HSN 2007-03-22 p 29
Förvaltningen
Handläggare:
Lisbeth Ekebom
1 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2007-01-02
LS 0506-1091
Yttrande över motion av Gunilla Helmerson (m) om ersättning
till blodgivare i form av rabattkort till SL
Ärendet
Landstingsstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden skall yttra
sig över motionen.
I motionen föreslås att en ersättning införs vid blodgivning i form av
rabattkuponger på SL.
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att yttra sig över motionen i enlighet med synpunkter som framgår av det
här tjänsteutlåtandet.
Förvaltningens synpunkter
För att göra Stockholm självförsörjande på blod, under förutsättning att
efterfrågan är oförändrad, skulle det behövas ytterligare ca 4 000 blodpåsar
per år (ca fem procent av totala behovet) vilket motsvarar ca 2 000 nya
blodgivare.
I dag har blodgivningsverksamheten sex fasta blodtappningslokaler
(Karolinatappen, Kungstappen, Danderydstappen, Södertappen,
Huddingetappen och Kringeltappen) samt fyra blodbussar och en
miniblodbuss. Blodbussarna besöker drygt 200 olika blodtappningsställen,
huvudsakligen arbetsplatser runt om i Stockholms län. Närhet till
blodtappningsställe är avgörande för att få en god beläggning av blodgivare.
Undersökningar har också visat att mobila blodtappningar är
kostnadseffektiva och att anställda som lämnar blod vid företagen som
bussarna besöker fungerar som engagerade kontaktpersoner för
blodgivningsverksamheten vilka aktivt bidrar till att stimulera blodgivare att
ge blod samt att rekrytera nya blodgivare på företagen.
Under de senaste åren har det bedrivits ett målmedvetet arbete med att öka
antalet blodtappningar. Verksamheterna för blodgivarrekrytering och
blodbussplanering har koncentrerats till en enhet, fysiskt lokaliserad till
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Under året har även en
gemensam databas för Stockholms blodgivare upprättats. Med hjälp av
Bilaga: Motionen
2 (2)
databasen kan antalet kallade blodgivare till blodtappning öka. Eftersom
mobil tappning bedöms vara kostnadseffektivt planerar Blodcentralen
införskaffa ytterligare en minibuss för blodtappning.
Brist på blod och blodgivare är till största delen ett storstadsfenomen som
har flera orsaker. Bland annat är förbrukningen av blod högre på grund av
koncentrerad specialist- och traumasjukvård. Storstadsmedborgaren
upplever sig också ha större tidsbrist och mindre möjligheter att prioritera
blodgivning. För att få fler Stockholmare att engagera sig skulle
förmodligen blodgivning behöva komma upp tydligare på samhällsagendan.
Även om det i dag finns ett utvecklat samarbete med media, t ex Radio
Stockholm, är det generellt svårt att nå fram med information.
Landstinget har sedan 2001 satsat medel på ett projekt vars målsättning är
att göra Stockholm självförsörjande på blod. Sedan 2005 har ansvaret för
projektet överförts till Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har varit
framgångsrikt och behovet av att köpa blodkomponenter från andra
landsting har minskat. Den lagda strategin fokuserar på de registrerade
blodgivarna. Vidare har omfattande arbete lagts ned på att förändra
Blodcentralens arbetssätt och utveckla den interna och externa
kommunikationen. De vidtagna åtgärderna har gett önskad effekt, att föra
Stockholm mot målet att bli självförsörjande på blod.
Internationellt strävar man efter att all blodgivning skall vara frivillig och
obetald. Blodgivning skall i stället bygga på att man gör en god och
oersättlig gärning för en annan människa. Denna form av policy har även
visat ge minskad risk för transfusionsöverförd blodsmitta. Ersättning i form
av rabattkuponger anses inte förenligt med denna policy och skulle medföra
vissa administrativa problem. Möjliga åtgärder av stort värde för att
rekrytera blodgivare vore om fler arbetsgivare kunde tillåta personalen ge
blod på arbetstid. Denna landstingsgenerella policy borde spridas. Ett annat
förslag avsett som en uppmuntran men som inte kan omsättas i kontanter är
att blodgivare skulle åtnjuta samma förmåner som landstingsanställda får
via landstingskortet, t ex rabatter på kulturell verksamhet. Ett annat
alternativ är att möjliggöra blodtappning över landstingsgränserna för att
optimalt utnyttja blodgivarna i hela landet.
Förslagen har avstämts med ansvariga för Blodcentralen.
Anna-Stina Nordmark Nilsson
Henrik Gaunitz