TRE PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKAN

TRE PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKAN
1.






Det biologiska perspektivet
Man förändras inte om man får någon annan
människas hjärta eller blod men man förändras
om man får en annan människas hjärna.
Tvillingarnas hjärnor blir olika beroende på
miljön.
Fokuserar på nervsystemets och hormonernas
inverkan på beteendet.
Det genetiska arvets betydelse för människan
Undersökning av hjärnskador har visat att om
hjärnan skadas förändras i allmänhet också vårt
psyke – psykiska funktioner har en biologisk bas.
Olika sätt att undersöka hjärnaktivitet: MRI &
EEG
DET AUTONOMA NERVSYSTEMET


Reglerar puls och andra involuntära
muskelreaktioner som inte styrs med viljan.
Det autonoma nervsystemet sätts igång när man är
nervös – man får fjärilar i magen, börjar svettas
och får skakiga händer.
HORMONERNA



Påverkar ämnesomsättningen och tillväxten.
Inverkar också på vår psykiska aktivitet, t.ex.
börjar kroppen utsöndra stresshormoner i en
hotfull situation (kamp eller flykt-reaktion)
Testosteron (manshormon) ökar tävlingslusten,
rastlösheten och koncentrationssvårigheter.
2.





Det sociala perspektivet
Ett exempel på att vi är sociala varelser och
behöver mänsklig kontakt under uppväxten är de
s.k. vargbarnen – barn som inte har utsatts för
mänsklig kontakt (t.ex. språk) under uppväxten.
Alla föds med en likadan mottaglighet (genetisk
disposition) för att t.ex. lära sig att prata, med det
är miljön som styr riktningen på utvecklingen.
Man lär sig genom språket, kunskap förs vidare
med hjälp av språket från en generation till en
annan.
Socialisation: man lär sig gruppens regler och det
man förväntas kunna, t.ex. hur man ska bete sig i
grupper.
Socialisationsprocessen sker i hemmet, man lär sig
också genom sina kompisar, fritidssysselsättningar,
TV och dyl.
3.





Det psykiska perspektivet
Människan bearbetar kunskap på olika sätt. För
att kunna hantera kunskap behöver man inre
modeller.
De inre modellerna formas redan i spädbarnsålder
genom att bebisen upptäcker lagbundenheter i
omgivningen (t.ex. man får mjölk av mamma)
Vid ny information gör man automatiskt en
jämförelse med de inre modellerna av objektet
eller situationen.
De inre modellerna kan ha olika betydelser och
innehåll för olika individer, t.ex. kan en blomdoft
höra samman med lyckliga minnen medan samma
stimulus kan göra någon annan ledsen utan att han
eller hon vet orsaken.
MEDVETANDE – en central egenskap hos det
mänskliga psyket. Man är medveten om sig själv
som agerare och iakttagare.


OMEDVETET – det finns dock områden i psyket
som man inte är medveten om men som ändå kan
påverka oss.
Människans beteende är alltid målinriktat,
motiven kan dock bara omedvetna.
- Det finns en växelverkan mellan det psykiska, sociala
och biologiska men betoningen på perspektiv varierar.