Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable
Social hållbarhet
social sammanhållning och
samhällelig motståndskraft
Ett samhälles förmåga
att hantera
komplexa samhällsproblem
Socialt hållbar stadsutveckling ?
Social Översiktsplan
Socialt hållbar stadsutveckling
Segregation
Ökad integration
Minskad bostadssegregation
Integration
det rumsliga åtskiljandet
av befolkningsgrupper
Skilda världar
Bostadssegregation
Socialt Hållbarstadsutveckling
en fråga om att bryta
Olika livschanser
Exkluderingens
onda cirklar
Trångbodhet
Utbildningsnivå
Sysselsättningsgrad
Inkomstnivåer
Sämre tillgång till
Samhällsservice –
affärer, kollektiv trafik,,
mötesplatser, parker
bankautomater, skolor
Segregation
Ohälsotal
Assimilering
Mångkulturell samexistens
Interkulturell samverkan
Systemintegration
Faktisk
exv. arbetsmarknaden
Social integration
Känslan av samhörighet
Att tillvarata sina resurser
Möjlighet att göra rätt för sig
Samhällelig tillhörighet
KAIROS
Socialt hållbar stadsutveckling
i ett idé historiskt perspektiv
Social Hållbarhet
Förhandling
Samhällets
Resursstarka delar
Parlamentarism
Repr.demokrati
Politiska partier
Säkerhet
Human
Security
Trygghet
Förutseende
svag
En socialt hållbar utveckling handlar
om ett samhälles förmåga
BRÅ statistikatt hantera komplexa samhällsproblem
Hur upplever att stärka social sammanhållning
människor sin egen och
och samhällelig motståndskraft
sin familjs trygghet?
(resiliens)
På individnivå handlar det om
välbefinnande
Det handlar om
folkhälsa och om
våra barns livskvalitet
Civilsamhället
Föreningsliv
stark
Utveckling
Human Development
Inkluderande
Delaktighet
Självförverkligande
målkonflikter
Rättvisa
Hur ser skolresultaten ut?
Hur självskattar
människor sin hälsa
och sitt välmående?
Human Rights
Jämlikhet
Erkännande
Samhörighet
Hur tänker människor
kring sin möjligheter
till politiskt inflytande
En nationell strategi för
hållbar regional tillväxt
och attraktionskraft
2015–2020
Den post-politiska kommunen
Produktionsnätverkens fyra ”mantra”
i sin strävan efter global konkurrenskraft
Tillväxt,
innovation
Dags att
stanna upp
och tänka till
kreativitet
attraktivitet
formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner
Att bygga något
stort tillsammans
Tillväxtmotor och en av världens mest
Innovativa regioner
Det goda livet
VGR skall 2020 vara Världsledande
inom sina styrkeområden
Den enda vägens politik för att
möta de utmaningar som följer
i samhällsomdaningen spår
Stockholmsregionen ska bli Europas
mest attraktiva storstadsregion.
Ekonomisk tillväxt
”trickle down”
Ökad säkerhet
för hot mot det
skyddsvärda
En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!
Tillväxt
innovation
kreativitet
attraktivitet
INKLUDERANDE UTVECKLING
Ompröva synen på
sambanden
mellan tillväxt och välfärd
Stadslandet
och
grön affärsutveckling
The Big Green Opportunity
Vår tids produktionssystem förändrar
sambanden mellan tillväxt och välfärd
Innovation och kreativitet kräver
ökad kognitiv förmåga och medskapande
Folkhälsans betydelse
En regional utveckling för alla
Välfärd
Social Hållbarhet
Ny välfärdsregim
Social hållbarhet är målet
ekonomin medlet och ekologin
sätter ramarna
Stockholmskommissionen 2015
Proportionell universalism
(a) Generell välfärdspolitik
Stötdämpare för att hantera
målkonflikterna
(b) Riktad Social
investeringspolitik
Ökad heterogenitet medför
skilda behov och förutsättningar
Kompensatoriskt ansvar
Inte en fråga om omprioritering
Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk hållbarhet
Ny tillväxtregim
(a) Att definiera & mäta tillväxt
Att komplettera offentlig sektor
med en gemensam sektor
utifrån ett nytt (lokalt) samhällskontrakt
med globala kopplingar
Platsens betydelse
Bostadsområdet
Stadsbyggnadsplanering
Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande
(b) Produktionsinriktning
Ökad lokal resursmobilisering medger
gradvis minskat exportberoende
(när- och hemmamarknadens betydelse)
uppmärksammar
sambanden stad och land
Sociala risker
Hot mot det skyddsvärda
Öka säkerheten!
Vem definierar
vad som är skyddsvärt?
Vems säkerhet?
Mentala strukturer
Det är innanförskapet som är problemet
Att riva utestängningens murar
Förmåga att
hantera
komplexa
samhällsfrågor
Fokus på tillit
och strukturer
Social Tillit är
det skyddsvärda
Offensiv (positiv) Säkerhet
Förebygga, Främja
Skapa social tillit genom
relationsbyggande bemötande
vertikalt och horisontellt
Underifrån
Känsla av samhörighet
Nyanlända och utrikesfödda
som resurser och som inte offer
från assimilering till
interkulturell samverkan
Social investeringspolitik
Sociala insatser en investering
- och inte en kostnad
Tidiga insatser minskar framtida kostnader
Fokus på sociala risker
och på individen
Defensiv (negativ) Säkerhet
Stängsel,
Kontroll, Övervakning
Regelbunden visitering
Bekymmringssamtal
Ovanifrån
Medskapande dialog
Arbetsmarknadsoch bostadspolitik
Social investeringsfond
från passivt objekt
till aktivt subjekt
Söka upp folk där dom är
Medborgarbudget
Medskapande
Att kunna påverka vad som skall göras,
varför, på vilket sätt det skall göras
Vår tids komplexa samhällsfrågor,
som är kontextberoende och dessutom i ständig förändring,
kan bara formuleras och åtgärdas tillsammans med dem som berörs.
Formulering
av problemet
Identifiering
av åtgärder
Varför
Utformande av
handlingsplan
Vad
Hur
Teorifel
Implementering
av beslut
Uppföljning
utvärdering
Vem
Resultat
Programfel
Medskapandets strukturella och procedurella hinder
Tidsfaktorn –
Demokrati –
det långsamma samtalet
Representativitet
Exkluderingens
identitet
Forskningslitteraturen beskriver ofta
invånarnas deltagande
med hjälp av tre olika samtalstyper:
Information
Vi vill att ni ska veta
något / förstå oss
Konsultation
Diskussion
Vi vill veta vad ni
tycker, tänker
(känner)
Argumentation,
kommentar och
replik. Vilket
perspektiv är
”rätt”?
Den medskapandedialogen förutsätter
en mer jämlik delaktighet:
Lärande dialog
Vi tänker och lär
om frågan
tillsammans från
olika perspektiv
Medskapande dialog
med konfronterande inslag
Vi synliggör
meningsskiljaktigheter
och maktstrukturer
Vi gör
tillsammans och
tar delat ansvar
för resultatet
Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften.
Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet
Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa
Istället för slutsatser
Den utmaning vi står inför handlar om
Att värna den sociala hållbarheten
genom att demokratisera demokratin
Medskapandets roll
En inkluderande utveckling
Stad – Land
Hela kommunen
Hela staden
Social investeringspolitik
Sociala investeringsfonder
Medskapande medborgardialog
Medborgarbudget
Det är innanförskapet som är problemet
Att riva utestängningens murar
Demokrati och social hållbarhet handlar om processer
Platsens och bostadsområdets betydelse som mötesplats
för ett ständigt pågående samtal om vägarna framåt !
