Reflektioner kring färdplanen
och andra scenarier
Lars J. Nilsson
Lunds universitet, Lunds tekniska högskola
Seminarium 27 april 2011
Naturvårdsverket, Stockholm
Det finns många scenarier
Sammanställning av 164 st i IPCC SRREN.
Förnybar energi ökar i nästan alla scenarier, oavsett klimatambition.
IEA Scenario 2008
Clean Energy 2030
Google's Proposal for reducing U.S. dependence on fossil fuels
95% CO2-reduction
Reflektion 0,5
• Färdplaner, scenarier, visioner är viktiga. De är speglingar av våra
föreställningar om framtiden och är styrande för vilka prioriteringar och
vägval vi gör på kortare sikt. De kan vara en mekanism för samordning.
• För 30 år sedan kunde ”ny” förnybar energi bara ge ett marginellt bidrag
till energiförsörjningen (tex IIASA Energy in a Finite World, 1981; Läge
för vindkraft (SOU 1988:32) med potential för landbaserad vindkraft på
ca 7 TWh). Teknikutveckling, lärande, osv ändrar bilden.
• Inofficiell sammanfattning av SPM för IPCC SRREN:
“The overall costs and benefits in the context of sustainable
development of making a transition to high shares of RE supply in all
sectors in the long term, relative to other mitigation options, are
uncertain but there are no fundamental resource or technology
limitations that constrain the share of RE in future energy systems.”
Reflektion 1
• Färdplanen, liksom många andra studier, visar att omställning är
resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt möjlig
• Att minska 80-95% till 2050 är en helt annan spelplan än att göra
relativt marginella minskningar på kort sikt
• En ny ”positiv berättelse” om det klimatsmarta samhället håller
på att växa fram:
– Fullt möjligt
– Ganska billigt (1.5% av BNP i ökad investering)
– Många fördelar (hälsa, miljö, energisäkerhet)
– Det mest intressanta med denna är kanske att den kommer
från KOM
Hon är klimatsmartast i Skåne
Projektet Klimatvardag (av HUTSkåne)
•
•
•
•
Eldar ved och håller 13 C inomhus
Ingen kyl (källaren är ju kall)
Duschar kanske en gång i veckan
Använder indiska tvättnötter
Sydnytt 31 januari 2011
Reflektion 1
• Färdplanen, liksom många andra studier, visar att omställning är
resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt möjlig
• Att minska 80-95% till 2050 är en helt annan spelplan än att göra
relativt marginella minskningar på kort sikt
• En ny ”positiv berättelse” om det klimatsmarta samhället håller
på att växa fram:
– Fullt möjligt
– Ganska billigt (1.5% av BNP i ökad investering)
– Många fördelar (hälsa, miljö, energisäkerhet)
– Det intressanta med denna är att den kommer från KOM
Stigande kostnader speglar
antaganden i modellen
Åtgärdskostnader enligt McKinsey
Source: McKinsey, 2009
Antaganden om lägre kostnader
Kostnaden per kW lägre med 10% för havsbaserad vindkraft och 70% för solceller
mellan 2010 och 2050
Reflektion 2
• Resultatet av modeller såsom Primes bygger på antaganden om kostnader
för olika tekniska åtgärder baserat på dagens kunskap (som är mer eller
mindre begränsad beroende på sektor)
– ”The technological representation is particularly rich for the power
sector (more than 150 technologies represented)…”
– Förmodligen sämre representation av åtgärder i industrin (utom kanske
CCS) och för energieffektivisering
– Kostnaderna kan bli lägre genom bättre representation av
åtgärdsmöjligheter samt teknikutveckling (som ger nya
åtgärdsmöjligheter)
– Kostnaderna kan också bli högre. Modellen antar förmodligen att
lönsamma åtgärder genomförs vilket inte behöver ske i verkligheten
(pga transaktionskostnader, utrymmesbrist, riskaversion, osv.)
– Koldioxidpris räcker inte som styrning
Roadmap p.6:
”Electricity will play a
central role in the lowcarbon economy”
Reflektion 3
• Scenarier har ofta stort teknikfokus och relativt lite analys av
implikationerna för systemens utveckling och interaktion, eller behovet av
investeringar i infrastruktur (el, fjärrvärme, gas, CO2)
• Frågan om hur man styr analyseras sällan även om behovet av mer/bättre
styrning uppmärksammas
– Vad som är mer och bättre samt bakomliggande processer för att
åstadkomma detta är osäkert
– Processen snubblar ofta på målkonflikter, intressekonflikter,
fördelningseffekter
– Vem kan styra vem och hur inom olika områden och på olika nivåer?
– Hur skapa samstämmighet mellan olika politikområden och långsiktigt
stabila villkor för investeringar?
Avslutande reflektioner
• Framtidsbilder väldigt/ganska samstämmiga (energiförsörjning
mer, transporter lite mindre och industri mindre)
• Genomgående mycket energieffektivisering (acceptans för mer
tvingande styrning eller låta konsumenterna ”slösa”?)
• Elsystemet är ryggraden i en hållbar energiförsörjning (med
variabel produktion, negativa priser, mer integration)
• Relativt lite kunskap om industri och godstransporter jmf med
bebyggelse och persontransporter
• Osäkerhet om teknikutveckling (elektrotermiska processer, nya
cement, alger, vätgas, osv)
• Mängden bioenergi och dess framtida användning är osäker (var
finns högst betalningsförmåga för en begränsad resurs?)
• Vilken roll har medborgaren och konsumenten (acceptans,
normer, beteende)?
Om LETS
Governing transitions to low carbon energy and transport systems for 2050
• Utgångspunkt: Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att ställa om
till ett koldioxidsnålt samhälle. Nu behöver vi finna vägarna till
genomförande.
• Mål: Att identifiera, analysera och föreslå strategier för hur Sverige
kan styra en omställning till och genomföra koldioxidneutrala
energi- och transportsystem till 2050, i syfte att uppnå ambitiösa
klimatpolitiska mål såsom tvågradersmålet.
• Form: Ett flervetenskapligt forskningsprogram 2009-2013.
• Förväntade resultat: Att ta fram ny kunskap, men också att
syntetisera och tolka existerande kunskap för att möjliggöra bättre
underbygda beslut hos beslutsfattare, planerare och andra aktörer.
Organisation
• Över 30 forskare från olika
vetenskapliga discipliner
organiserade i sex WP:s
Forskningsfrågan:
What societal transitions are
implied by low-carbon futures
and how can these transitions
be governed and
implemented to meet
challenging climate policy
objectives?
Tack
