Psykisk hälsa
En litteratursammanställning av välbefinnandeforskning
___________________________________________________________________________
Anna Hansson, Eija Airaksinen, Yvonne Forsell och Christina Dalman
Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för
folkhälsoepidemiologi, november 2009.
1
Psykisk hälsa
World Health Organization (WHO) definierar hälsa som”Health is a state of complete
physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”
(WHO, 1946). Vidare anser WHO att begreppet psykisk hälsa innehåller flera aspekter såsom
subjektivt välbefinnande, självständighet, förmåga att förstå sin intellektuella och
känslomässiga kapacitet, förmåga att kunna hantera stress, att kunna arbeta och bidra till
samhället. Subjektivt välbefinnande är alltså ett centralt begrepp i WHO: s definition av hälsa
och de flesta människor runt om i världen är intresserade av vad som ger lycka och
välbefinnande i livet och de flesta anser också att detta är viktigare än pengar. Målet för
folkhälsoinsatser beskrivs ofta i positiva termer: att främja ”hälsa”, snarare än att motverka
”ohälsa” (Statens folkhälsoinstitut, 2007).
Människor som lider av psykisk ohälsa är en utsatt grupp i samhället och att drabbas innebär
ett lidande, inte bara för den enskilda individen, utan också för familjen och andra närstående.
Människor med psykisk ohälsa ofta ett lågt subjektivt välbefinnande, men det behöver inte
betyda att personen lider av psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa men att sannolikheten är
stor.
Syftet med detta avsnitt är att sammanställa ett urval av den forskning som har bedrivits kring
faktorer som har samband med en persons välbefinnande.
Definitioner på psykisk hälsa och välbefinnande
En del forskare definierar subjektivt välbefinnande som en enda dimension vilket innebär att
en person som har höga poäng på frågor om välbefinnandet automatiskt har låga poäng på
frågor som mäter psykologisk stress/icke välbefinnande (ill-being) (Kamman et al., 1979;
Stones & Kozma, 1985). Andra anser att välbefinnande och psykologisk stress är två separata
dimensioner som ibland kallas för välbefinnande och icke välbefinnande (Bradburn, 1969;
Headey et al., 1985; Heady & Wearing, 1992). Oavsett oenigheten är det flesta överens om att
välbefinnande kan definieras som ett tredimensionellt begrepp som innehåller
livstillfredsställelse (kognitiva bedömningar av ens liv såsom relationer, kärlek, arbetet och
familjeliv), positiva känslor (positive affect-PA), t.ex. lycka och glädje och negativa känslor
(negative affect-NA), t.ex. nedstämdhet, ångest och skuld (Diener et al., 1999).
2
Figur 1. Definition på begreppet subjektivt välbefinnande
Centrum för folkhälsa, avdelningen för Psykisk hälsa-barn och unga definierar psykisk hälsa
så som ”ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med
omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar:
- Att kunna utveckla och hävda en egen identitet
- Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer
- Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på
omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling)
- Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser” (Bergsten et al., 2003).
Arbetshälsoinstitutet beskriver psykisk välbefinnande så som ”en helhetsbetonad upplevelse
som innebär att människan är nöjd sitt liv och sitt arbete, har en positiv grundläggande attityd
och är aktiv samt accepterar sig själv.
Ett arbete som motsvarar arbetstagarens mål och yrkesfärdigheter är en viktig grund för
psykiskt välbefinnande. Arbetet möjliggör umgänge och ger mening och ekonomisk trygghet i
livet. En nöjd arbetstagare är motiverad och engagerad.
Arbetet motsvarar inte alltid denna idealiska situation och detta kan medföra problem för
välbefinnandet. Eventuellt är personen överlastad med arbete, möjligheterna att påverka är
dåliga eller också motsvarar arbetet inte arbetstagarens mål och förväntningar. Arbetstagaren
trivs dåligt i ett arbete av dålig kvalitet. För vissa kan fotfästet i arbetslivet bli svagt på grund
av korttidsjobb. Långa perioder av arbetslöshet kan vara förenade med risk för utslagning i
arbetslivet. Arbetstagarnas psykiska välbefinnande kan förbättras på många sätt bl a genom att
stödja arbetstagarens resurser samt genom att utveckla arbetsgemenskap, samarbe och
handlingssätt på arbetsplatsen.
(http://www.ttl.fi/Internet/Svenska/Temasidor/Psykiskt+valbefinnande).
3
Hälsa, subjektivt välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet
Allmän hälsa skattas ofta övergripande med en enstaka fråga men enstaka frågor täcker inte
det multidimensionella begreppet livskvalitet. Termerna livskvalitet och hälsa är mångtydiga
och kan inte ges en distinkt definition men båda begreppen anknyter till subjektivt
välbefinnande. Skillnaden mellan subjektivt välbefinnande och livskvalitet är att livskvalitet
har ett avsevärt bredare innehåll. Begreppet ligger i betydelse nära livstillfredsställelse och
anger det relativa värde människan sätter på sin tillvaro. Benämningen hälsorelaterad
livskvalitet är en avgränsning som ledande forskare gjort för att underlätta definitionen. De
har enats om en minimiuppsättning av komponenter/variabler som bör ingå i begreppet
hälsorelaterad livskvalitet:
Generella komponenter:
Fysisk, psykisk-emotionell, psykisk kognitiv, social, hälsobedömning samt tillfredsställelse
med livssituationen
Specifika komponenter:
Sjukdomssymtom, biverkningar av behandling (SBU, 2000).
4
Mätinstrument
Som nämnts tidigare så finns det olika uppfattningar om vilka dimensionerna är som ingår i
begreppet subjektivt välbefinnande och en följd av detta skulle kunna vara att det är svårt att
mäta välbefinnandet. Flertalet studier har visat en hög korrelation mellan olika
välbefinnandeskalor, vilket medför att detta i praktiken inte är något stort problem (Bowling,
1991). Det vanligaste sättet att mäta subjektivt välbefinnande är ”självrapporterande eller
självadministrerande skalor” som innehåller frågor som rör känslor och livstillfredsställelse.
Inom välbefinnandeforskningen finns det brister när det gäller mätning av välbefinnandet.
Självrapporterande skalor är svåra att ”validera” eftersom respondenterna har en tendens att
överskatta, dvs. att svara att de mår bättre än vad de i själva verket gör, samt att svaren är
baserade på subjektiva bedömningar. Men forskning har visat att det trots allt är bättre att
individen själv skattar hur han eller hon mår än att en utomstående gör bedömningen. Det är
också viktigt att tänka på att det finns kulturella skillnader i hur man uttrycker och värderar
hälsa.
Exempel på skalor som mäter psykisk hälsa/ohälsa:
General Health Questionnaire (GHQ)
General Health Questionnaire-12 (GHQ 12)
Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)
Symptom Checklist (SCL)
The Hamilton Depression Rating Scale (HDRS)
Bech Depression Inventory (BDI)
The Zung Self-Rating Depression Scale
Mental Health Inventory (MHI-5)
Exempel på skalor som mäter välbefinnande/livskvalitet:
Psychological General Well-Being Index (PGWB)
Satisfaction with Life Scale (SWLS)
The WHO (ten) Well-being Index
Short Form 36 (SF-36)
Short 12 items (SF-12)
Ryff Psychological Well-being Scale (RPWB)
WHOQOL-100 Quality of Life Assessment
European Quality of Life (EuroQol) Health Status Questionnaire
The Nottingham Health Profile (NHP)
Affect Balance Scale (ABS)
The Life Satisfaction Index Scale (LSI-A)
Mental Health Inventory (MHI-5)
En mer utförlig beskrivning av skalorna presenteras i tabell 1 och 2.
5
Tabell 1. Exempel på skalor som mäter psykisk ohälsa/psykiatriska symptom/psykiatriska diagnoser
Skalor
Syfte/område
General Health Questionnaire
(GHQ)
(Goldberg, 1972)
The General Health Questionnaire (GHQ) är en av de vanligaste skalorna världen över. Det är ett
självskattningsformulär som är utvecklad för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest
och depression. Skalan används inom sjukvården men är inte gjord för att sätta diagnoser. Skalan
består av 60 frågor (påståenden) med fyra svarsalternativ. Frågorna är både positivt och negativt
ställda.
General Health Questionnaire-12
(GHQ 12) (Goldberg, 1978)
The General Health Questionnaire 12 (GHQ -12) är utvecklad från the General Health
Questionnaire (GHQ), skalan används framförallt som ett screeninginstrument i både kliniska och
befolkningsbaserade undersökningar. Den är utvecklad för att upptäcka ”fall” i motsats till ”icke
fall”. Den är alltså en mer sjukdomsspecifik skala än en generell skala. Det är ett
självskattningsformulär som tar cirka två minuter att fylla i.
Hospital Anxiety and Depression
Scale (HAD) (Zigmond & Snaith,
1983)
Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) är ett självskattningsformulär som visar ett mått på
sinnesstämning (ångest och depression). Skalan används också för att följa ett sjukdomsförlopp
under en viss tid, och på så vis kan man utvärdera effekten av insatt behandling. Skalan består av
totalt 14 frågor, sju frågor om depressionssymptom och sju frågor om ångestsymptom. Skalan är
utarbetad för att upptäcka ångest och depression i somatisk vård. Tar cirka 5 minuter att besvara.
Används kliniskt och inom forskning.
Symptom Checklist (SCL)
(Derogatis et al., 1973)
Skalan mäter både psykologiska problem och psykopatologi och används också i utvärdering av
behandling. Den innehåller 90 frågor med fem svarsalternativ och tar cirka 12-15 minuter att fylla
i. Skalan är utvecklad för att få en överblick av hur personen mår och mäter 9 primära
symptomdimensioner: somatisering, tvångssymptom, interpersonell känslighet, depression, ångest,
fientlighet, fobisk ångest, paranoida föreställningar och psykotiska symptom. Skalan mäter också
generell psykologisk belastning.
The Hamilton Depression Rating
Scale (Hamilton, 1960)
Instrumentet används vid utvärdering av depression och innehåller 21 frågor. Den mäter
sinnestämning, viktminskning, sömnbesvär, ångest, kroppsliga besvär, hypokondri och
arbetsförhållanden. Den är inte självadministrerad.
Beck Depression Inventory (BDI)
(Beck et al., 1961)
En självrapporterande skala som består av 21 frågor som tar cirka 10 minuter att fylla i.
Referensperioden är senaste veckan och frågorna har fyra svarsalternativ. Skalan används ofta för
diagnosticerande av depression inom både forskning och klinik
The Zung Self-Rating Depression
Scale (Zung, 1965)
Ett screeningsinstrument som mäter affektiva, psykologiska och somatiska symptom som är
associerade med depression. Det är en självrapporterand skala som består av 20 frågor som är både
negativa och positivt ställda och tar cirka 10 minuter att fylla i. Referensperioden är senaste
dagarna. Kan användas inom primärvården, psykiatrin, drogkliniker och inom forskning.
Mental Health Inventory (MHI-5)
(Berwick et al., 1991)
Denna skala är en subskala av SF-36 som är brett använd. Det psykometriska förfarandet är
mycket likt GHQ-12 när det gäller att upptäcka psykiska problem, men skalan används också i
undersökningar som mäter generell hälsa och livskvalité. Skalan är ett självskattningsformulär.
6
Tabell 2. Exempel på skalor som mäter välbefinnande och livskvalitet
Skalor
Syfte/område
Short Form 36 (SF-36)
(Ware et al., 1992)
The Short Form 36 (SF-36) är ett vanligt använt generellt mått på hälsorelaterad livskvalité och
består av 36 frågor som mäter 8 olika domäner: fysisk funktionsförmåga, fysisk och emotionell
rollfunktion, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion och mental hälsa.
Tillämpningsområdena är att undersöka hälsostatus i en befolkning, sjukdoms/skadebörda,
utvärdering av behandling/åtgärd och uppföljning av individer. Skalan tar ungefär 10-20 minuter
att besvara.
Short 12 items (SF-12)
(Ware et al., 1998)
The Short 12 items (SF-12) har utvecklats från SF-36 av samma författare. Skalan mäter två av de
ursprungliga 8 domänerna: fysisk hälsa och mental hälsa. Skalan tar ungefär 2 minuter att fylla i
och används både som ett självskattningsformulär och i intervjuer.
Mental Health Inventory (MHI-5)
(Berwick et al., 1991)
Denna skala är en subskala av SF-36 som är brett använd. Det psykometriska förfarandet är
mycket likt GHQ-12 när det gäller att upptäcka psykiska problem, men skalan används också i
undersökningar som mäter generell hälsa och livskvalité. Skalan är ett självskattningsformulär.
European Quality of Life
(EuroQol) Health Status
questionnaire) (EuroQoL Group,
1990)
Detta mätinstrument har utvecklats för att ge en överblick av hälsotillståndet (allmänt hälsoindex) i
en population och täcker viktiga dimensioner av hälsa. Det är ett standardinstrument som mäter
hälsoutfall. Huvudsyftet med skalan är att mäta behovet av vårdinsatser i samhället (ekonomisk
utvärdering). Frågorna handlar om bedömningar av fysiska och mentala funktioner och även om
smärta, depression och ångest. Skalan innehåller fem dimensioner och kallas EQ-5D. Det är ett
självskattningsformulär men används även i intervjuer och tar ungefär 5 minuter att besvara.
Psychological General Well-Being
Index (PGWB) (Dupuy, 1984).
Skalan mäter generellt psykologiskt välbefinnande och innehåller 6 del skalor; depression, ångest,
positivt välbefinnande, självkontroll, generell hälsa och vitalitet. Den används i
populationsbaserade studier och består av 22 frågor.
Satisfaction With Life Scale
(SWLS) (Diener et al., 1985)
SWLS består av 5 positivt ställda frågor. Skalan tar cirka 5 minuter att fylla i och är en
självskattningsskala som handlar om livstillfredställelse (att skatta sina kognitiva bedömningar av
livet) som är en av de dimensioner som ingår i begreppet subjektivt välbefinnande
Ryff Psychological Well-being
Scale (RPWB) (Ryff, 1989)
Skalan består av 6 olika dimensioner avseende på psykologiska funktioner: autonomi, miljö,
personlig utveckling, positiva relationer med andra, mål i livet och självacceptans. Dessa
dimensioner avser att mäta välbefinnandet. Skalan är ett självskattningsformulär.
WHOQOL-100 Quality of Life
Assessment, (WHOQOL Group,
1994)
Mätinstrumentet innehåller 100 frågor indelade i 6 domäner: fysisk förmåga, psykologisk funktion,
grad av oberoende, sociala relationer, miljö samt andlighet. Referensperioden är senaste veckan.
Skalan är mycket användbar i stora epidemiologiska studier samt kliniska prövningar.
The Nottingham Health Profile
(NHP) (Hunt et al., 1981)
Ett självadministrerande formulär som tar cirka 5-10 minuter att fylla. Skalan innehåller 2 delar
som kan användas oberoende av varandra. Den första delen innehåller 38 ja och nej frågor och
speglar 6 olika dimensioner: fysisk förmåga, smärta, social isolering, emotionella reaktioner,
energi och sömn. Den andra delen innehåller 7 generella ja och nej frågor om daliga livet. Skalan
är ett generellt hälsorelaterat mått på livskvalitet och är utvecklad för att mäta hälsa och sjukdom i
epidemiologiska studier.
Affect Balance Scale (ABS)
(Bradburn, 1965)
Skalan är utformad för att mäta psykologiska tillstånd i relation till händelser i vardagen under de
senaste 5 veckorna. Den mäter övergripande välbefinnande och innehåller 5 positiva och 5
negativa frågor (påståenden). Den används både som en självskattande skala och i intervjuer.
Skalan används brett och tar mellan 5-10 minuter att fylla i.
The WHO (ten) Well-being Index
(Bech et al., 1996)
Instrumentet består av 10 frågor (9 positivt ställda och 1 negativt ställd fråga) som handlar om hur
man mått den senaste veckan. Fyra frågor handlar om positiva och negativa känslor och de
resterande 6 frågorna handlar om livstillfredsställelse/kognition. Skalan självadministreras och tar
cirka 2-5 minuter att fylla i.
The Life Satisfaction Index Scale
(LSI-A) (Neugarten et al., 1961)
Skalan mäter livstillfredsställelse med livet och består av 20 frågor som handlar om entusiasm för
livet, sinnesstämning och samstämmigheten med önskvärda och uppnådda mål.
7
Välbefinnandeforskningen
Välbefinnandeforskningen har utvecklats snabbt de senaste årtiondena och nedan har en
sammanställning gjorts av ett urval av den forskning som bedrivits kring olika faktorer som
har samband med välbefinnandet.
Syfte
Att sammanställa ett urval av forskning kring faktorer som har samband med välbefinnandet.
Metod
Datainsamling/genomförande
Artikelsökningarna genomfördes i databasen PubMed samt genom manuell sökning.
Sökorden som användes var “social support”, “social network”, “marriage”, “economic”,
“childhood”, “adolescent”, “adolescents”, “events”, “age”, “gender”, ”unemployment”,
“activity”, “exercise”, “personality”. Begränsningarna var “All Adult: 19+ years”,
“Adolescent: 13-18 years”, “Entrez Date from 1996 to 2006”, “English”, “Journal Article”,
“Title”. Totalt inkluderades 38 originalartiklar.
Resultat
Kön
Daalen et al. (2005) fann i sin studie baserad på 459 arbetande kvinnor och män mellan 22-64
år att kvinnorna rapportade högre livstillfredsställelse än männen. Liknande resultat visade
Bishop (2006) i en undersökning baserad på personer 64 år och äldre. En metaanlys från
Tyskland gjord av Pinquart och Sorensen (2001) baserad på personer med en medelålder på
55 år visade på motsatt förhållande, liksom en metaanalys från USA utförd av Haring et al.
(1984). Överensstämmande resultat visade en studie baserad på collegestudenter i Korea
(Cha, 2003) och en studie baserad på skolungdomar (Geckova et al., 2003). Light (2000) fann
att pojkar på högstadiet hade högre välbefinnande än flickor. Flera studier har påvisat att
sambandet mellan kön och ålder är relativt svagt (Diener et al., 1999; Hansson et al., 2005).
En metaanalys baserad på 300 artiklar visade att kön endast förklarade en procent av
variansen i välbefinnandet (Pinquart & Sorensen, 2001).
Sammanfattning
Sambandet mellan kön och välbefinnande har rapporterats vara svagt. Trots det svaga
sambandet har flertalet studier påvisat att män rapporterar högre välbefinnande och
livstillfredsställelse än kvinnor i de flesta åldersgrupper men det finns även studier som har
visat på det motsatta.
Ålder
Studier har visat att välbefinnande ökar med åldern (Hansson et al., 2005; Diener et al., 1999).
Vidare har ett svagt samband mellan ålder och välbefinnandet rapporterats (Hansson et al.,
2005, Diener et al., 1999). Men en stor nationell undersökning baserad på 3900 personer över
18 år fann att även om det finns ett svagt samband mellan ålder och välbefinnande då är ålder
en viktig moderator när det gäller inkomst, socialt stöd, hälsa och giftermål och
livstillfredsställelse (George et al., 1985).
8
Sammanfattning
Sambandet mellan ålder och välbefinnande har rapporterats vara svagt. Trots det svaga
sambandet har flera studier visat att äldre personer har högre välbefinnande än yngre.
Personlighet
Studier har visat att emotionell stabilitet (neuroticism) och utåtvändhet (extraversion) har ett
starkt samband med välbefinnandet och av dessa två dimensioner har neuroticism visat sig ha
det starkaste sambandet med välbefinnandet (Diener et al., 1999; Libran, 2006; DeNeve &
Cooper, 1998; DeNeve, 1999). Libran (2006) fann i sin studie att kön, ålder, utbildning, antal
barn, antal arbetande timmar, antal timmar som partner arbetade och social stöd inte visade
något samband med välbefinnandet efter att ha kontrollerat för neuroticism. En annan
undersökning utförd av Cha (2003) visade att optimism, självförtroende samt kollektivt
självförtroende hade ett positivt samband med välbefinnandet hos studenter. Ruini et al.
(2003) fann i sin studie baserad på 450 personer mellan 15-85 år att välbefinnandet hade
negativt samband med personlighetsdimensionen ”harmfull avoidance”. DeNeve och Cooper,
(1998) fann i sin metaanalys att av 137 olika personlighets egenskaper var emotionell
stabilitet, repressive-defensiveness, tröst, locus of control-chance, desire for control, hårdhet,
positive affectivity, private collective self-esteem, and tension de egenskaper som var närmast
relaterat till välbefinnandet. Vidare visade metaanalysen att när personligheten delades in
enligt Big Five, var neuroticism den starkaste prediktorn på livs tillfredsställelse, lycka och
negativa känslor. Positiva känslor var lika stor prediktor för extraversion och ”agreeableness
Sammanfattning
Studier har visat att extraversion och neuroticism har ett starkt samband med välbefinnandet,
och av dessa två har neuroticism visat sig ha det starkaste sambandet. Vidare har studier
funnit ett samband mellan olika personlighetsegenskaper så som välbefinnandet.
Socialt nätverk
En metaanalys gjord av Wang et al. (1998) visade att socialt stöd hade samband med positiva
känslor, negativa känslor och depression, grad av funktion och livskvalitet. Resultat har visat
att det finns en större oro över sociala relationer bland yngre jämfört med äldre personer
(Powers et al., 1992). Vidare fann Neville och Alpass (2002) sin studie att äldre män som
kände sig nöjda med sitt nätverk hade ett högre välbefinnande och att antalet personer inte
hade någon betydelse utan kvalitén var det som var det viktiga. Liknande resultat fann
Pinquart och Sörensen (2000) i sin metaanalys. Vidare visade metaanalysen att kontakt med
vänner hade starkare samband med välbefinnandet jämfört med att ha kontakt med vuxna
barn. I en studie av Wang och Liu (2000) baserad på kvinnor över 60 år visade resultatet att
socialt nätverk hade positivt samband med positiva känslor samtidigt som dåligt nätverk hade
ett samband med negativa känslor. I en annan studie baserad på ungdomar visade resultatet att
tillgång till socialt stöd var relaterad till mindre traumasymptom hos de som varit med om en
stressfull händelse (Bal et al., 2003). Studier utförda av Diener et al. (1999) och Hansson et al.
(2005) har också påvisat ett positivt samband mellan socialt nätverk och välbefinnande.
Sammanfattning
Socialt nätverk har en positiv påverkan på välbefinnandet i både yngre och äldre
åldersgrupper. Vidare har studier visat att det är kvaliteten på nätverket och inte antal personer
som har störst påverkan på välbefinnandet. Forskning har även visat att yngre personer oroar
sig mer för sitt sociala nätverk än äldre.
9
Socioekonomisk status
Flickor från arbetarbakgrund hade sämre självförtroende och lägre välbefinnande i tonåren
och vuxenlivet jämfört med de från tjänstemannabakgrund (Hurre et al., 2003). En metaanalys
baserad på 286 empiriska studier visade att individer med högre SES (speciellt högre inkomst)
rapporterade högre livstillfredsställelse, självförtroende och lycka (Pinquart & Sörensen,
2000). Vidare visade resultatet att inkomst var starkare korrelerat med välbefinnandet än
utbildning. En sammanställning baserad på 11 studier visade att ekonomi hade samband med
livstillfredsställelse, lycka och positiva känslor (Diener & Diener, 2001). Att vara utan arbete
kunde leda till sämre självförtroende, mer press, att inte känna glädje, att inte kunna utföra
sina vardagliga aktiviteter samt att inte orka klara av problem jämfört med om man hade ett
jobb (även ett lågavlönat jobb) eller om man inte stod till arbetsmarknadens förfogande
(Theodossiou, 1998). Långtidsarbetslösa föräldrar, speciellt pappan, påverkade barnens
välbefinnande negativt även efter att man kontrollerat för inkomst (Sleskova et al., 2006).
Sammanfattning
Personer med högre SES eller som kommer från tjänstemannabakgrund har ett högre
välbefinnande jämfört med personer som har lägre SES. Inkomst är starkare korrelerat med
välbefinnandet än utbildning. Studier har också visat att arbetslöshet har ett negativ samband
med välbefinnandet.
Negativa livshändelser (skilsmässa, övergrepp, slitningar under uppväxten)
En studie utförd av Storksen et al. (2006) fann att föräldrars skilsmässa påverkade ungdomars
hälsa negativt över tid. Både flickor och pojkar upplevde ångest och depressionssymptom
flera år efter det att skilsmässan inträffade. Flickorna påverkades mer än pojkarna. Liknande
resultat visade en studie utförd av Spruijt (2001) vars studie visade att barn som levde med
endast en förälder eller med styvförälder mådde sämre än barn som levde i kärnfamilj.
Däremot var det endast en marginell skillnad i välbefinnande bland de barn som upplevde
slitningar under uppväxten och som bodde med styvförälder, eller med en förälder, jämfört
med barn som levde i kärnfamilj. En undersökning från Kina fann att barn som under tonåren
hade konflikter med föräldrarna hade lägre livstillfredsställelse, sämre självförtroende och
oftare upplevde känslor av hopplöshet i vuxen ålder, jämfört med personer som inte upplevt
konflikter i barndomen (Shek, 1998). En annan studie utförd av Shek (1997) visade att en
dåligt fungerande familjesituation ledde till en sämre psykosocial anpassning och lägre
välbefinnande. Liknade resultat fann Rask et al. (2003) och Joronen och Åstedt-Kurki (2005).
Bell och Belick (1998) fann i sin studie att personer som varit utsatta för övergrepp i
barndomen rapporterade sämre välbefinnande jämfört med personer som inte varit utsatta för
övergrepp även när man kontrollerat för inkomst, civilstånd, jobb status eller boendeform.
Hansson et al. (2005) fann i sin studie baserad på personer mellan 20-64 år att de som inte
upplevt någon negativ livshändelse det senaste året hade högre välbefinnande jämfört med
personer som upplevt en negativ livshändelse. En longitudinell undersökning baserad på
högskolestudenter fann att negativa livshändelser påverkade en persons välbefinnande under
några månaders tid (Suh et al., 1996). Motsatt resultat visade en studie av Williams (2003)
vars studie fann att skilsmässa, separation och dödsfall påverkade en persons välbefinnande
flera år senare.
Sammanfattning
Skilsmässa, slitningar och sämre boendemiljö under uppväxten har negativt samband med
välbefinnandet. Studier har också visat att konflikter under uppväxten kan leda till sämre
självförtroende, lägre livstillfredställelse och hopplöshet i vuxen ålder. Negativa livshändelser
kan påverka en persons välbefinnande både under kort och lång tid.
10
Boendemiljön
En sammanställning baserad på 13 studier av Sellström och Brenberg (2006) visade att barn
från missgynnande områden hade lägre födelsevikt, mer uppförandeproblem och skador och
var oftare utsatta för vanvård. Guite et al (2006) påvisade i sin studie att frånvaro av
grönområden, trångboddhet och högljudda grannar hade negativt samband med
välbefinnandet.
Sammanfattning
Missgynnande bostadsförhållanden påverkar en persons välbefinnande negativt.
Civilstånd
Giftermål eller att vara sammanboende med partner har ett positivt samband med
välbefinnandet (Haring-Hidore et al., 1985, Hutchinson et al., 2004; Hansson et al., 2005;
Mastekaasa, 2006; Daalen et al., 2005; George et al., 1985). En studie av Mastekaasa (2006)
visade att studenter mellan 19-30 år som inte var gifta eller sammanboende hade lägre
välbefinnande än de som var sammanboende. Studien visade också att åldern påverkade
sambandet mellan att vara gift/sammanboende och välbefinnandet hos männen. Män mellan
19-22 år som levde tillsammans med en partner var mer stressade men efter 23 års ålder
ändrades sambandet till det motsatta. När ett förhållande tog slut påverkades välbefinnandet
negativt. Att vara gift eller sambo har visat sig ha en positiv påverkan på välbefinnandet även
när man kontrollerar för demografiska faktorer (Daalen et al., 2005; Hansson et al., 2005;
Hutchinson et al., 2004; Diener et al., 1999). George et al. (1985) fann i sin studie att personer
i medelåldern påverkades mest positivt av att vara gifta jämfört med yngre och äldre personer,
det svagaste sambandet fanns bland de yngre. Däremot påverkades yngre personer mellan 1834 år mest negativt av att mista sin partner jämfört med äldre personer. I en meta-analys av
Haring-Hidore et al. (1985) påvisades motsatt resultat dvs. att giftermål hade starkare
samband med välbefinnandet bland de yngre jämfört med de äldre. Vidare fann de att
giftermål förklarade ungefär två procent av variansen i välbefinnandet. Williams (2003) fann
att effekten av civilstånd, förändringar i civilståndet, och kvalitén på giftermålet var lika stor
hos män och kvinnor. Williams (2003) fann att både män och kvinnor påverkades negativt av
skilsmässa/separation och partners död.
Sammanfattning
Att vara gift eller sambo har ett positivt samband med välbefinnandet. En del studier har visat
att giftermål/sammanboende är viktigare bland de yngre medan andra studier har visat det
motsatta. Vidare har studier visat att skilsmässa/separation och partners död påverkar en
persons välbefinnande negativt.
Alkohol/Rökning
Pitkänen (1999) fann att personer som utvecklade alkoholproblem i vuxen ålder hade lägre
välbefinnande redan i tonåren, jämfört med de personer som inte utvecklade alkoholproblem.
Skillnaden blev ännu tydligare i övergången till vuxenlivet. Slutsatsen är att lågt psykiskt
välbefinnande i tonåren är en riskfaktor för att utveckla alkoholproblem i vuxen ålder.
Heiligenstein och Smith (2006) fann att studenter som sökte vård för psykiska problem och
som rökte mer än 10 cigaretter per dag rapporterade sämre välbefinnande än de studenter som
inte rökte, de rapporterade också mer funktionsnedsättning och fler kroppsliga symtom. Light
(2000) undersökte pojkar och flickor som gick på högstadiet och deras levnadsförhållande.
Resultatet visade att flickor hade lägre välbefinnande än pojkar och att de hade oskyddat sex i
högre grad än pojkar och att de drack och rökte tidigare än pojkar. Vidare rökte flickor oftare
än pojkar och använde droger som var lagliga och receptfria mer ofta.
11
Sammanfattning
Personer som utvecklar alkoholproblem i vuxen ålder har lägre välbefinnande redan i tonåren
jämfört med de personer som inte utvecklar alkoholproblem. Personer som söker vård för
psykiska problem och som röker har sämre välbefinnande jämfört med dem som inte röker.
Mobbning
Flickor och pojkar som blev retade för sin vikt på högstadiet uppvisade fler
depressionssymptom, rapporterade oftare självmordstankar, hade oftare gjort
självmordsförsök, hade sämre kroppsuppfattning och sämre självförtroende jämfört med dem
som inte blivit retade (Eisenberg & Neumark-Sztainer, 2003; Eisenberg et al., 2006). Rigby
(2000) undersökte elever mellan 12-16 år och fann att både pojkar och flickor som
rapporterade att de blivit mobbade, retade eller slagna i skolan och hade dåligt social stöd
hade sämre hälsa.
Sammanfattning
Att bli retad för sin vikt eller mobbad av klasskamrater och familjen påverkar välbefinnandet
negativt.
Motion/fysisk aktivitet
Studier har visat att motion har positiva effekter på välbefinnandet (Hassmén et al., 2000; Lee
& Rusell, 2003). I en sammanställning gjord av Taylor et al. (2004) baserad på
interventionsstudier på äldre visade resultatet att olika former av fysisk aktivitet förbättrade
kroppslig (hjärt- och muskelsjukdomar) och psykisk hälsa (ångest och depression). En
metaanalys av Netz och Wu (2005) visade att fysisk aktivitet hade ett positivt samband med
välbefinnandet. Vidare fann Ransford och Palisi (1996) att motion hade samband med
välbefinnandet bland både yngre och äldre personer och att sambandet var starkare bland dem
som var 36-64 år jämfört med dem som var mellan 20-35 år. Donaldson och Ronan (2006)
påvisade att barn som deltog i olika sportsliga aktiviteter hade högre välbefinnande. Brown et
al. (2000) fann i en studie, baserad på personer mellan 18-76 år, att både låg till moderat
motion påverkade välbefinnandet positivt.
Sammanfattning
Motion har ett positivt samband med välbefinnandet i både de yngre och äldre
åldersgrupperna.
12
Sammanfattningsvis
Denna litteratursammanställning har visat att flertal faktorer har ett positivt eller negativt
samband med välbefinnandet: kön, ålder, civilstånd, socioekonomisk status (utbildning,
inkomst), arbetslöshet, livshändelser (ex. dödsfall, separation, övergrepp),
bostadsområde/miljö, uppväxtförhållanden (mobbning, konflikter, dålig fungerande
familjesituation), socialt nätverk, alkohol, rökning samt personlighet.
Faktorer som har ett positivt samband med välbefinnandet i tonåren eller tidigt
vuxenliv
Bra nätverk, gift eller sambo (efter 23 års ålder hos pojkar), leva i kärnfamilj under
uppväxten, trygg uppväxt (inga allvarliga konflikter, ingen mobbning), bra boendemiljö,
föräldrar som arbetar och motion.
Faktorer som har ett negativt samband med välbefinnandet i tonåren eller tidigt
vuxenliv
Slitningar under uppväxten, föräldrars skilsmässa, låg socioekonomiska status (SEI) i
familjen, bo med en förälder, konflikter med föräldrar, övergrepp, alkohol, rökning, mobbning
(tex. retad för sin vikt) .
Reflektion
Många olika utryck används i litteraturen gällande psykisk hälsa/ohälsa och det är svårt att
urskilja en distinkt definition. Även när författarna till artiklarna mäter mental hälsa med
psykiatrisk screening skalor används ordet välbefinnande. Engelska ord som frekvent förekom
i artiklarna för att benämna en individs mentala hälsa var orden, ”well-being”, ”poor mental
health”, ”distress”, ”mental illness”, ”ill-being”, ”happiness”.
13
MATRIS (originalartiklar)
Referens
Exponering
BILAGA 1.
Utfall
Metod
Studiepopulation
1. George et
al, 1985,
USA
Ålder
Socialt stöd
Inkomst
Geografiska
områden
Deltagande i
sociala
aktiviteter
Livstillfredsställelse
Tvärsnittsstudie
Hushållens inkomst
The Social and Family Contact
Scale
The 18-item version of Life
Satisfaction Index
Populationsbaserat urval
n= 4,254
18 – 65+ år
2. Powers et
al, 1992,
USA
Oro och dess
korrelat
Ålder
Välbefinnande
n=163 (28 män, 163
kvinnor)
18-92 år
2 studiegrupper:
1) ung grupp (18-29 år)
2) äldre grupp (63-92 år)
Tvärsnittsstudie
ABS
The Nowicki-Strickland
Locus of Control Scale
The 35-item Worry Scale
14
Resultat
Trots den svaga associationen mellan
ålder och välbefinnande/
livstillfredsställelse så var ålder en
viktig moderator när det gäller
inkomst, socialt stöd, hälsa och
giftermål och livstillfredställelse.
Storleken på det sociala nätverket var
viktigare bland yngre och äldre än
bland medelåldersgruppen.
Att bli änka var mkt starkare korrelerat
med lägre välbefinnande i
åldergruppen 18-34 år än för
medelåldersgruppen eller äldre.
Giftermål var starkast korrelerat med
livstillfredställelse bland medelåders,
och hade lägre samband bland de
äldsta och svagast samband bland de
yngsta.
Ekonomi hade nästan två så stort
samband i medelåldersgruppen jämfört
mot de äldsta och nästan tre gånger så
stort jämfört med den yngre gruppen.
Äldre hade högre välbefinnande än
yngre.
Yngre personer rapporterade mer oro
för sociala relationer jämfört med äldre
Yngre personer rapporterade mer oro
över ekonomi jämfört med äldre
Ingen skillnad mellan yngre och äldre i
oro för hälsan.
3. Ransford
& Palisi,
1996, USA
Aerobisk
träning
Ålder
Kön
4. Suh et al,
1996, USA
Livshändelser
5. Shek,
1997, Hong
Gong
Familjefunktion
Subjektiv hälsa
Välbefinnande
Välbefinnande
Välbefinnande
Tvärsnittsstudie
Telefonintervjuer
Subjektiv hälsa; ”Skulle du
säga att din hälsa är utmärk,
bra, ganska bra eller dålig? ”
Välbefinnandet mättes med 7
frågor(exempelvis; ”Hur ofta
den senaste månaden har du
känt dig glad och lättsam?”)
Aerobisk träning; Hur ofta
simmar, tar långpromenader,
joggar eller ägnar dig åt fysiskt
aktivt hobby?
Longitudinell studie
Enkätundersökning
88-item Life Events Checklist
(time 1)
SWLS
The NEO Personality
Inventory
Tvärsnittsstudie
The 36-item Self-Report
Family Inventory
GHQ-30
SWLS
Purpose of Life Questionnaire
The Hopelessness Scale
The Rosenberg Self-Esteem
Scale
Frågor om respondentens
skolprestation och
15
Populationsbaserat urval
n=3025
20-64 år
3 studiegrupper:
1) unga (20-35 år)
2) medelålder (35-50 år)
3) äldre (51-64 år)
Äldre oroade sig mindre för hälsan,
sociala relationer och ekonomi än de
yngre.
Motion hade starkare samband med
välbefinnande och subjektiv hälsa
bland de äldre (>35) jämfört med de
yngre 20-35 år.
n=115
20-21 år
Livshändelser som inträffat inom 3
månader påverkade välbefinnandet
även efter det att man kontrollerat för
personlighet.
Efter 7 månader försvann effekten av
livshändelser på välbefinnandet helt.
Skolelever
n=429 (217 pojkar, 212
flickor)
12-16 år
Ungdomar från familjer med låg
funktionsnivå rapporterade lägre nivåer
av psykologiskt välbefinnande och
tillfredsställelse med livet, mer
hopplöshet, och mentala och
beteendeproblem jämfört med
ungdomar från familjer med hög
funktionsnivå.
6. Shek,
1998, Kina
Förälder-barn
konflikt
Välbefinnande
7. Bell &
Belicki,
1998,
Canada
Övergrepp i
barndomen
(sexuella,
fysiska eller
emotionella)
Välbefinnande
Longitudinell studie
Enkätundersökning
The 36-item Self-Report
Family Inventory
GHQ-30
SWLS
Purpose of Life Questionnaire
The Hopelessness Scale
The Rosenberg Self-Esteem
Scale
Child version of the FatherAdolescent Conflict Scale and
mother – Adolescent Conflict
Scale
Parent version of the FatherAdolescent Conflict Scale and
mother – Adolescent Conflict
Scale
Longitudinell studie
Enkätundersökning
10-item enkät om demografi
ULS formulär om ensamhet
The Centre of
Epidemiological Studies
Depression Scale
The Life Event survey
Problem Drinker Status
Questionnaire
Quality-Frequency Index
(alcohol)
Childhood Experiences
16
n=378 familjer
Konflikter med föräldrarna var
relaterat till hopplöshet,
livstillfredställelse, självförtroende,
meningen med livet och generell
psykiatrisk sjuklighet i både fas1 och
fas 2.
Longitudinella analyser visar att
relationen mellan förälder och ungdom
och de ungas senare välbefinnande är
dubbelriktad.
Konflikter mellan pappa och ungdom
jämfört med mamma och ungdom
påverkade de ungas välbefinnande mer
negativt.
Även om det inte fanns skillnad mellan
grupperna i objektiva
livsomständigheter så som inkomst,
civilstånd, jobb status eller boendeform
rapporterade gruppen som varit utsatt
för övergrepp sämre välbefinnande.
De som varit utsatta för övergrepp
rapporterade fler depressions symptom,
rökte mer samt var oftare ensamma.
Slumpmässigt ”digit
telephone dialing”
n=109 (32 män, 77
kvinnor)
14-78 år
2 studiegrupper:
1) utsatta för övergrepp
2) ej utsatta för övergrepp
8.
Theodossiou
, 1998,
England
9. Pitkänen,
1999,
Finland
Arbetslöshet
Alkohol
Välbefinnande
Välbefinnande
(självförtroende,
somatiska symptom,
ätproblem, ångest,
och tre olika
copingstrategier)
10. Hassmen
et al, 2000,
Finland
Fysisk aktivitet
Känsla av
sammanhang
Questionnaire
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
Välbefinnandet mättes med 6
frågor; Har du på senare tid
1)känt en konstant inre press?
2) tappat självförtroendet? 3)
känt dig värdelös? 4) ägnat
dig åt dina vanliga
vardagsaktiviteter? 5) kunnat
stå upp för problem? 6) känt
dig normalt glad?
Longitudinell studie
Frågor om alkohol
The GAGE-Questionnaire
The State-Trait Anxiety
Inventory
The Self-Esteem Scale
The Psychosomatic Symptom
Score
2 frågor om ätproblem
The Defensive Style
Questionnaire (DSQ)
GHQ-36
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
Motion mättes med en fråga:
Hur ofta är du fysisk aktiv på
din fritid i åtminstone 20-30
minuter
17
n=7897
16-91 år
n=651
15-20 år
n=3403 (1547 män,
1856 kvinnor)
25-64 år
Att vara arbetslös ökade oddsen att
tappa självförtroendet, att känna sig
värdelös, att inte kunna göra sina
vardagliga aktiviteter, att känna sig
under konstant press, att inte kunna
stå upp för problem, och att inte
känna glädje i jämförelse med dem
som hade ett arbete.
Dessa effekter är olika för olika
åldersgrupper och kön; individer i
medelåldern rapporterade lägre
välbefinnande jämfört med individer i
yngre och äldre åldersgrupper.
Kvinnor rapporterar lägre
välbefinnande än män.
Ungdomar som utvecklade
alkoholproblem hade lägre
välbefinnande redan i tonåren jämfört
med personer som inte utvecklade
alkohol problem.
Individer som tränade minst 2-3 ggr
per vecka upplevde mindre depression,
ångest, misstro och stress jämfört med
dem som tränade mindre.
Individer som tränade minst 2-3 ggr
per vecka rapporterade också högre
11. Wang &
Liu, 2000,
Taiwan
Socialt stöd
Välbefinnandet
12. Light,
2000, USA
Kön
13. Brown et
al, 2000
Fysisk aktivitet
Välbefinnande
14. Rigby,
2000,
Australien
Mobbing
Socialt stöd
Välbefinnande
Välbefinnande
BDI
State-Trait Anger Scale
Cynical Distrust Scale
The Sense of Coherence
Inventory
Tvärsnittsstudie
Intervjuundersökning
The Personal Resource
Questionnaire (PRQ)
The Positive Affect and
Negative Affect Scale
(PANAS)
Tvärsnittsstudie
The 1999 Youth Risk
Behavior Survey
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
SF-36
Ett 25-sidigt frågeformulär om
bl.a. demografi, vikt och längd,
hälsobeteenden, stress,
medicinsk historia osv.
2 frågor om fysisk aktivitet
Tvärsnittsstudie
Klassrumsenkätundersökning
GHQ-28
Peer Relations Questionnaire
(PRQ)
Socialt stöd från olika källor;
18
n=284 kvinnor
>60 år
Högstadieelever
n=1789 (964 flickor
och 852 pojkar)
Slumpmässigt utvalda
kvinnor
n=39532
3 studiegrupper:
1) unga (18-23 år)
2) medelålder (24-50 år)
3) äldre (70-76 år)
Anonyma skolelever
n=845 (450 pojkar, 395
flickor)
12-16 år
Social support och dess 5 olika
dimensioner var positivt korrelerade
med positivt affekt och motsvarande
negativt korrelerade med negativ
affekt.
Flickor hade lägre psykiskt och
fysiskt välbefinnande än pojkar.
Flickor utövade mer riskfylld sex och
drack och rökte tidigare och använde
sig utav receptfria men lagliga
tabletter för att bli höga oftare än
pojkar.
Flickor rökte oftare än pojkar.
Fysisk aktivitet på mellan och även på
låg nivå var associerad med bättre
välbefinnandet i varje åldersgrupp.
Både att vara mobbad och att ha lägre
grad av socialt stöd, var för sig, är
associerade med lägre välbefinnande
både bland pojkar och flickor.
15. Spruijt et
al, 2001,
Holland
Familjetyp
Välbefinnande
16.
Neville &
Alpass,
2002.
Nya Zeeland
Socialt stöd
Stress
Välbefinnande
17. Cha,
2003,
Korea
Personlighet
Livstillfredsställelse
Generellt socialt stöd
Longitudinell studie
Intervjuer ca 11 år efter
skilsmässa/separation
GHQ
Familjetyp; kärnfamilj med
bra, mediokert eller dålig
funktion, familj med en
förälder p.g.a. skilsmässa eller
dödsfall eller styvfamilj
Generell tillfredställelse; hur
mår du nu? (skala 1-10)
Psykologisk stress
Fysisk hälsa; huvudvärk,
trötthet, ryggont osv.
Tvärsnittsstudie
En enkätundersökning
53-item The Revised Hassle
Scale
The 6-item Social Support
Questionnaire (SSQ6)
MHI-5
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
SWLS
Affektiv välbefinnande; 4
frågor om både positiva och
19
n=1772
12-30 år
Ungdomar i välfungerande
kärnfamiljer och i familjer med en
förälder p.g.a. dödsfall hade högsta
poäng på generell tillfredställelse,
välbefinnande och fysisk hälsa och
upplevde minst med psykologisk
stress.
Ungdomar från skilsmässofamiljer och
dåligt fungerande kärnfamiljer hade
lägsta poäng på alla välbefinnande
utfallsmått.
n=217 män
>= 65 år
Frivilliga studenter
n= 350 (205 män och
143 kvinnor)
Män som var nöjda med deras sociala
nätverk samt de som rapporterade
mindre stress rapporterade högre grad
av välbefinnande.
Antalet vänner i det sociala nätverket
var inte relaterad för graden av
välbefinnandet.
Det fanns inte något signifikant
interaktionseffekt mellan stress,
social stöd och välbefinnande utan de
var helt oberoende av varandra i
relation till välbefinnandet.
Alla tre undersökta personlighets
variabler (dvs. självkänsla, kollektiv
självkänsla, optimism) hade påverkan
på livstillfredställelse och positiva
och negativa känslor.
The Self-Rating Scale
The Korean Collective SelfEsteem Scale (KCSES)
Life Orientation Test (LOT-R)
Tvärsnittsstudie
Klassrumsenkätundersökning
The family dynamic measure
(FMD II)
The 38-item BSW/Y.
The Finnish Questionnaire of
Adolescent Values
SWB
Optimism hade den starkaste
korrelationen med SWLS.
n=239 barn - förälder
par
12-17 år
18. Rask et
al, 2003,
Finland
Familjefunktion
Välbefinnande
19. Bal et al,
2003,
Belgien
Socialt stöd
Coping
Välbefinnande
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
The Social Support
Questionnaire (SSQ)
How I Cope Under Pressure
Scale
Trauma Symptom Checklist
for Children
Youth Self-Report
Clinician-Administered PTSD
Scale for Children and
Adolescents (CAPS-C)
Slumpmässigt urval av
skolor
n=820 (423 pojkar, 397
flickor)
12-18 år
3 studiegrupper;
1) sexuellt utnyttjade
2) annan typ av stress
3) ingen stress
20. Hurre et
al, 2003,
Finland
Föräldrarnas
socioekonomisk
status
Välbefinnande
Hälsobeteende
Longitudinell studie
Enkätundersökning (fas 1
klassrumsenkät, fas 2 och 3
postala enkäter)
20
n=2194 (fas1, 16 år)
n=1656 (fas 2, 22 år)
n=1471 (fas 3, 32 år)
Hög grad av ömsesidighet och stabilitet
i familjen och frånvaro av allvarliga
konflikter predicerade välbefinnande
hos ungdomar.
Oordning i familjen, dålig
föräldrarelation enligt ungdomen och
allvarliga problem och sjukdom i
familjen predicerade hög nivå av
psykisk ohälsa bland ungdomar.
Unga som blivit sexuellt utnyttjade
(gr1) rapporterade mer rädsla,
depressiva symptom, avståndstagande,
ilska och sexuella problem än unga
som rapporterade annan typ av stress
(gr2).
Unga som blivit sexuellt utnyttjade
(gr1) använde oftare undvikande
coping strategier och mer sällan
stödsökande strategier jämför med de
andra grupperna.
Unga som var utsatta för annan typ av
stress (gr2) använde oftare
avståndstagande coping strategier
medan ungdomar som inte
rapporterade stress använde sig mer av
aktiva coping strategier.
Flickor med arbetarbakgrund hade
sämre självförtroende och fler stress
symtom i både tonåren och vuxenlivet
jämfört med de från icke
21. Lee &
Russell,
2003,
Austalien
Fysisk aktivitet
Välbefinnande
(=vitalitet, social
funktion,
känslomässig roll,
mental hälsa)
22.
Eisenberg et
al, 2003,
USA
Mobbing
Välbefinnande
Självförtroende
Depressiva
symptom
Självmordstankar
Välbefinnandet mättes med
frågor om 1) självförtroende
(5 frågor), 2) stress (17 frågor
om somatiska symtom och
sömn) samt 3)depression (the
BDI)
Föräldrarnas SEI; yrke eller
utbildning
Eget SEI vid 22 år =
utbildning
Longitudinell studie
(analyserna inkl både
tvärsnitts- och
uppföljningsdata)
Fysisk aktivitet:
självrapporterad nivå av
fysisk aktivitet
The Mental Health
Component Score (MCS)
SF-36
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
Frågor om viktretning
The Rosenberg Self-Esteem
Scale
21
Kvinnor
n= 10,063
(tvärsnittsstudie) och
n=9472 (uppföljnings
studie)
>70 år
Högstadie- och
gymnasieelever
n=4746 (2377 pojkar,
2357 flickor)
Pojkar med arbetarbakgrund hade
sämre självförtroende i tonåren och
tidigt vuxenliv jämfört med de från
icke arbetarbakgrund.
De med arbetarbakgrund rökte oftare
och rapporterade mindre fysisk
aktivitet rökning och fysisk aktivitet
och kvinnorna var mer överviktiga.
När man kontrollerade för personernas
egen SES försvann sambandet med
föräldrars SES men hade fortsatt
samband rökning och aktivitet för båda
könen upp till 22 år och för
självförtroende och BMI för tjejer upp
till 32 år.
Föräldrars SES påverkade
välbefinnandet i tidig vuxenålder och i
vuxenåldern.
Fysisk aktivitet har ett starkt positivt
samband med mental hälsa.
Kvinnor som ändrade från något
fysiskt aktivitet till stillsittande visade
mer negativa ändringar i emotionell
välbefinnande.
Att bli retad pga. sin vikt var
associerad med låg självkänsla, högre
depressiva symptom och
självmordstankar och självmordsförsök
även efter kontroll för kroppsvikt
(BMI).
Självmordsförsök
23. Gecková
et al, 2003,
Slovakien
Social support
Socioekonomisk
position
Kön
Välbefinnande
Självrapporterad
hälsa
24.
Williams,
2003, USA
Äktenskap
Välbefinnande
25. Ruini et
al, 2003,
Italien
Personlighet
Välbefinnande
6 frågor om
depressionssymptom
Har du någonsin tänkt ta livet
av dig?
Har du någonsin försökt ta
livet av dig?
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
GHQ-12
Socialt stöd mättes med en
fråga; Har du möjlighet att
prata med någon om skol- eller
relationsproblem, beslut som
rör framtiden, hälsoproblem
eller psykologiska problem?
Socioekonomi; föräldrarnas
utbildning/yrke eller typ av
skola
Självrapporterad hälsa
(utmärkt, mkt god, god, ganska
dålig, dålig)
Longitudinell studie
Intervjuundersökning
Psykologiskt välbefinnande
mättes med två komponenter:
positiva känslor (glädje och
livstillfredställelse) och
negativa känslor(stress eller
depression).
Tvärsnittsstudie
RPWB
Symptom Questionnaire (SQ)
Cloninger’s Tridimensional
Personality Questionnaire
22
1:a års
gymnasiestudenter
n=2616 (1371 pojkar,
1245 flickor)
Populationsbaserat urval
n=2348
>= 24 år
Populationsbaserat urval
n=450 (192 män, 259
kvinnor)
15-85 år
Viktretning från både kamrater och
familjmedlemmar var associerad med
högre grad av emotionella
hälsoproblem än om viktretning kom
från bara en källa eller om ingen
viktretnings alls förekom.
Kvinnorna rapporterade sämre hälsa än
männen.
Låg socioekonomisk position är
associerad med sämre hälsa.
Män rapporterar högre välbefinnande
jämfört med kvinnor.
Att vara i en dålig/otillfredsställande
äktenskap försvagar ens psykologiska
välbefinnande, ibland även mer än att
skilja sig eller att inte alls ingå i ett
äktenskap.
Personlighetstyp ”social
tillbakadragenhet” hade ett negativt
samband med välbefinnande.
26.
Hutchinson
et al, 2004,
Jamaica
Sociala
bestämningsfaktorer
Välbefinnande
Livstillfredsställelse
Tvärsnittsstudie
Intervjuadministrerad
enkätundersökning
Livstillfredsställelse mättes
med en fråga: känner du dig
tillfredställd med livet?
The Centre for
Epidemiological Studies of
Depression Scale
The Rosenberg Self-Esteem
Scale
Populationsbaserat urval
N=2580 (979 män, 1601
kvinnor)
15-50 år
.
27. Joronen
& ÅstedtKurki, 2005,
Finland
Familjesituation
Välbefinnande
28. Hansson
et al, 2005,
Sverige
29. Daalen
Kön
Ålder
Utbildning
Ekonomi
Födelseland
Uppväxtförhålla
nden
Sociala nätverk
Livshändelser
Arbetsrelaterat
Kvalitativ studie
Intervjuundersökning
Halvstrukturerade frågor om
vilka familjefaktorer som
påverkar välbefinnandet
positivt och negativt
Att ha gymnasial utbildning, att vara
religiös eller att ha akut eller kronisk
sjukdom har ett negativt samband med
välbefinnande.
Att ha heltidsanställning eller att vara
gift har ett positivt samband med
välbefinnande.
Att ha högre utbildning eller en
anställning, vara gift, besöka kyrka
minst en gång/v och att vara religiös är
associerad med att känna
tillfredställelse med livet.
Välbefinnandet och allmän
tillfredställelse med livet är relaterade
med varandra.
Elever från 13
Känslan av att ha ett kärleksfullt hem,
högstadieskolor
öppen kommunikation,
familjeengagemang och att ha
n=19 (7 pojkar, 12
kontakter utanför hemmet bidrog till
flickor)
ökad välbefinnande.
Konflikter, skilsmässa, sjukdom och
död påverkade välbefinnandet
negativt..
Populationsbaserat urval Manligt kön, högre ålder,
sammanboende, stabil ekonomi,
n=10 311
saknaden av slitningar under
20-64 år
uppväxten, saknaden av negativa
livshändelser och tillgången till socialt
stöd är associerade med välbefinnande.
Välbefinnande
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
The WHO (ten) Well-Being
Index
Välbefinnande
Tvärsnittsstudie
Telepanel som bestod
23
Kvinnor rapporterade mer
et al, 2005,
Tyskland
och icke
arbetsrelaterat
socialt stöd.
Livstillfredsställelse
Health State Scale
5 frågor om välbefinnande
5 frågor om
livstillfredsställelse
8 frågor om socialt stöd
The 5-item Emotional Stability
Scale of the B5BBS-25
Bakgrundsfrågor
av 2000 för
befolkningen
representativa hushåll
n=459 (278 män, 181
kvinnor)
22-64 år
30.
Heiligenstei
n & Smith,
2006, USA
Rökning
31. Librán,
2006,
Spanien
Personlighet
Välbefinnande
Psykiatriska
symptom och
funktion
Tvärsnittsstudie
Datorbaserad undersökning
The PsyceberCare subjective
well being (SWB) scale
Universitetsstudenter
som sökte vård för
psykiska besvär.
n=503 (179 pojkar, 324
flickor)
Välbefinnande
Tvärsnittsstudie
SWLS
SWB
Positive and Negative Affect
Scale
Eysenck Personality
Questionnaire-Revised
24
Universitetsstuderande
n=368 (154 män, 214
kvinnor)
arbetsrelaterat stöd från kollegor än
män.
Männen rapporterade mer icke
arbetsrelaterat stöd från partner medan
kvinnor rapporterade mer stöd från
släkt och vänner.
Neuroticism hade en negativ påverkan
på hälsa, välbefinnande och
livstillfredsställelse hos både män och
kvinnor.
När neuroticism och bakgrunds
variabler kön, ålder, utbildning, antal
barn, antal arbetade timmar, antal
timmar som partner arbetade och social
stöd ingick i analysen var de enbart
neurotisicm som hade samband med
hälsa och välbefinnande.
Både stöd från partner och neurotiscim
var signifikant korrelerat med
livstillfredställelse och psykologiskt
välbefinnande.
Storrökare rapporterar sämre
välbefinnande jämfört med både lätt
rökare och icke rökare.
Storrökare rapporterar också mer
ångest och depressions symptom än
både lätt rökare och icke rökare.
Neurotisk personlighet var negativt,
och utåtriktat personlighet positivt
korrelerat med livstillfredställelse,
subjektivt välbefinnande och balans
mellan positiv och negativ affekt.
32.
Mastekaasa,
2006, Norge
Civilstånd
(gift/sambo)
Psykologisk stress
Longitudinellstudie
enkätundersökning
GHQ-12
n=2623 (fas 1)
n=1646 (fas 2)
(1520 deltog i båda
faserna).
19-30 år.
33.
Donaldson,
& Ronan,
2006, Nya
Zeeland
Idrottsaktivitet
Välbefinnande
34. Storksen
et al, 2006,
Norge
35. Bishop,
2006, USA
Skilsmässa
Stress hos
föräldrar
Ålder
Kön
Välbefinnande
Välbefinnande
Anpassning
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
The Youth Self-Report
The Self-Perception Profile for
Children
The Sports participation and
Attitudes Questionnaire for
Children and Adolescents
Longitudinell studie
Subjektivt välbefinnande
mättes med tre frågor: (1)”
vad tycker du om ditt liv för
närvarande, skulle du säga att
du är nöjd, mestadels
missnöjd?” (2) ”Känner du
dig oftast pigg och stark eller
oftast trött och sliten?” (3)
Skulle du saga att du oftast är
glad eller olycklig?
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
The Elders Life Stress
Inventory
25
n=203 (93 pojkar, 109
flickor)
11-13 år
Populationsbaserat
urval
n=8984 barn –
föräldrar par
13-19 år
Boende i kloster
n=235 (71 män, 164
kvinnor)
2 studiegrupper:
Kvinnor som levde som gifta/sambo
rapporterade mindre stress än singlar
Yngre (<23år) gifta/samboende män
upplevde mer stressade jämfört med
män som lever ensam. Det omvända
förhållandet gäller efter 23 års ålder.
Att gå från singel till att vara gift
hade inget samband med psykologisk
stress men däremot rapporterade de
som separerat högre nivå av
psykologisk stress.
Unga som deltog i större utsträckning i
idrottsaktiviteter rapporterade högre
välbefinnande och mindre uppförande
problem.
Dessa rapporterade även lägre grad av
utåtriktade eller sociala problem
jämfört med unga som deltog i
idrottsaktiviteter i mindre utsträckning.
Åtta år efter skilsmässan rapporterade
ungdomarna lägre välbefinnande
jämfört med dem som inte varit med
om föräldrars skilsmässa eller
separation.
Personer i den yngre gruppen
rapporterade högre värden på ”nära
vänskap”, personlig utveckling och
coping variabler medan personer i den
36. Sleskova
et al, 2006,
Slovakien
Arbetslöshet
hos förälder
37.
Eisenberg et
al, 2006,
USA
Mobbing
38.Guite et
al, 2006,
England
Fysiskmiljö
The Attachment to God
SWLS
The Religious Problem
Solving Scales –Short-Form
The Brief 28-item COPE
RPWB
UCLA Loneliness Scale
The Geriatric Depression Scale
Longitudinell studie
Enkätundersökning
Självskattad hälsa (utmärkt,
mkt god, god, ganska god,
dåligt)
Långtids välbefinnande; hur
upplevt sitt liv det senaste
året
Långvarig sjukdom
1) ung-gamla (64-79 år)
2) gammal-gammal (80+)
Välbefinnande
Självförtroende
Depressiva
symptom
Longitudinell kohortstudie
The Rosenberg Self-Esteem
Scale
Frågor om mobbing p.g.a. vikt
Tvärsnittsstudie
Enkätundersökning
SF-36
Subjektiv hälsa
(självskattad hälsa,
långtids
välbefinnande)
Välbefinnande
Kvinnor rapporterade högre
livstillfredställelse än män.
Män rapporterade högre grad av
depression än kvinnor.
n= 844 (360 män, 484
kvinnor)
14-22 år
26
Faders arbetslöshet var associerad
med sämre självskattad hälsa och låg
långtids välbefinnande hos båda
könen.
Moderns arbetslöshet var associerad
med sämre självskattad hälsa hos
kvinnor och låg långtids
välbefinnande hos män.
Arbetslöshet hos båda föräldrar
påverkade negativt på den
självskattade hälsan hos båda män
och kvinnor och hade negativt
påverkan på långtids välbefinnande
hos kvinnor.
Studenter som rapporterade att de blivit
Gymnasister och
retade p.g.a. sin vikt hade lägre
högskolestudenter
emotionell välbefinnande i form av
n=2516 (1130 pojkar,
sämre självkänsla, lägre tillfredställelse
1386 flickor).
med sin kropp och fler depressiva
symptom i 5-års uppföljning jämfört
med studenterna som inte blivit reade
för sin vikt.
Urval bland hushåll på 4 Faktorer som korrelerar negativt med
olika områden
välbefinnande var högljudda grannar,
trångboddhet, rädsla för att gå ut mitt på
n=1012
dagen och frånvaro av grönområden.
>= 18 år
Referenser
Arbetshälsoinstitutet (2007). http://www.ttl.fi/Internet/Svenska/Temasidor/Psykiskt+valbefinnande.
Bal, S., Crombez, G., Van Oost, P., & Debourdeaudhuij, I. (2003). The role of social support in well-being and
coping with self-reported stressful events in adolescents. Child Abuse & Neglect, 27, 1377-1395.
Bech, P., Gudex, C., & Staehr Johansen, K. (1996): The WHO (Ten) Well-Being Index: validation in diabetes.
Psychotherapy and Psychosomatics, 6, 183–190.
Beck, A.T., Ward, C. H., Mendelson, M., Mock, J., & Erbaugh, J. (1961). An inventory for measuring
depression. Archives of General Psychiatry, 4, 561-571.
Bell, D., & Belicki, K. (1998). A community-based study of well-being in adults reporting childhood abuse.
Child Abuse & Neglect, 22(7), 681-5.
Bergsten Brucefors, A., Cederström, A., & Michélsen, H. (2003). Vad är psykisk hälsa? Publicerad i: särtryck ur
tidskriften Psykisk Hälsa 1/03.
http://www.folkhalsoguiden.se/VetenskapligArtikel.aspx?id=818&cid=0&saitem=10
Berwick, D. M,, Murphy, J. M., Goldman, P. A., Ware, J. E., Barsky, A. J., & Weinstein, M. C. (1991).
Performance of a Five-item Mental Health Screening Test. Medical Care, 29, 69-176.
Bishop, A. J. (2006). Age and Gender Differences in Adoption and Subjective Well-being of Older Adults
Residing in Monastic Religious Communities. Pastoral Psychology, 55, 131-143.
Bowling, A. (1991). Measuring health. A review of quality of life measuring scales. Open University Press,
Buckingham.
Bradburn, C., Norman, M., & Caplovitz, D. (1965). Reports on Happiness: A Pilot Study of Behavior Related to
Mental Health. Positive feelings and social interaction table. Aldine, Chicago.
Bradburn N. M. (1969). The structure of psychological well-being. Aldine, Chicago.
Brown, W. J., Mishra, G., Lee, C., & Bauman, A (2000). Leisure time physical activity in Australian women:
relationship with well being and symptoms. Research Quarterly for Exercise and Sport, 71(3), 206-16.
Cha, K-H. (2003). Subjective well-being among College Students. Social Indicators Research, 62-63(1-3), 455477.
Daalen, G., Sanders, K., & Willemson, T. M. (2005). Sources of Social Support as Predictors of Health,
Psychological Well-Being and Life Satisfaction Among Dutch Male and Female Dual-Earners. Women
Health, 41(2), 43-62.
Derogatis, L. R., Lipman, R. S., & Covi, L. (1973). SCL-90: an outpatient psychiatric rating scale-preliminary
report. Psychopharmacology Bulletin, 9, 3-28.
Diener, E., Emmons, R., Larsen, J., & Griffin, S. (1985). The Satisfaction With Life Scale. Journal of
Personality Assessment, 49, 71-75.
Diener, E., Diener, M., & Diener, C. (1995). Factors predicting subjective well-being of nations. Journal of
personality and Social Psychology, 69(5), 851-864.
Diener, E., Suh, E. M., Lucas, R. E., & Smith H. L. (1999). Subjective well-being: Three Decades of Progress.
Psychological Bulletin, 125, 276-302.
27
Diener, E., & Biswas-Diener, R. (2001). Will money increase subjective well-being? Social Indicators Research,
50(2), 119-169.
DeNeve, K. M. (1999). Happy as an extraverted claim? The role of personality for subjective well-being.
Current Directions in Psychological Science, 8(5), 141-144.
DeNeve, K. M., & Cooper, H. (1998). The happy personality: a meta-analysis of 137 personality traits and
subjective well-being. Psychological Bulletin, 124(2), 197-229.
Donaldson, S. J., & Ronan, K. R (2006). The effects of sports participation on young adolescents` emotional
well-being. Adolescence, 41(162), 369-89.
Dupuy, H. J. (1984). The Psychological General Well-Being (PGWB) Index. In: Wenger NK, Mattson ME,
Furberg CD, Elinson J, eds. Assessment of Quality of Life in Clinical Trials of Cardiovascular Therapies.
New York, NY: Le Jacq Publishing Inc:170–183.
Eisenberg, M. E., & Neumark-Sztainer, D (2003). Associations of weight-based teasing and emotional wellbeing among adolescents. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 15, 733-738.
Eisenberg, M. E., Neumark-Sztainer, D., Haines, J., & Wall, M (2006). Weight-teasing and emotional well-being
in adolescents: Longitudinal findings from Project EAT. Journal of Adolescent Health, 38(6), 675-683.
Geckova, A., Van Dijk, J. P., Stewart, R., Groothoff, J. W., & Post, D. (2003). Influence of social support on
health among gender and socio-economic groups of adolescents.
European Journal of Public Health, 13, 44-50.
George, L. K., Okun, M. A., & Landerman, R. (1985). Age as a moderator of the determinants of life
satisfaction. Research on Aging, 7(2), 209-233.
Goldberg, D. (1972): The Detection of Psychiatric Illness by Questionnaire: A Technique for the Identification
and Assessment of Non-psychotic Psychiatric Illness. Maudsley Monograph No. 21. London, Oxford
University Press.
Goldberg, D. (1978). Manual of General Health Questionnaire. NFER Publishing Company, Windsor.
Guite, H. F., Clark, C., & Ackrill, G. (2006). The impact of the physical and urban environment on mental wellbeing. Public Health, 120(12), 1117-1126.
Hamilton, M. (1960). A rating scale for depression. Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry, 2, 5662.
Hansson, A., Hillerås, P., & Forsell, Y. (2005). Well-being in an Adult Swedish Population. Social Indicators
Research, 74, 313-325.
Haring, M. J, Stock, W. A., & Okun, M. A. (1984). A research synthesis of gender and social class as correlates
of subjective well-being. Humans Relations, 37(8), 645-657.
Haring-Hidore, M., Stock, W. A., Okun, M. A., & Witter, R. A. (1985). Marital Status and Subjective wellbeing: a research synthesis. Journal of Marriage and the Family, 47(4), 947-953.
Hassmen, P., Koivula, N., & Uutela, A. (2000). Physical exercise and psychological well-being: a population
study in Finland. Preventive Medicine, 30(1), 17-25.
Headey, B., Holmstrom, E., & Wearing, A. (1985). Models of well-being. Social Indicators Research, 1, 211234.
Headey, B., & Wearing, A. (1992). Understanding happiness: a theory of subjective well-being. Melbourne:
Longman Cheshire.
28
Heiligenstein E., & Smith, S. (2006). Smoking and mental health problems in treatment-seeking university
students. Nicotine & Tobacco Research, 8(4), 519-523.
Hunt, S. M., McKenna, S. P., McEwen, J., Williams, J., & Papp, E. (1981). The Nottingham Health Profile:
subjective health status and medical consultations. Social Science & Medicine, 15, 221–229.
Hurre, T., Aro, H., & Rahkonen, O. (2003. Well-being and health behaviour by parental socioeconomic status: a
follow-up study of adolescents aged 16 until age 32 years. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology,
38(5), 249-55.
Hutchinson, G., Simeon, D. T., Bain, B. C., Wyatt, G. E., Tucker, M. B., & LeFranc, E. (2004). Social and
health determinants of well-being and life satisfaction in Jamaica
International Journal of Social Psychiatry, 50(1), 43-53.
Joronen K., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Familial contribution to adolescent subjective well-being. International
Journal of Nursing Practice, 11(3), 125-33.
Kamman, R., Christie, D., Irwin, R., & Dixon, G. (1979). Properties of an inventory to measure happiness. New
Zealand Psychologist, 8, 1-9.
Lee, C., & Russell, A. (2003). Effects of physical activity on emotional well-being among older Australian
women: cross-sectional and longitudinal analyses. Journal of Psychosomatic Research, 54(2), 155-60.
Libran, E. C. (2006). Personality dimensions and subjective well-being. The Spanish Journal of Psychology,
9(1), 38-44.
Light, H. (2000). Sex differences in indicators of well-being in adolescents. Psychological Reports, 87(2), 531-3.
Mastekaasa, A. (2006). Is marriage/cohabitation beneficial for young people? Some evidence on psychological
distress among Norweigan College students. Journal of Community and Applied Social Psychology, 16(2),
149-165.
Neugarten, B. L., Havighurst, R. J., & Tobin, S. S. (1961). The measurement of life satisfaction. Journal of
Gerontology, 16, 135-143.
Neville S., & Alpass, F. (2002). Stress, social support and psychological well-being in older men. Nursing
Praxis in New Zealand, 18(3), 50-61.
Pinquart, M., & Sörensen, S. (2000). Influences of Socioeconomic Status, Social Network, and Competence on
Subjective Well-being in Later Life: A Meta-Analysis. Psychology and Aging, 15 (2), 187-224.
Pinquart, M., & Sörensen, S. (2001). Gender differences in self-concept and psychological well-being in old age:
a meta-analysis. The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 56(4),
195-213.
Pitkänen, T (1999). Problem drinking and psychological well-being: a five-year follow-up study from
adolescence to young adulthood. Scandinavian Journal of Psychology , 40(3), 197-207.
Powers, C. B., Wisokci, P. A., & Whitbourne, S. K. (1992). Age differences and correlates of worrying in young
and elderly adults. The Gerontological Society of America, 32(1), 82-88.
Ransford, H. E., & Palisi, B. J. (1996). Aerobic exercise, subjective health and psychological well-being within
age and gender subgroups. Social Science & Medicine 42(11), 1555-1559.
Rask, K., Astedt-Kurki, P., Paavilainen, E., & Laippala P. (2003). Adolescent subjective well-being and family
dynamics. Scandinavian journal of Caring Sciences, 17, 129-138.
29
Rigby, K. (2000). Effects of peer victimization in schools and perceived social support on adolescent well-being.
Journal of Adolescence, 23, 57-68.
Ruini, C., Ottolini, F., Rafanelli, C., Tossani, E., Ryff C. D., & Fava, G. A. (2003). The Relationship of
Psychological Well-Being to Distress and Personality. Psychotherapy and Psychosomatics, 72, 268-275.
Ryff, C. D. (I989). Happiness is everything, or is it? Explorations on the meaning of psychological well-being.
Joumal of Personality and Social Psychology, 57, 1069-1081.
SBU (2000). Behandling av astma och KOL.
Http://www.sbu.se/Filer/Content0/publikationer/1/astma_2000/astma/Astma_appendix.pdf. Författare:
Boman G (ordförande), Bahtsevani C, Berg T, Eliasson M, Agenäs I, Almer H, Foucard T, Hedlin G,
Hejdenberg K, Larsson K, Lindgren B, Löfdahl C-G, Nightingale R, Rak S, Sandström T, Skoogh B-E,
Ström K, Sullivan M, Torén K, Tunsäter A.
Sellström, E., & Bremberg, S. (2006). The significance of neighbourhood context to child and adolescent health
and well-being. A systematic review of multilevel studies. Scandinavian Journal of Public Health, 34, 544554.
Shek, D. T. (1997). The relation of family functioning to adolescent psychological well-being, school
adjustment, and problem behaviour. Journal of Genetic Psychology, 158(4), 467-479.
Shek, D. T (1998). A longitudinal study of the relations between parent-adolescent conflict and adolescent
psychological well-being. Journal of Genetic Psychology, 159(1), 53-67.
Sleskova, M., Salonna, F., Geckova, M. A., Nagyova, I., Stewart, R. E., van Dijk, J. P., & Groothoff. J. W.
(2006). Does parental unemployment affect adolescents’ health? Journal of Adolescent Health, 38(5), 527535.
Spruijt, E., DeGoede, M., & Vandervalk, I. (2001). The well-being of youngsters coming from six different
family types. Patient Education and Counselling, 45(4), 285-294.
Statens folkhälsoinstitut (2007). http://www.fhi.se/templates/Page____6030.aspx.
Stones, M. J., & Kozma, A. (1985). Structual relationships among happiness scales. Social Indicators Research,
17, 19-28.
Storksen, I., Roysamb, E., Holmen, T. L., & Tambs, K (2006). Adolescent adjustment and well-being: Effects of
parental divorce and distress. Scandinavian Journal of Psychology, 47 (1), 75-84.
Suh, E., Diener, E., & Fujita, F (1996). Events and Subjective Well-being: only recent events matter. Journal of
Personality and Social Psychology, 70(5), 1091-1102.
Taylor, A. H., Cable, N. T., Faulkner, G., Hillsdon, M., Narici, M., & van der Bij, A. K. (2004). Physical
activity and older adults: a review of health benefits and the effectiveness of interventions. Journal of Sports
Sciences, 22, 703-25.
The EuroQol Group (1990). "EuroQol - A new Facility for the Measurement of Health-Related Quality of Life".
Health Policy, 16(3), 199-208.
WHOQOL Group, The development of the World Health Organization Quality of Life assessment instrument
(the WHOQOL). In: J. Orley and W. Kuyken, Editors, Quality of life assessment: international perspectives,
Springer-Verlag, Berlin (1994), pp. 41–60.
Theodossiou, I. (1998). The effects of low-pay and unemployment on psychological well-being: a logistic
regression. Journal of Health Economics, 17, 85-104.
Ware, J. J., & Sherbourne, C. D. (1992). The MOS 36-item short-form health survey (SF-36). I. Conceptual
framework and item selection. Medical Care, 30, 473-83.
30
Ware, J. E., Kosinski, M., & Keller, S. D. (1998). SF-12: how to score the SF-12 physical and mental health
summary scales, 3rd edn. Lincoln: QualityMetric Incorporated.
Wang, H-H., & Liu, Y-Y (2000). The relationship between social support and well-being of rural elderly
women. Kaohsiung Journal of Medical Sciences, 16(12), 626-633.
Wang, H-H, (1998). A meta-analysis of the relationship between social support and well-being. Kaohsiung
Journal of Medical Sciences, 14(11), 717-26.
WHO (1946). Constitution of the World Health Organization. Geneva.
Williams, K. (2003). Has the future of marriage arrived? A contemporary examination of gender, marriage, and
psychological well-being. Journal of Health and Social Behaviour, 44(4):470-87.
Zigmond, A. S., & Snaith, R. P. (1983). The Hospital Anxiety And Depression Scale,
Acta Psychiatrica Scandinavica, 67, 361-70.
Zung, W. W. (1965). A self-rating depression scale. Archives of General Psychiatry, 12, 63-70.
31
