Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Olika, men ändå lika:
Synsätt och åtgärder mot mobbning i svensk skola, en litteraturstudie.
Diyana Shabo
Examensarbete inom
Samhällskunskap, forskningsproduktion
Handledare:
Daniel Persson Thunqvist
LIU-IEI-FIL-G--2014/xx--SE
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling – IEI
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................... 3
2. Bakgrund .................................................................................................................. 4
2.1 Historik om mobbning .................................................................................................. 4
2.2 Vad är mobbning? ........................................................................................................ 5
2.3 Följden av mobbning .................................................................................................... 6
2.4 Mobbning enligt lag ...................................................................................................... 7
2.5 Lärarens roll och ansvar vid mobbning ...................................................................... 8
3. Syfte och frågeställning ......................................................................................... 10
3.1 Syfte .............................................................................................................................. 10
3.2 Frågeställningar .......................................................................................................... 10
3.3 Centrala begrepp......................................................................................................... 10
3.4 Avgränsningar ............................................................................................................. 11
4. Metod ...................................................................................................................... 12
4.1 Urval av program ........................................................................................................ 13
5. Litteraturstudie ...................................................................................................... 15
5.1 Olika perspektiv på mobbning: en litteraturöversikt .............................................. 15
5.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv ......................................................................... 15
5.1.2 Behavioristiskt perspektiv...................................................................................... 16
5.1.3 Sociokulturellt perspektiv ...................................................................................... 17
5.1.4 Sociala förklaringar ............................................................................................... 19
5.1.5 Mobbaren vs mobboffret: olika förklaringar till mobbning ................................... 20
5.2 Åtgärdsprogram - olika sätt att förklara och förstå ................................................ 23
5.2.1 Farstametoden ........................................................................................................ 23
5.2.2 Olweusmetoden ..................................................................................................... 26
5.2.3 Friends ................................................................................................................... 28
5.2.4 Komet .................................................................................................................... 30
5.2.5 Effekterna av metoderna ........................................................................................ 32
6. Sammanfattning ..................................................................................................... 36
6.1 Tabell - jämförelse mellan åtgärdsprogrammen. ..................................................... 37
7. Diskussion och slutsats .......................................................................................... 38
2
8. Referenser ............................................................................................................... 43
1. Inledning
"Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan", konstaterade
utbildningsministern Jan Björklund i ett pressmeddelande i samband med att
regeringen fastslog att Skolverket skulle genomföra utvärderingen gällande metoder
mot mobbning som bedrivs i skolorna.
Det är viktigt att människor, stora som små, känner sig trygga i skolan då skolan är en
mötesplats för en stor grupp av människor.
Minst ett barn i varannan klass utsätts för mobbning och kränkningar.1 Det visar
undersökningar som gjorts i grundskolan och på gymnasiet. Däremot är det vanligare
på högstadiet än vad det är på gymnasiet.
Eftersom mobbning kan gestaltas i olika former är det lätt hänt att det förekommer
olika procentsatser, då det inte är lika lätt att mäta.
Det är skolans ansvar att arbeta mot mobbning eftersom skolan styrs av skollagen.
Kapitel 6 i skollagen belyser att skolan ska motverka kränkande handlingar och
förbjuda diskriminering. Läser man §8 står det tydligt att huvudmannen är ansvarig att
se till att det varje år ska finnas en plan mot kränkande behandlingar och därmed
utvärdera förgående års arbete mot kränkande behandlingar.2
Bristande kunskap hos lärare angående mobbning leder till att i många fall inte
uppmärksammas utan gömmer sig istället bland de dolda. Desto mer kunskap och
lämpligare beredskap kan man på ett bättre sätt hantera situationen.
Som blivande lärare finns det en risk att jag kommer att stöta på mobbning och då är
det viktigt att skaffa sig bredare och djupare kunskaper inom ämnet.
1
Skolverket, På tal om mobbning - och det som görs, (2009) s.29
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/#K6
2
3
2. Bakgrund
2.1 Historik om mobbning
Det som vi idag kallar för mobbning har funnits sedan lång tid tillbaka.3 I början på
1700-talet var det vanligt att äldre elever trakasserade de yngre eleverna. Man ville
behålla den hierarkiska strukturen som rådde i skolan samt markera för de yngre
eleverna vilka som bestämmer. Syftet med att sätta de yngre eleverna på plats för att
lyda de äldre kunde ta sig uttryck genom verbala kränkningar och även misshandel.
Verksamheter som organiserades av de äldre eleverna genom detta syfte
uppmuntrades många gånger av lärare och rektorer. De ansåg att det var effektiva
uppfostringsmedel.4 Social fostran hade en central roll i skolan på den tiden, menar
pedagogikforskaren Per -Johan Ödman.5
När skolläkaren Peter Paul Heinemann 1969 skrev en artikel i tidskriften Liberal
Debatt lånade han begreppet "mobbning" från beteendevetaren och etologen Konrad
Lorens bok "Aggression: dess bakgrund och natur". Han delade samma åsikter som
Konrad Lorenzo som menade att aggression är en medfödd biologisk drivkraft.
Människan, enligt Lorenzo, bär på samma insikter som djuren.
Mobbning uppmärksammades i Sverige för första gången av Heineman.
Det var ungefär på den tiden som elevers förtryck mot varandra beaktades som ett
problem i den svenska skolan samt fick benämningen mobbning. Han betraktade
mobbing som ett gruppfenomen. Man pekar med andra ord ut en grupp som boven
och då förblir dessa okända. Den moderna skolmobbningsforskningen vill istället få
fram det som pågår mellan individer och dess individuella egenskaper som är
3
Gun-Marie, Frånberg, Marie, Wrethander, Mobbning- en social konstruktion?, (2011) s.6
Ibid. s.7
5 P.J, Ödman, Konsternas spel: en svensk mentalitets- och pedagogiskhistoria, (1998) s. 9
4
4
förknippade med mobbning. Är bovarna kända är det lättare att åtgärda problemet.6
Sedan mobbning blivit mer intressant för forskning har ett antal studier utförts
nationellt och internationellt., vilket behandlas senare i arbetet.
2.2 Vad är mobbning?
Ordet mobbning används i Sverige som om alla vore överens om dess innebörd.7
Det råder delade meningar om upphov till mobbning som i sin tur leder till delade
meningar om vad som bör göras för att få till förändring.
Dan Olweus är föregångare när det gäller forskning om mobbning i skolan. Andra
forskare inom samma område har fått sin vägledning från honom.
Olweus (1998) skriver att ordet mobbning härstammar från det engelska ordet "mob".
Det står för en grupp av individer som är aktiv. Dock används ordet mobbning i stort
sätt när en enskild individ trakasserar och plågar en annan. Det är enligt honom
väsentligt att man i mobbningsbegreppet omfattar båda situationerna där både en
enskild individ samt en grupp av individer är ansvariga för trakasseringen. 8
Olweus definierar mobbning på följande sätt:
"En person är mobbad när han eller hon, upprepande gånger och under en viss tid,
blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer"9
För att det enligt Olweus bör kallas för mobbning ska det råda en viss obalans i
styrkeförhållandet.10 Med andra ord innebär det att två personer som ungefär är både
fysiskt och psykiskt lika starka personer inte ska klassas som mobbning om de
hamnar i gräl eller liknande, utan för att kunna kalla det för mobbning måste den som
blir utsatt känna sig hjälplös och inte ha lätt för att försvara sig. Han nämner dessutom
negativa handlingar då en eller flera personer i avsikt försöker tillfoga en annan
person skada eller obehag. Både med ord eller fysisk kontakt kan man utföra dessa
handlingar. Fysisk kontakt kan innebära allt ifrån knuffar, sparkar till fula gester och
6
Björn, Lindberg, Kristian, Daneback, Odd, Lindberg, Skolan- en arena för mobbning,
(2002) s. 28
7 Gun-Marie, Frånberg, Marie, Wrethander, Mobbning- en social konstruktion?, (2011) s.5
8 Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vi kan göra, (1998) s.4
9 Ibid. s.4
10 Ibid. s.5
5
vända ryggen till en i form av utfrysning.
Psykisk mobbning är en annan form som även kan kallas för tyst mobbning då det
sker i det dolda genom till exempel grimaser, markeringar med blicken med mera.
Denna typ av mobbning är oftast svårare att upptäcka.
Verbal mobbning är en annan typ som anses vara svårast att upptäcka. Verbal
mobbning inkluderar allt i från att säga elaka saker, sprida rykten till att hota någon.
Man bör även skilja på direkt mobbning och indirekt mobbning. Direkt mobbning är
tämligen öppna angrepp då däremot indirekt mobbning bland annat är utfrysning och
social isolering.
Sammanfattning:
Tre kriterier måste vara uppfyllda för att man ska kunna kalla det för mobbning:
1. Mobbning bör innehålla någon form av våld, vare sig det är direkt eller indirekt, av
fysisk eller/och psykisk karaktär.
2. Våldet ska vara systematiskt och pågå under en längre tid.
3. Våldet utövas av en eller flera. Dock är inte alla forskare överens om mobbning är
ett gruppfenomen eller enstaka mobbare.
Ett fjärde kriterium skulle kunna stå för att det måste råda obalans i makt- eller
styrkeförhållandet då de flesta forskare är överens om denna punkt.11
2.3 Följden av mobbning
Skolbarn som mobbas lider oftast av kroppsliga och psykologiska symptom.12
Det visar sig att de elever som utsätt för någon form av mobbning minst en gång i
veckan lider nästan tre gånger så ofta av magont och huvudvärk. Nedstämdhet är även
åtta gånger vanligare bland dessa elever.13
Det är väldigt vanligt att mobboffret får en förändrad självbild och skamkänslor vilket
resulterar i att de många gånger inte vågar tala om för någon angående deras situation.
Många författare är överens om att mobbning orsakar att offret tillslut tror på det som
sägs. Bris tar upp att många elever inte vågar säga ifrån eller "skvallra" om de
11
Arne, Forsman, Skolans texter om mobbning- reella styrdokument eller hyllvärmare?
(2003), s. 96 f.
12 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf, s.
57
13 Ibid. s. 57
6
bevittnar mobbning eftersom de är rädda att själva bli utsatta för mobbning. 14
Enligt Olweus forskning medför även konsekvenser för den som mobbar. Mobbare
löper en större risk att hamna i kriminalitet senare i livet då man enligt honom kan se
ett mönster av ett regelbrytande beteende hos mobbarna. Han påpekar att pojkar som
mobbar har en högre nivå av relativt allvarlig kriminalitet i 24 års ålder, jämfört med
pojkar som varken är mobbare eller mobboffer.15
Skolan är en plats där barn och ungdomar spenderar mest tid i. De flesta trivs i skolan
medan många ser skolan som en plats fylld av prestationsångest. Många barn ser
mobbning och trakasserier som orsaker till deras dåliga psykiska hälsa.16
Nationella folkhälsokommittén pekar på att människors hälsa formas i samspel mellan
individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön.17 För att människor
inte ska drabbas lika hårt av sårbarhet är det angeläget att man känner delaktighet och
en känsla av sammanhang. Det är därför viktigt att i skolan motverka den psykiska
ohälsan genom att mobbning och annan kränkande behandling inte får förekomma.
Den psykiska ohälsan skiljer sig mellan könen.18 Det är vanligast bland unga kvinnor.
Skillnader visar sig inte lika mycket under barndomen såsom den gör under tonåren.
Studier visar på att flickor oroar sig mer för sitt utseende än pojkar.
Är en elev utsatt för våld eller annan typ av mobbning är risken stor att eleven inte
kan lära sig effektivt eftersom ens sociala utveckling och inlärning är tätt intill
kopplad till den fysiska och känslomässiga tryggheten.19
2.4 Mobbning enligt lag
Mobbning är enligt lag förbjuden. FN:s konvention om barnets rättigheter tar upp
punkter jag tycker passar in i detta sammanhang;
Artikel 2: "Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras"
14
http://www.bris.se/upload/Articles/brisrapport_08.pdf
Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vi kan göra, (1998) s.26
16 http://www.bris.se/upload/Articles/brisrapport_08.pdf, s.13
17 http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/22/f8487356.pdf, s.14
18 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf,
s.105
19 Alisen, Kearney, Janis, Carol-Lind, Bullying: what do students says? (2004), s.21
15
7
Artikel 6: "Varje barn har rätt att överleva och utvecklas"
Artikel 19: "Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld och mot vanvård
eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare"20
Skollagar, läroplaner och andra styrdokument förmedlar demokratiska värdegrunder
och eftersom våld, rasism, diskriminering, mobbning och annan kränkande
behandling strider mot de demokratiska värdena har man förbjudit det i skolan.
I Skollag 1 kapitel 2§ framkommer att alla som verkar inom skolan ska motverka alla
former av kränkande behandling. Det gäller från förskolan till vuxenutbildning.
Huvudmannens ansvar är att all personal följer sina skyldigheter.21
Skolans plikt är att upprätta en plan mot kränkande behandling varje år där man
beskriver de åtgärder och rutiner man har för att förebygga och förhindra all
kränkande behandling. Följande år har man en skyldighet att redogöra hur man
genomförde de planerade åtgärderna.
Kapitel 10§ berör skolans skyldighet att anmäla kännedom mot kränkande behandling
till huvudmannen.22 Man måste informera elevens vårdnadshavare så fort som
möjligt.
Förordningen (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling belyser elever och barns rätt att vara
delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen i skolan tillsammans med
skolledningen.
2.5 Lärarens roll och ansvar vid mobbning
Forskaren Anatol Pikas skriver mycket om lärarens roll och ansvar i
mobbningssituationer. Han har kommit fram med tre grundroller som lärare har nytta
av för att motverka mobbning:
1. Inskridaren ingriper direkt när en mobbningssituation uppstår.
2. Attitydbildaren arbetar aktivt för att förändra elevers attityder gentemot mobbning
genom att uttrycka mobbning som oacceptabelt.
20
http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s. 41
22 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K6
21
8
3. Fostran genom att träna eleverna att hitta konstruktiva lösningar via rollspel om
olika situationer som rör mobbning.
Enligt Pikas är den "rätte läraren" den som tar sig tiden att verkligen lyssna på de
inblandade i situationen och har viljan och förmågan att hålla i terapeutiska samtal
och följa upp dem.23
Forskaren Helle Höiby från Danmark skriver också om lärarens roll och hur viktigt
det är att läraren är engagerad för att kunna hjälpa eleverna med bra kamratskap. Det
är en viktig faktor för att kunna förebygga mobbning menar hon.24 Höiby menar att
personalen i skolan kan göra skillnad genom sina insatser. Relationen mellan elev och
lärare är avgörande eftersom det är viktigt för en elev att känna sig accepterad och
sedd. Höiby menar att lärarens uppmärksamhet sprider sig bland alla elever i klassen
som i sin tur leder till att man lär sig tolerera olikheter bland sina klasskamrater.25
Olweus är även en forskare som belyser lärarens roll i mobbningssituationer.
Tillsammans med föräldrars engagemang och samarbete kan läraren minska
mobbning.26 Både Olweus och Höiby anser att det är bättre att ingripa för ofta än för
lite.27
Rastvaktsystemet är en central del enligt Olweus metod som minskar mobbning då
lärare är ute på rasterna tillsammans med elever.
Lärarens roll i reduceringen av mobbning är viktig. Som lärare måste man tydligt visa
att man inte accepterar mobbning, vara lyhörd då eleverna vill berätta om sin
situation, vara en god förebild genom kollektivt lärande och kamratskap samt
engagera eleverna att motverka mobbning.28
23
Anatol, Pikas, Så bekämpar vi mobbning i skolan, (1987), s.163
Helle, Höiby, Mobbning kan stoppas: verktyg för lärare och pedagoger, (2004), s.28
25 Ibid. s.28
26 Dan, Olweus, Mobbning- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s.47
27 Ibid. s. 49, Höiby (2004), s. 28
28 Björn, Lindberg, Kristian, Daneback, Odd, Lindberg, Skolan- en arena för mobbning,
(2002) s.91
24
9
3. Syfte och frågeställning
3.1 Syfte
Trots att man satsar väldigt mycket på att förebygga mobbning utsätts väldigt många
unga för trakasserier i skolan. Eftersom skolan anses vara en miljö där mobbning sker
i störst utsträckning är det förebyggande arbetet gentemot mobbning i skolan en viktig
aspekt att ta upp. Mobbning är ett komplext begrepp. Beroende på vilket perspektiv
man utgår ifrån kan man tolka mobbning på flera olika sätt. Åtgärderna mot
mobbning kommer därmed att variera.
Syftet med den här studien är att utifrån en forskningsöversikt undersöka de olika
åtgärdsprogrammen för att motverka mobbning i skolan och belysa olika perspektiv
på mobbning.
3.2 Frågeställningar
Vilka perspektiv och förklaringsmodeller gällande mobbning i skolan finns
inom aktuell forskning och teoribildning?
Vad utmärker åtgärdsprogrammen?
Denna frågeställning preciseras genom att följande aspekter studeras i de utvalda
programmen; Bakomliggande synssätt på mobbning, åtgärder och arbetssätt samt
de roller som lärare respektive elever har i programmen.
3.3 Centrala begrepp
Mobbning - Begreppet mobbning är som diskuteras i tidigare avsnitt komplext. För att
tydliggöra hur begreppet används vill jag ge en följande definition: "Med mobbning
avser jag medvetna, icke-legitima fysiska och psykiska angrepp och/eller
10
uteslutningar ur gemenskapen som riktas mot en enskild individ i underläge av en
grupp vars medlemmar förstärker varandra beteende i interaktion".29
Antimobbningsarbete - praktiskt arbete mot mobbning i förhållande till den teoretiska
antimobbningsplanen. Det berör både förebyggande och stoppandet av pågående
mobbning.
3.4 Avgränsningar
Eftersom mobbning är ett fenomen som förekommer i skolan samt utanför skolan är
det ett relativt brett område. Litteraturstudiens fokus är på de åtgärder mot mobbning
som tillämpas inom ramen för dagens svenska utbildningssystem kompletterat med
några internationella utblickar. Det innebär vidare att jag har avgränsat mig till att
undersöka mobbning som sker i skolmiljön mellan elever. Omfattande forskning visar
på att skolan är den plats mobbning sker i störst utsträckning. Jag kommer även att
belysa det förebyggande arbetet för att motverka mobbning som finns och används i
skolorna. Jag kommer att ta upp fyra av de nationella programmen; Farstametoden,
Friends, Komet och Olweusmetoden. Genom att avgränsa sig till färre metoder kan
man få en mer fördjupad bild. Samtidigt vill jag betona att urvalet av dessa fyra
program har gjorts utifrån litteraturstudier av ett större antal åtgärdsprogram.
Ursprungligen var det tänkt att åtta program skulle ligga till grund för analysen.
Preliminära analyser gav dock vid handen att de fyra som nu valts för närmare
granskning fångar viktiga variationer. I vetenskapliga termer kan det också beskrivas
som att en kvalitativ mättnad uppnås genom detta urval. De ger en om inte fullständig
så ändå mångsidig bild av vad som karakteriseras storskaliga åtgärdsprogram i dagens
svenska skola. Programmen är alltså olika till sin karaktär när det gäller syfte och
metod.
29
Anatol, Pikas, Så bekämpar vi mobbning i skolan, (1987), s.42
11
4. Metod
Uppsatsen baseras på en litteraturstudie där ambitionen har varit att undersöka
uppsatsens frågeställningar utifrån ett så kvalificerat och mångfacetterat underlag som
möjligt. När det gäller systematiska tekniker för litteraturanskaffningen har jag i
huvudsak använt mig av forskning i form av avhandlingar, artiklar och
forskningsöversikt, översiktsböcker, för att få en större bild av ämnet,
forskningsunderlag. Officiella rapporter är också en viktig källa. Det är lättare att
besvara frågeställningarna på ett mer djupgående sätt genom att läsa olika litteratur.
Jag har gjort systematiska anteckningar under arbetets gång. Det är lätt hänt att arbetet
med stora textmängder lätt blir ohanterligt.30
Jag har sökt via Hum Sam Bibliotek vid Linköpings Universitet. Jag har använt mig
av två databaser;
1. Artikelsök via biblioteket
2. Databasen Libris
De sökord jag i huvudsak har använt mig av är: mobbning, bullying, aggression,
antimobbning och åtgärda- och förebygga mobbning. Jag har dessutom använt mig att
sökmotorn Google för att hitta rapporter, artiklar och studier som har gjorts om
mobbning och åtgärdsprogram.
Mycket av informationen när det gäller åtgärder mot mobbning kommer från statliga
myndigheter. Material från myndigheter som Skolinspektionen, Brottsförebyggande
rådet, Skolverket och Socialstyrelsen är trovärdiga och uppdaterade. Jag undkommer
ändå inte att ständigt vara källkritisk samt reflektera över det jag läser. Att vara
källkritisk innebär att veta vem som är avsändaren och vad denne vill uppnå med sin
publikation. Detta har jag haft i bakhuvudet när jag läst litteraturen.
En viktig aspekt med källkritiken är att ett påstående finns belagt på flera ställen. Jag
har försökt att få med olika källor och ståndpunkter i mitt val av litteratur. Det är
viktigt då man vill få en djup och överenskommande bild. Det är även viktigt ur en
etisk synvinkel då man tar hänsyn till flera ståndpunkter samt får en så nyanserad
fakta som möjligt. Litteraturstudiens metodiska ansats kan vidare beskrivas som en
jämförande ansats. Vid genomgångar av forskningslitteraturen har jag identifierat
både likheter och skillnader mellan olika typer av forskningsperspektiv samt teorier
gällande mobbning. Dessa olikheter i perspektiv implicerar även olika typer av
30
Sven, Hartman, Skrivarhandledning för examensarbeten och rapporter, (2005), s.26
12
förklaringsmodeller. Ett antagande är att dessa skillnader i synsätt och förklaringar
också kan ha betydelse för inriktningen i samhällets åtgärder mot mobbning.
I min analys kommer jag att ha en jämförande ansats mellan de olika
åtgärdsprogrammen. Under arbetets gång har några olika centrala aspekter ringats in
och som ligger till grund för jämförelsen mellan programmen. Dessa
jämförelsepunkter är: grundsyn, åtgärder och metod.
Jag har strävat efter att nå hög validitet genom att hålla mig till ämnet och det som
avses att undersökas. Det är viktigt för att säkerställa god validitet. Validitet i det här
fallet är att olika aspekter av mobbning täcks in i undersökningen, vilket innebär att
allt en alltför snäv bild av ämnet undviks i undersökningen. Det innebär också en
strävan att belysa ämnet utifrån olika perspektiv.
Reliabiliteten är mer komplicerad i detta fall. Syftet är att vara neutral men eftersom
man är färgad av sina förkunskaper är det lätt hänt att ge ett visst utrymme för att
tolka material i den riktning som man anser är önskvärd. Det finns därmed en risk att
reliabiliteten kan bli lägre med samma litteratur och frågeställningar. Litteraturvalet är
därmed en faktor som ingår i det.
Reliabilitet innebär att man ska kunna göra undersökningen flera gånger och få
samma resultat, med andra ord bör undersökningen vara tillförlitlig.31
Validitet handlar om att man undersöker det man är ute efter att få reda på.32
Genom denna typ av studie får man en bättre överblick kring problemet och vilka
åtgärder som visat sig vara effektiva samt mindre effektiva. Vidare innebär validitet
att det råder en god harmoni mellan frågeställningen och det som undersöks i
uppsatsen.
4.1 Urval av program
De olika program jag belyst skiljer sig åt gällande den vetenskapliga acceptansen,
med andra ord om åtgärderna är vetenskapligt beprövade eller inte. Förutom de olika
kostnaderna att införa de olika programmen är vissa mer fokuserade på att förebygga
mobbning. Olweus och Friends är de två program av de åtta jag tagit med som är både
förebyggande och åtgärdande.33 Programmen jag har valt att belysa är nationella och
31
Jan, Trots, Enkätboken, (2007), s.64f.
Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (2002), s.86
33 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.96
32
13
inflytelserika. Eftersom programmen är olika till sin karaktär gällande syfte och
metod blir det mer intressant att jämföra dessa med varandra.
14
5. Litteraturstudie
Litteraturstudien består av två relaterade delar. Den första delen undersöker olika
synsätt att förklara varför mobbning uppstår inom skolan med utgångspunkt i
forskningslitteraturen. I litteraturstudien har jag identifierat olika perspektiv inom
forskningen på mobbning som också påverkar hur mobbning studeras inom respektive
perspektiv samt vilka olika orsaker som pekas ut. Ett antagande är att sådana olikheter
i perspektiv och förklaringar också får konsekvenser för synen på hur mobbning kan
åtgärdas i praktiken inom skolor. Perspektiven och teorierna som anförs nedan ligger
också till grund för litteraturstudiens resultatdiskussion gällande de studerande
nationella åtgärdsprogrammen. Dessa fokuseras i litteraturstudiens andra del. En
intressant fråga är vilket genomslag olika perspektiv på mobbning har inom ramen för
olika åtgärdsprogram samt hur perspektiven i sin tur påverkar de metoder och
arbetssätt som utmärker programmen.
5.1 Olika perspektiv på mobbning: en litteraturöversikt
Förklaringen till varför mobbning förekommer och varför det vidmakthålls grundar
sig i olika vetenskapliga förklaringar. Framställningen bygger på en uppdelning
mellan vetenskapliga perspektiv på mobbning kan delas in i forskning som utgår från
individen och forskning som utgår från sociala sammanhang.
I följande avsnitt vill jag undersöka vilka olika perspektiv det finns på mobbning
inom svensk och internationell forskning.
5.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv
Det individualpsykologiska perspektivet har varit dominerande sedan forskningen om
mobbning drev igång.34 När begreppet mobbning introducerades relaterade man
aggressivitet till den forskning som gjordes om aggressivitet i djurvärlden. Man
jämförde människans mekanismer som ligger till grund för mobbning till djurens
aggressiva beteenden. Individens personlighetsdrag är orsaken till ett aggressivt
beteende. Personlighetsdrag hos mobbaren utvecklas ofta till problembeteenden. De
har ett behov av att dominera över andra. Det kan även vara missbruk av makt från
34
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.30
15
den person som är starkare när det råder obalans i styrkeförhållandet mellan båda
parter.35
En stor andel av forskningen utgår ifrån ett individualpsykologiskt perspektiv
eftersom det kan upplevas vara lättare att åtgärda problemet om det riktas mot
enskilda elever.36
Det finns olika individperspektiv då vissa inriktar sig på yttre olikheter som till
exempel individens egenskaper och familjens situation och andra på psykologiska
olikheter som kännetecknar mobbarens fysiska styrka samt aggression och
mobboffrets fysiska svaghet och osäkra personlighet.
5.1.2 Behavioristiskt perspektiv
Det behavioristiska perspektivet är den äldsta teorin och den bygger på människans
beteende - det man kan observera. Forskning om hur man förändrar elevers beteende i
skolan har under en lång tid gjorts.37
Behaviorismens största namn är Skinner. Han kom fram till att ett positivs beteende
kan upprepas om man belönar eller förstärker det. Beteendet kontrolleras av genetiska
förutsättningar hos människan samt av utlösande faktorer i samhället.38
Behaviorismen i skolan studerar elevens beteende och försöker förändra
problembeteenden som man upptäcker hos en elev med så kallad
"beteendemodifikation".39
Miljön anses vara orsaken till vårt beteende därför har man arbetat fram metoder där
miljön kan förändra och skapa nya beteenden.
Man använder sig av operant betingning. Det innebär att man belönar ett beteende
som är bra som i sin tur kommer att upprepas. Där använder man sig av förstärkning
och bestraffning som kan delas in i positiv vs negativ. Det är konsekvenserna som
följer efter ett beteende som avgör om beteendet kommer att upprepas eller inte.40
35
Asao, Naito, Shoko, Yoneyama, Problems with the paradigm: the school as a factor in
understanding bullying, (2003), s.1
36 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.37
37 Martin, Karlberg, Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat
ledarskap i klassrummet, (2011), s.45
38 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.124
39 Martin, Karlberg, Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat
ledarskap i klassrummet, (2011), s.46
40 Ibid. s.47
16
Konsekvenser efter beteendet
Stimulus tillkommer
Stimulus tas bort
Effekt
Beteendet ökar i framtiden
Positiv förstärkning
Negativ förstärkning
Beteendet minskar i framtiden
Positiv bestraffning
Negativ bestraffning
Figur 1. Martin Karlberg (2011), s.47
Stimuli: det är en händelse eller ett objekt som påverkar ett beteende eller individens
inlärning
Negativ förstärkning: ett beteende upphör
Positiv förstärkning: ett beteende påbörjar
Bestraffning: olika sorters respons läggs till eller tas bort i syfte om att ändra ett
beteende.
Terje Odgen sammanfattar detta perspektiv med att:
Interaktion mellan individen och miljön är orsaken till problemet
Felinlärning är orsaken
Man kan förändra ett beteende genom att ändra beteendets konsekvenser
Det går endast att åtgärda beteenden som går att observera.
(Terje, Odgen, Social kompetens och problembeteenden i skolan, (2003), s.118 f.)
5.1.3 Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet har en tydlig utgångspunkt i den ryske psykologen
Lev S Vygotskys idéer. Han utformade sina idéer om mänsklig utveckling under
17
1920-30 talen.41 Hans teorier fick ett internationellt genomslag mellan 1960-70 talen.
Det sociokulturella perspektivet på mobbning står för att barnets utveckling påverkas
av den sociala miljön. Man betonar inte individerna och deras kunskaper inom det
sociokulturella perspektivet. Mobbning är ett socialt problem.
Samhället är en enhet och människor är en del av samhället som samspelar med
varandra. Vygotsky ansåg att det avgörande för individens utveckling var ens
omgivning. Människan observerar och beter sig såsom normen är i ens omgivning.
Normer bestäms av den sociala gruppen därför är det aldrig densamma i alla grupper.
Beroende på situation råder det olika normer. Gruppens bild av en själv är avgörande
då det oftast ändrar sin egen syn på sig själv.
Allt vi lär oss är i kontakt med andra människor. Den kultur och grupp vi tillhör är
avgörande. Gruppen är en del av oss och vi är en del av gruppen.42 Vi är aldrig bara
individer utan vi ses som individer i grupper. Det är tillsammans med andra vi blir
människor. Det sociokulturella perspektivets betoning på miljöns betydelse ska inte
förväxlas med det ovan nämnda behavioristiska perspektivet. Utmärkande för
sociokulturell forskning om mobbning är att den uppmärksammar interaktionen
mellan elever och mellan elever och lärare samt den kultur som gäller för skolan.
Orsakerna till mobbning lokaliseras följaktligen till samspelet mellan människor samt
den kultur som de ingår i.
För att förstå problemet, det vill säga hur enskilda individer fungerar, måste man
studera hela kontexten som involverar andra människor men även
representationssystem som till exempel språk.43 Exempelvis är det sätt på vilket
människor kategoriserar varandra viktigt för att förstå hur överordningen mellan
elever kan skapas i skolan. Det kan exempelvis handla om språkliga kategoriseringar
som baseras på nedsättande omdömen om människor eller stereotyper och fördomar
kopplade till konventionella skönhetsideal.
Språket är det centrala inom detta perspektiv eftersom det hjälper människan att
förhålla sig till omvärlden och är grunden för individens personliga utveckling.
Kultur, kontext och miljön är faktorer som anses kontrollera det språkliga samspel
som råder mellan människor.
41
Roger, Säljö, Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv, (2010), s.48
http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/sociokulturelltperspektiv/
43 Olga, Dysthe, Dialog, samspel och lärande, (2003), s. 43
42
18
5.1.4 Sociala förklaringar
Internationellt finns samhällsvetenskaplig forskning som lägger större vikt vid
strukturella ting på mobbning. Shoko Yoneyama & Asao Naito skriver att inom
sociologin är en bred omfattning av ett problem betraktat som ett socialt problem.44
Också i Sverige finns forskare som betonar vikten av sociologiska förklaringar.
Heinemann ser mobbning som ett socialt problem. Mobbarna är en grupp av individer
som ger sig på en enskild individ. Gemenskapen i gruppen ökar genom att man
tillsammans går ihop och ger sig på en mycket svagare person. Mobbning kan ske
både genom psykiskt och fysiskt agerande.
Mobbning är en form av aggression. Det förekommer främst i större grupper där
känslan inte får fritt spelrum. Heinemann hävdar att mobbning finns naturligt i
människan som biologisk art men som endast blir möjligt av specifika samhälleliga
faktorer.45
Anatol Pikas håller med Heinemanns teorier om mobbning men han hävdar däremot
att mobbarens personlighet orsakar mobbning.
Andra sociologiska perspektiv fokuserar på de sociala kategoriseringarna av
människan som ligger till grund för mobbning. Ett viktigt begrepp i sammanhanget är
Stigma.
Grekerna skapade termen stigma för att visa på kroppsliga tecken som visade på
någonting ovanligt. Varje samhälle har sina egna specifika spelregler. Redan vid vårt
första möte med en främling kategoriserar vi honom och fastställer vissa egenskaper
som går under benämningen hans sociala identitet. Vi kan även döma ut personen
med fokus på utseende och härkomst. På så sätt tilldelar vi personen en virtuell social
identitet. Människans riktiga "jag" går under benämningen hans faktiska sociala
identitet.
Avviker personen från den grupp hans placeras in i genom egenskaper som inte anses
vara önskvärda kommer han i fråga att stämplas en avvikare från gruppen. Med andra
ord har personen ett stigma. Ett stigma innebär att man har egenskaper som avviker.
Befinner man sig mellan den virtuella sociala identiteten och den faktiska identiteten
44
Asao, Naito, Shoko, Yoneyama, Problems with the paradigm: the school as a factor in
understanding bullying, (2003), s.2
45 Anna, Larsson, Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria- en
begreppshistoriskanalys, (2008), s.22
19
är man stigmatiserad eftersom man avviker genom att vara sig själv som därmed inte
stämmer överens med vad andra har byggt upp för bild.
Goffman delar upp stigma i olika typer. Kroppsligt stigma är det vi ser som till
exempel kroppsstorlek och hudfärg. Den andra formen är personlighetsrubbad stigma
som till exempel innebär psykiska rubbningar eller arbetslöshet. Det kan visa sig i hur
man till exempel pratar. Tribalt stigma är den sista formen. Det är något man föds till
och det förmedlas från generation till generation. Exempel på ett tribalt stigma kan
vara religion, ras eller nation.46
Goffman talar inte specifikt om utbildningsmiljöer dock är hans koncept av "total
institution" relevant för att förstå vissa aspekter i skolan. Skolan är en social
institution som är baserad på hierarkiska och auktoritära relationer som har en tydlig
uppdelning av sociala roller.47
5.1.5 Mobbaren vs mobboffret: olika förklaringar till mobbning
Olika synsätt på mobbning hänger också samman med olika synsätt på mobbare och
mobbade och som därmed implicerar olika förklaringar till hur mobbning uppstår i
relation mellan dessa parter. Psykologiska förklaringar dominerar i forskningen i
Sverige.
Mobboffret
Dan Olweus placerar mobboffret i två olika kategorier. Det passiva mobboffret är
väldigt försiktig, tystlåten, känslig, mer osäker än elever i allmänhet och känner sig
ofta misslyckad, skamsen och oattraktiv. Pojkar som är mobboffer är oftast fysiskt
svagare.48 De signalerar till omgivningen att det är svaga individer som inte vågar ge
igen om de blir angripna eller förolämpande.
Det provocerande mobboffret omfattar endast en liten del mellan 15-20 % av
mobboffren.49 De är ofta allmänt oroliga och okoncentrerade vilket skapar irritation
och spänningar runt om dem som i sin tur ofta leder till konflikter med andra. Deras
46
Erving, Goffman, Stigma- den avvikandes roll och identitet, (2011), s.11f.
Asao, Naito, Shoko, Yoneyama, Problems with the paradigm: the school as a factor in
understanding bullying, (2003), s.2
48 Dan Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s.23
49 Dan, Olweus, Mobbning bland barn och ungdomar, (1999), s.17
47
20
häftiga humör kan vara en orsak till att de får människor emot dig.50 Enligt Olweus är
det vanligt att mobbade pojkar har en bättre relation till sina föräldrar.
Mobbaren
Mobbaren beskrivs också utifrån specifika personlighetsdrag. De allmänna
kännetecknen för mobbarna är:
De har en positiv attityd till våld
De har ett starkt behov av att dominera
Pojkar är fysiskt starkare
De har låg frustrationstolerans
De har svårt att följa regler
De är ofta aggressiva
(Dan Olweus (1999), s. 19f.)
Olweus menar att ett barn med aggressiv benägenhet kan med stor sannolikhet bli
skolmobbare. För att det inte ska ske bör aggressionsfrämjande faktorer inom familjen
minska. Är motverkande krafter i skolan otillräckliga finns även en risk att ett
aggressivt barn blir skolmobbare och med det inkluderar hur man reagerar mot
mobbning, sätter tydliga gränser och regler samt skolpersonalens attityder.51
En vanlig myt är att mobbarna oftast är osäkra innerst inne men enligt Olweus
stämmer inte detta. De lider snarare av aggressivitet förenat med fysisk styrka.
Mobbning ses som en beteendestörning.
Faktorer i uppväxten är en vanlig orsak till mobbarnas aggressiva beteenden;
1. En negativ emotionell grundinställning med brist på värme och engagemang
ökar aggressiviteten och tenderar till att bygga upp fientlighet mot
omgivningen.
2. Är föräldrarna väldigt toleranta och har svårt för att sätta gränser ökar barnets
aggressivitet.
3. Fysisk bestraffning i form av våld lär barnet att använda sig av våld. "Våld
föder våld".52
(Dan Olweus (1998), s. 30)
50
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.139
Björn, Lindberg, Kristian, Daneback, Odd, Lindberg, Skolan- en arena för mobbning,
(2002) s. 39
52 Dan, Olweus, Mobbning bland barn och ungdomar, (1999), s. 52
51
21
För att minska de skador som drabbar barnet kan föräldrarna undvika att dra in barnet
i deras konflikter. Forskning visar på att konflikter som tas i enrum och håller barnet
utanför har mindre effekt på barnet.53 Han nämner även att familjens
socioekonomiska förhållanden som till exempel utbildning, bostad och inkomst inte
har en påverkan på pojkars aggressionsproblem. Mobbare förekommer både inom bra
och dåliga socioekonomiska förhållanden.54
BRIS (Barnens rätt i samhället) påpekar även att kännetecken såsom övervikt, klädsel
och hudfärg ska vara en orsak till att man utsätts för mobbning har en liten betydelse.
Det som har en större betydelse enligt dem är om man framstår som blyg,
tillbakadragen och svag för att kunna sätta gränser.55 Dock kan vem som helst bli
utsatt för mobbning. De påpekar dessutom att mobbaren oftast har en positiv
självbild och ett starkt behov att bestämma. Mobbarna har dessutom ett aggressivt
beteende och en positiv inställning till bråk.56 Övergivenhet är också en orsak till
varför elever mobbar andra elever och det beror oftast på att man ofta agerar utåt på
grund av att man känner sig övergiven.57
Gunnar Höistad skriver om människans behov att få sina grundläggande behov
tillgodosedda. Vi är enligt honom beroende av andra människor.
"Vi styrs av våra behov. Vi gör nästan vad som helst för att få dem tillgodosedda". 58
Blir våra behov inte tillgodosedda känner vi oss inte hela som människor och det är
då problem bildas.
Behoven är många och det kan vara allt ifrån att känna trygghet, kärlek, tillhörighet,
behövd, tagen på allvar, uppmuntrad till att duga som man är och att få vara svag.
Basen för mänskligt liv baseras på fyra punkter:
53
Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s. 31
Ibid. s.31
55 http://www.bris.se/upload/Articles/Faktablad_mobbning.pdf, s.1
56 Ibid. s.2
57 http://www.bris.se/upload/Articles/brisrapport_08.pdf, s.16
58 Gunnar, Höistad, Mobbning, (1997), s. 10
54
22
Fysisk (kroppens behov)
Psykisk (känsla, erfarenhet med mera)
Social (bli sedd, tillhörighet med mera)
Existentiell (livsmål, tro med mera)
(Gunnar Höistad (1997), s.12)
Alla dessa fyra punkter påverkar varandra och man kan inte bortse från någon.
Små barn är beroende av omgivningen och för att kunna utveckla en inre trygghet
behöver barn bli älskade för den dem är och få den uppmärksamhet de behöver. Det
är en viktig förutsättning för att senare i livet kunna handskas med svårigheter. Ett
barn som inte får sina behov tillgodosedda ger upp så småningom. Hoppet försvinner
och för att lindra smärtan stänger man in sig på olika sätt. De utvecklar beteenden för
att övertyga omvärlden att de klarar sig på egen hand. Det kan vara beteende såsom
svaghet, intolerant och aggressivitet.59
Enligt Höistad söker sig barn inte till mobbaren för att skaffa sig en vän utan snarare i
hopp om inte råka ut för att bli mobbad. Han skriver att även mobbarna är ensamma
som mobboffret då de vänner mobbaren har är vänner som endast är där på grund av
rädsla eller sökandet efter makt.60
5.2 Åtgärdsprogram - olika sätt att förklara och förstå mobbning
I det här avsnittet kommer jag att undersöka och jämföra fyra olika åtgärdsprogram.
De nationella åtgärdsprogrammen sammanfattas konsekvent utifrån följande
jämförelsepunkter: Grundsyn och åtgärder & metoder.
5.2.1 Farstametoden
Karl Ljungström mellanstadie- och speciallärare utvecklade Farstametoden i mitten på
80-talet. Syftet med metoden är att omedelbart stoppa akut mobbning och inte ses
som psykoterapi eller behandling.
Grundsyn
Programmet bygger främst på en individualpsykologisk syn på människan.
Ljungström menar att individerna är de som är bärare av problemet. Mobbning enligt
59
60
Gunnar, Höistad, Mobbning, (1997), s.22
Ibid. s.83
23
honom är en attityd. Han definierar mobbarna som aggressiva och elaka. Karl
Ljungtröms metod har en outtalad teori men det speglar sig i att han har blivit
inspirerad av mobbningsforskaren Anatol Pikas arbete och definition av mobbning.
Orsakerna till mobbningens uppkomst är individinriktat. Han benämner mobboffret
som svag och avvikande. Mobbning beror med andra ord på att mobboffret avviker
från normerna eller om mobbarens uppväxt har varit bristfällig.
I hans program sker behandlingen individuellt. Han menar att det skapas en hierarkisk
ordning i grupper då högstatuselever får den ledande rollen i klassen samtidigt som
lågstatuselever inte behandlas rättvist.
Högstatuselever är oftast omringade av andra eftersom många vill vara vän med dem
och de har den ledande rollen. Lågstatuselever är tillbakadragna, tysta och osäkra. 61
Lågstatuselever beskrivs även utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv då deras
egenskaper såsom tyst, osäker och tillbakadragen placerar dem inom lågstatusfronten.
Åtgärder och metoder
Farstametodens behandlingsmodell är manualbaserad och strukturerad.
Rekommendationer är att man till en början skapar ett behandlingsteam på skolan.
Teamet ska bestå av två till fem vuxna på skolan. Enligt Ljungström är det viktiga
inte vilken yrkesroll personen har utan det drivande bör vara intresset för att vilja sitta
med i behandlingsteamet. Deras främsta uppgift är att upptäcka och åtgärda
mobbning.62
Steg 1 - Misstankar kring mobbning informeras till behandlingsteamet. Tillsammans
träffas de för att utreda situationen, det vill säga om det överhuvudtaget rör sig om
mobbning och vilka de inblandade är.63 Genom ett samtal med den utsatte samlar man
in information för att kunna visa på att man har tillräckligt med information för att
kunna sätta igång arbetet.
Steg 2 - Rör det sig om mobbning går man vidare till ett behandlingssamtal med
mobbarna. För att minska risken att mobbarna "snackar ihop sig" hämtar man dem
oförberedda individuellt till ett samtal med två personer från behandlingsteamet. Vet
61
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.101
Ibid. s.89
63 Karl, Ljungström, Mobbning i skolan- ett kompendium om mobbning samt om
mobbningsbehandling enligt farstametoden, (2006), s.18
62
24
eleverna i förväg är risken stor för ursäkter och undanflykter samt kunna bli
påverkade hemifrån. Mobbaren kommer att vara mer öppen om inte förberedelser
görs innan.
Ljungström beskriver hur mobbarna med stor sannolikhet kommer att reagera under
samtalet i en viss ordningsföljd:
Förvåning över att de vet så mycket
Rädsla för eventuell bestraffning
Skam över det som han har gjort
Lättnad när han förstår att de inte tänker bestraffa
Respekt gentemot dem som behandlar honom med respekt
Tacksamhet över att bli av med mobbarrollen och att komma igenom detta
utan att bli illa behandlad. (Karl, Ljungström (2006), s.23)
Steg 3 - Gäller det elever på låg- eller mellanstadiet ska man kontakta föräldrarna före
behandlingssamtalet. Syftet med behandlingsteamet är att starta en förändringsprocess
i syfte att mobbarna ändrar sitt beteende. Det är en process enligt Ljungström som tar
tid. Därför ska man, med undantag låg- och mellanstadienivå, vänta med att informera
föräldrarna. Risken är stor att de kan påverka processen på ett negativt sätt.64
Eftersom man avvaktar med att informera föräldrarna är det viktigt att skolan
övertygar dem att beredskap mot mobbning på skolan finns. Föräldrarnas förtroende
för skolan är viktig enligt Ljungström.65
Steg 4 - Det är viktigt att få mobbarna att förstå att det dem gör är oacceptabelt och att
det måste få ett slut. Kontroll och observation görs på mobbarna under den närmaste
tiden efter samtalet. Behandlingsteamet håller ett uppföljande samtal med både
mobboffret och mobbarna. Är situationen fortfarande ostabil fortsätter man med
uppföljningsmöten en gång i veckan tills situationen förbättras.
64
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.100
Karl, Ljungström, Mobbning i skolan- ett kompendium om mobbning samt om
mobbningsbehandling enligt farstametoden, (2006), s43
65
25
5.2.2 Olweusmetoden
Professorn Dan Olweus utvecklade Olweusprogrammet. Dan Olweus har publicerat
flest artiklar inom mobbningsforskningen. Hans forskning har haft ett betydande
inflytande på forskningsområdet.66
År 1985 användes den första versionen av Olweusprogrammet.
Grundsyn
Olweus forskning är utgångspunkten i denna metod. Hans teori bygger på
individualpsykologiskt perspektiv. Aggressivt beteende, framförallt hos pojkar, är
orsaken till att mobbning uppstår. Specifika uppfostringsförhållanden är den största
faktorn till deras aggressiva beteenden. Det förknippas med moderns brist på värme
med även aggressionens temperament med moderns svårigheter att sätta tydliga
gränser.67
Olweus påpekar att vem som helst kan bli utsatt för mobbning men det förekommer
främst bland de som är ängsliga och ensamma. Han framför även att pojkar mobbar
mer än flickor.
Åtgärder och metoder
Programmet är manualbaserat och syftet är att arbeta bort problembeteenden genom
att förändra deras aggressivitet. Metoden är systemorienterad vilket innebär att man
vill strukturera om den existerande miljön. Den är dessutom individorienterad då man
inför insatser på skol, klass- och individnivå.68
Åtgärder på skolnivå
Kartläggning av mobbning på skolan
Studiedag
Arbeta fram åtgärdsprogram
Skapa ett rastvaktsystem
Föräldrar möten
Telefonkontakt med föräldrarna
66
Björn, Eriksson, Kristian, Daneback, Odd, Lindberg, Skolan- en arena för mobbning,
(2002), s.22
67 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.146
68 Ibid. s.138
26
Skolan anordnar en studiedag om mobbning. Syftet är att all personal på skolan
tillsammans ska arbeta fram en övergripande handlingsplan mot mobbning som de
ska följa.
Mobbning sker mest i skolan har man kommit fram till och då är det lämpligt att det
finns vuxna ute på rasterna bland eleverna. På raster är eleverna utan vuxen tillsyn
och tillfället att mobba tas i akt. Huvudregeln för lärarna som rastvakter är att angripa
för ofta än för sällan.69 Angriper man inte signalerar man på ett så kallat "tyst
godkännande" att det dem gör är okej.
Skolans samarbete med hemmet är angeläget för att kunna motverka mobbning. Man
kallar till ett föräldramöte. Handlingsplanen om de åtgärder man arbetat fram ska
redovisas för föräldrarna. Skolan uppmanar föräldrarna att kontakta
klassföreståndaren om de misstänker att deras barn är mobbad eller mobbare. Det
leder till ökad kontakt mellan föräldrar och lärare.
Pedagoger träffas regelbundet för att diskutera de problem som råder i skolan men
även för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper.
Åtgärder på klassnivå
Utforma klassregler
Klassråd
Inlärning av samarbete
Rollspel och litteraturläsning
Föräldramöten
Klassföreståndaren tillsammans med eleverna arbetar fram enkla regler gällande
mobbning. Dels för att förbättra det sociala klimatet i klassen men även för att
engagera elever i syfte om att de ska känna ett svar. Klassråd kan vara ett bra forum
för att diskutera detta regelbundet och hålla det "vid liv".
Syftet med högläsning ur litteraturen är att öka elevernas samvete och rollspel är till
för att eleverna ska förstå hur regler ska tolkas och få eleverna att förstå hur allvarliga
69
Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s.53
27
konsekvenser mobbning för med sig. Forskning visar på att många mobbare inte alltid
förstår hur deras agerande kan åstadkomma lidande för den drabbade.70
Vid inlärning av samarbete skapar läraren uppgifter för grupper att arbeta med som
formar ett ömsesidigt positivt beroende mellan medlemmarna i gruppen. Gruppens
prestation är i fokus men även det individuella arbetet inom gruppen.
På föräldramöten är lärarens uppgift att uppmuntra föräldrar att ta upp sitt barns
situation i skolan.
Åtgärder på individnivå
Samtal med mobboffret
Samtal med mobboffrets och mobbarnas föräldrar
Byte av klass eller skola
Man vill ge stöd och skydd till den som är utsatt. Den mobbade eleven måste kunna
lita på en vuxen människa för det är väldigt vanligt att de lider i tysthet för rädsla om
att bli utsatt ännu mer om det kommer fram att de har "skvallrat". Klassföreståndarens
plikt är att kontakta föräldrarna om deras barn är mobbade eller mobbare. Föräldrarna
ska erbjudas hjälp genom att få råd och någon att vända sig till.71
Genom att splittra en grupp av elever i samma klass som är aggressiva genom byte av
klass kan man uppnå resultat. Detta måste ske i samråd med föräldrarna.
5.2.3 Friends
Sara Damber som under hennes tid i skolan blev mobbad grundande Friends år 1997.
"Friends program syftar till att påverka skolmiljön, gruppklimat och individers
attityder och värderingar och på så sätt förebygga mobbning i skolan. Programmet
antas också fungera för att upptäcka och behandla akut mobbning".72
Grundsyn
Friends - "Mobbning är inte engångsföreteelser eller konflikter utan en systematisk
kränkning av en person73
På Friends anser man att begreppet mobbning kan definieras på många sätt. Det mest
grundläggande enligt dem som de lyfter upp är att det berör ett upprepande aggressivt
70
Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s.64
Dan, Olweus, Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra, (1998), s.76
72 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.108
73 http://www.friends.se/om-mobbning/mobbning
71
28
beteende med ojämn maktbalans. Däremot belyser de att enskilda negativa beteenden
samt kränkningar måste tas på allvar.
Teoretisk utgångspunkt finns inte skrivet för detta program. Hänvisningar görs dock
till Dan Olweus och Anatol Pikas.
Metodens definition av mobbning grundar sig dock på ett sociologiskt och
socialpsykologiskt perspektiv. Orsaker till mobbning enligt Friends är det sociala
klimatet bland elever och lärare och skolan som en organisation. De refererar
dessutom till att människors handlingar styrs av normer och osynlig maktordning.
Mobbning är i grunden ett grupproblem men man på Friends väljer också att beskriva
mobbarnas individuella egenskaper och karaktär. Grunden anses vara att mobbarna
känner sig osäkra och saknar trygghet. När man analyserar detta utifrån ett
grupperspektiv beskriver man mobbaren som en person som utnyttjar gruppens
utrymme att hävda sina åsikter till ett negativt ledarskap.
Mobboffret beskriver man som osäker och dåligt självförtroende. Offret signalerar
med dessa egenskaper att han eller hon inte kan skydda sig samt är en svag person.74
Åtgärder och metod
Programmet ser till att elever är en viktig resurs genom att utbilda dem till
kompisstödjare. Syftet med programmet är att hjälpa skolor att organisera arbetet mot
mobbning och all kränkande behandling. Detta gör man genom att utbilda personal
och elever. Man etablerar ett antimobbningsteam mot mobbning på skolan som
inkluderar skolpersonal. Deras uppgift är att vara ett stör åt kompisstödjarna och leda
arbetet mot mobbning.
Kartläggning
Genom elev- och personalenkäter får skolledningen tillgång till skolans resultat.
Elevenkäterna är åldersanpassade från årskurs 3 till gymnasiet. Friends tillsammans
med skolledningen går igenom resultaten för att Friends sedan kan ge stöd och råd
samt lägga upp lämpliga åtgärder som är baserade på resultaten. Man är anonym när
man fyller i enkäterna och det kostar att införa en kartläggning för skolan beroende på
hur många elever det involverar är priset olika.75
74
75
Ibid. s.116
http://www.friends.se/$-1/file/utbildning/pdf-3/kartlaggningstjansten-info-och-priser.pdf
29
Kompisstödjare
Klasskamraterna röstar fram två elever i varje klass som intar tollen som
kompisstödjare. En kompisstödjare ska vara en förebild för alla andra hur man är en
bra kompis. Förutom att rycka in och säga ifrån förväntas kompisstödjaren dessutom
rapportera till vuxna när de vet om eller har sett att en elev utsättas för mobbning eller
annan kränkande behandling. Tillsammans med vuxengruppen träffas man
regelbundet och diskuterar elevers utsatthet samt hur man kan förebygga det.
Eleverna anses ha mer kunskaper än lärare om mobbningens uträckning och vart det
förekommer.
I likhet med Farstametoden kallar man mobbaren/mobbarna på ett oförberett första
samtal efter att man har forskat kring situationen och fångat in tillräckligt med
information. Även på Friends tycker man att detta sätt ger mer då man inte ger
mobbaren/mobbarna tillfälle att förberedda bortförklaringar.
Samtalet håller man enskilt med två vuxna. Kontakten med föräldrarna bör man vänta
med förens efter samtalen med mobbaren och offret. Dokumentationer från samtalen
är viktigt då det underlättar att kunna följa upp och utvärdera arbetet i efterhand.
5.2.4 Komet
Förkortningen Komet står för KOmmunikationsMETod och är ett utbildningsprogram
som riktar sig till föräldrar och lärare.76
I slutet på 90-talet fick psykologen Martin Forster i uppdrag av FOU-enheten i
Stockholm att introducera ett program som stöd för omotiverade och störande elever.
Bara några år senare började man lära ut Komet, som metoden döptes till, i
Stockholm. Metoden var väldigt eftertraktad dock hade man inte möjligheten att
utbilda alla, istället utbildade man handledare som i sin tur utbilda andra.
Kometmetoden kommer ursprungligen från USA men har anpassat arbetssättet till
svenska förhållanden. De handledare som utbildas bör exempelvis vara
skolpsykologer, speciallärare eller pedagog.
76
http://www.kometprogrammet.se
30
Grundsyn
Fokus i detta program är elever som av olika skäl inte kan ta till sig undervisningen
samt elever som har problem med sina kamrater. Programmet grundar sig på kognitiv
och behavioristisk teori som har sina rötter i inlärningsteorin.77
Man kan endast studera och påverka det beteende som går att observera. Det är
omöjligt att veta hur andra medvetet agerar.
Syftet är att minska elevers beteende problem och istället öka positiva beteenden.
Läraren måste hela tiden tänka på sitt beteende i klassrummet då det har en stor
påverkan på eleverna. Det är med andra ord läraren som i första hand måste förändra
sitt beteende för att kunna ändra skolklimatet.78
Definitioner om vad som är rätt eller fel beteende finns inte skriver i denna metod.
Man hänvisar istället till Goffmans stigmateori och samhällets syn på avvikelse som
varier inom olika tider och över tid.79
Syftet med programmet är att försöka påverka relationen mellan lärare och elever och
på ett långsiktigtplan försöka stödja elevers sociala utveckling i hopp om att minska
risken för antisocial utveckling.80
Åtgärder och metoder
Utbildningen bygger på kognitiv beteendeterapi och inlärningsteorin.
Inlärningsteorins grundläggande principer för påverkandet av förekomsten av ett
beteende är bestraffning, utsläckning och förstärkning.
Förstärkning kan vara i form av beröm, ledighet och poäng. Utsläckning använder
man sig av för att ignorera ett oönskat beteende. Eftersom människor är i behov av en
sorts respons från omgivningen fungerar utsläckning som en utebliven respons men
även som en sorts bestraffning.81
Manualen för kometmetoden innehåller tre delar. Den första delen berör ledarskap
och förhållningssätt i klassrummet. Det viktiga är att skapa motivation för eleverna
77
Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.124
Ibid. s.119
79 Ibid. s.125
80 Martin, Karlberg, Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat
ledarskap i klassrummet, (2011), s.18
81 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, (2009), s.123
78
31
men även lärares kommunikation med elever.
Den andra delen är kompisarbete då eleverna arbetar i par för att främja samarbete
och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter. Sista delen som berör
konfliktlösning får eleverna lära sig strategier för att säga ifrån på ett bra sätt utan att
skapa konflikter.82
Elever med uppförandeproblem placerar i en liten grupp då deras närvaro har en
negativ effekt på störande elever och andra elevers skolprestationer.
5.2.5 Effekterna av metoderna
Forskning om effekterna av åtgärdsprogram är relativt begränsat i Sverige. I följande
tas större undersökningar upp. Vidare tas internationellt perspektiv upp som åtgärder i
skolan men generellt och som utgör ett viktigt komplement.
Skolverket har gjort en utvärdering av metoder som används mot mobbning genom
enkätundersökningar och intervjuer. Sju forskare har tillsammans under tre års tid
genomfört studien som har publicerats av Skolverket. Förutom en utvärdering av
åtgärdsprogrammen undersökte man även individernas utsatthet över tid.
Man kom fram till att ingen av dessa skolor man undersökte använde sig av endast ett
program utan man hade delar från fler än ett program på sin skola.83 Det gjorde det
svårt att utvärdera effekter av enskilda program därför utvärderade man effekterna av
de enskilda insatserna istället.
Eftersom mobbning är ett komplext problem är det svårt att motverka det med endast
ett program. Man kom fram till att allt inte fungerar lika bra beroende på kön. Ett
program kan exempelvis ha bättre effekt på pojkar än på flickor vice versa. Även
fysisk och social mobbning skiljer sig åt när det kommer till vilket program som har
bäst effekt. Skolverket rekommenderar att man utgår från deras allmänna råd för att
förebygga kränkande behandling och att man utgår från skolans unika förutsättningar.
82
83
Ibid. s.119
Skolverket, Vad fungerar? resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, (2011), s.7
32
Enligt Skolverket är "hela skolan-ansats" väldigt effektivt för att motverka mobbning.
Det inkluderar alla elever och all personal på skolan. Alla bör vara delaktiga och väl
informerade. Alla på skolan ska omfattas av samma förhållningssätt.84
Ett bra skolklimat är en viktig faktor för att lyckas med arbetet mot mobbning. Elever
som får vara delaktiga och får möjligheten att kunna påverka sitt handlingsutrymme
skapar ett bättre skolklimat eftersom elevernas syn på skolan förstärks. Sociologen
Björn Ahlström på Umeå Universitet påpekar även han att skolor med mindre
omfattning av mobbning och bättre skolresultat är skolor vars elever känner en hög
delaktighet och påverkan.85 Han skriver vidare att skolorna behöver en struktur som
uppmuntrar eleverna att vara delaktiga. Skolan behöver en kultur som omfattar
grundläggande demokratiska värderingar för att studenterna ska kunna interagera med
varandra på ett sätt att de känner sig trygga i skolan som därmed bör utveckla deras
självförtroende.86
De effektiva insatserna som Skolverket redovisar bygger på utvärderingens
kvantitativa data och på utvärderingens intervjuer. Vissa faktorer har en positiv effekt
i arbetet med att förebygga mobbning medan andra inte är lika effektiva.
Kartläggning av skolans miljö har visat sig vara effektivt. Man använder sig ofta av
elevenkät för att få ett bättre grepp hur eleverna uppfattar förekomsten av
diskriminering och kränkande behandling samt deras trygghet på skolan. Detta görs
minst en gång per år. Utifrån skolans resultat arbetar man fram en handlingsplan.
Förändring kräver tid och att ta sig an fler projekt utöver alla andra projekt man som
lärare har kan vara tröttsamt vilket skapar motstånd för införandet av ett program.
Krav på uppföljning och utvärdering saknas i de flesta program samt elevinflytande.
Man tilldelar istället eleverna ett stort ansvar i arbetet. Ett stort problem med de flesta
program är att de lägger stor vikt på särskilda lektioner. De används trots behov eller
inte och det resulterar i att både elever och lärare upplever dessa lektioner som
tjatiga.87
Av de åtta program som Skolverket har undersökt kräver Farstametoden minst tid.
Att man inom Farstametoden avvaktar med att kontakta föräldrarna kan ses som
84
Ibid. s.17
Björn, Ahlström, Bullying and Social Objectives A Study of Prerequisites for Success in
Swedish Schools, (2009), s.39f.
86 Ibid. s.39
87 Skolverket, Vad fungerar? resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, (2011), s.36
85
33
problematiskt i förhållande till läroplanens riktlinjer som belyser att "lärare ska
samverka och fortlöpande informera föräldrar om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling". 88
Dessutom kan Farstametodens strategi för enskilt samtal med mobbarna upplevas som
kränkande av eleven. Det beror på att eleven inte får chansen att föra fram sin egen
bild av problemet då förberedelser innan inte får göras och det blir ett ojämlikt samtal
mellan elev och lärare.89
Skolverkets utvärdering visar på att Friendsmetoden inte har någon större effekt på
mobbning. Den leder snarare till en ökning av mobbning.90
Friends använder eleverna som personalens "ögon och öron". Det leder många gånger
till kränkningar och att fler mobbas.91 Kamratstödjare har många gånger blivit hånade
av andra elever och det finns fall där kamratstödjare inte har tagit sitt ansvar som en
god förebild för andra elever.
Forskare hänvisar lyckade antimobbningsprogram till Dan Olweus metoder. De
menar att de har en positiv effekt på arbete om mobbning.92
Skolverket skriver att hans metod är bra då den omfattar en stor mängd insatser.93
Eftersom Skolkomets syfte är att stödja avvikande elever är det vanligt att man som
skola som bedriver Komet som ett program har ett annat antimobbningsprogram vid
sidan om.94
Per Alvant har även genomfört en studie gällande effekter av åtgärdsprogram. Hans
studie har inte utvärderat de enskilda programmen och deras effekter. Den belyser
dock komponenter som finns i programmen som han anser vara viktiga i arbetet mot
mobbning. Komponenterna han anser minskar mobbning är föräldrautbildning, ökad
tillsyn av skolgårdar, kontakt med föräldrarna, regler samt ledarskap i klassrummet.95
Alvant skriver att ett program som bedrivs under en lång tid och engagerar både lärare
88
Ibid. s.47
Ibid. s.48
90 Ibid. s.51
91 Ibid. s.34
92 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/10/24/arbete-mot-mobbning-gereffekt
93 Skolverket, (2011), s. 58
94 Skolverket, Vad fungerar? resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, (2011), s.65
95 Per, Alvant, Effekter av anti-mobbningsprogram- vad säger forskningen?, (2009), s.16
89
34
och elever minskar mobbning relativt mer.96 Systematiska program som syftar för att
minska mobbning fungerar menar Alvant. Man har kommit fram till att användandet
av anitmobbningsprogram minskar både antalet mobbade med 23% och mobbade
med 17%.97
Faye Mishan skriver att åtgärdsprogram bör gå längre än att endast fokusera på
mobbaren och mobboffret genom att även fokusera på att förändra skolans kultur.
Programmen ska enligt Mishna innehålla individuella studenter, klassrummet,
föräldrar och hela skolan i sig.98 Hon poängterar dessutom betydelsen av att all
personal på skolan måste lära sig hur man på ett effektivt sätt kan bemöta mobbning.
Föräldrar och elever måste bli väl medvetena om att skolan tar mobbning på allvar
genom att motverka det.99 En kartläggning av skolan är viktigt enligt henne då man
kan beräkna i vilken utsträckning mobbning sker i, väcka medvetenhet gällande
mobbning och kunna identfiera skolans svagheter och styrka och därmed skolans
resurser.
Enligt Kathryn S. Whitted och David R. Dupper är mobbning ett problem som skiljer
sig från annan typ av våld därför bör man inte använda sig av samma typ av åtgärd.
Konfliktupplösning, strategier gällande medling mellan jämlike och gruppterapi i
syfte om att öka elevernas självförtroende är enligt dem inte effektiva och skall
därmed undvikas. Vidare skriver de att lyckade åtgärder beror på vilket
antimobbningsprogram man väljer att implementera på sin skola. Programmet måste
passa skolans specifika behov, ha ett empiriskt stöd samt att eleverna upplever
programmet som meningsfull och rolig.100
96
Ibid. s.20
Ibid. s.5
98 Faye, Mishna, An Overview of the Evidence on Bullying Prevention and Intervention
Programs, (2008), s.329
99 Ibid. s.329
100 David R, Dupper, Kathryn S, Whitted, Best Practice for Preventing or Reducing Bullying
in Schools, (2005), s.172
97
35
6. Sammanfattning
Uppsatsens litteraturstudie ger sammanfattningsvis en bild av mobbning som ett
komplext och mångfacetterat fenomen vilket också speglas i att det inom såväl
forskning som åtgärdsprogram finns olika och ibland konkurrerande perspektiv och
förklaringsmodeller. I den sammanfattande slutdiskussionen är dessa skillnader
viktiga att lyfta fram, men också tydliggöra vilka perspektiv, förklaringar och sätt att
åtgärda mobbning som är mest framträdande inom forskningen samt som fått starkast
genomslag inom den svenska skolan.
Den bild som framkommer om mobbning i litteraturstudien är att det är ett utbrett
fenomen som förekommer mer eller mindre på alla skolor runt om i Sverige.
Kunskapen hos många lärare gällande mobbning brister då det råder delade meningar
om upphov till mobbning. Det leder i sin tur till delade meningar om vad man bör
göra för att förändra situationen.
För att det ska kallas mobbning måste det innehålla direkt eller indirekt våld av fysisk
eller psykisk karaktär. Det ska pågå under en längre tid och råda obalans i makt- eller
styrkeförhållandet mellan mobbaren och den mobbade.
Forskare är inte överens om mobbning är ett gruppfenomen eller individrelaterad.
Beroende på vilket perspektiv som ligger till grund för förklaringen kommer
åtgärderna mot mobbning att variera. Inom psykologin kan man urskilja olika
perspektiv. De olika perspektiven belyser mänskligt beteende men på olika sätt.
Fokus inom det biologiska perspektivet är kroppsliga processer som påverkar vårt sätt
att tänka, bete oss och våra känslor. Neuropsykologi som är en del av detta perspektiv
fokusera på nervssystemet och hjärnan. Genom att förstå hur detta fungerar kan vi
sätta gränser för våra olika mentala förmågor.
Inlärning: en behavioristisk syn
Lärande: sociokulturellt perspektiv
36
6.1 Tabell - jämförelse mellan åtgärdsprogrammen.
Metoder
Syn på
människan
Behandling
Åtgärder
Mobboffret
Mobbaren
Lärare och
elevers roll
Farsta
Individualpsykologisk
Individinriktiad
Behandlingsteam
Svag och
avvikande
Aggresiv och
elak
Lärare: Aktiv i
behandlingsteam
Elev: Inget
inflytande
Friends
Sociologisk
och socialpsykologisk
Individinriktad
Antimobbningsteam Osäker och
Individuella
och kamratstödjare dåligt
egenskaper:
självförtroende Osäker och
saknar trygghet.
Olweus
Individualpsykologisk
Systemorienterad Skolnivå
och
Klassnivå
individorienterad Individnivå
Komet
Kognitiv och Elevers
behavioristisk avvikande
beteende
Kognitiv beteendeterapi och
inlärningsteorin
Ängslig och
ensam
Tyngdpunkt
på mobbaren
Fördelat ansvar
mellan lärare
och elev. Elever
tilldelas en stor
roll som
Grupperspektiv: kompisstödjare.
Makt I gruppen De är en viktig
resurs.
Aggressiv
Lärarens roll är
aktiv. Eleverna
är delvis
delaktiga.
Ett avvikande
beteende
Läraren är aktiv.
Eleverna är
mindre
delaktiga.
Programmen jag har med fördelar ansvaret olika mycket på läraren respektive elev.
Komet är det enda program som inte enbart riktas mot mobbning. Det är snarare
beteendeproblem som man kan koppla till mobbning som man fokuserar på. Fokus
ligger på att förändra ett beteende som anses vara avvikande på ett negativt sätt
medan de andra programmen fokuserar på mobbning mellan elever. Tyngdpunkten
inom Komet ligger på elever med beteendeproblem som kan utvecklas till mobbning
därför väljer man att fokusera på mobbaren.
Friends är det enda program av dessa fyra som tilldelar eleverna en stor roll i arbetet
mot mobbning. De anser att eleverna är en viktig resurs då de lättare kan upptäcka
mobbning. En relativt jämlik syn på mobboffret ges i de fyra programmen.
37
7. Diskussion och slutsats
I min litteraturstudie har jag undersökt olika perspektiv på mobbning och har
dessutom belyst fyra olika åtgärdsprogram som är inflytelserika och nationella.
Forskningen grundar sig på olika vetenskapliga perspektiv för att kunna förklara och
förstå mobbning.
Individperspektivet har redan från början varit det mest dominerande perspektivet i
forskningen på mobbning. Fokus ligger på individperspektiv och psykologiska
faktorer hos den enskilda människan. Det är det vanligaste synsättet med tanke på
svårigheterna att åtgärda problemet om bovarna är okända. Fokuserar man på enskilda
individer och deras egenskaper kan man peka ut de så kallade bovarna och orsakerna
till mobbning.
Det behavioristiska perspektivet är ett annat perspektiv jag belyser.
Enligt Skinner är människan kontrollerad av miljön. Det är därför viktigt att förändra
miljön för att ett beteende ska förändras. Vår omgivning är därmed en avgörande
faktor som ger oss attityder och tankeprocesser. Är vår omgivning exempelvis bråkig
ger det oss därmed inställningen att vi ska passa in.
Det sociala perspektivet utgår från att mobbning är ett socialt problem. Vi lär oss i
kontakt med andra människor och det är inte tillräckligt att endast studera hur
enskilda individer fungerar för att hitta orsaker till problemet utan hela kontexten bör
studeras enligt det sociala perspektivet.
Det sociala perspektivet är inte lika framträdande som den individuella synen på
människan. Det beror på som jag nämnt ovan att studera ett grupproblem innebär att
bovarna är okända och det leder till svårigheter att hitta de orsaker som orsakar
mobbning. Det är lätt hänt att man bortser från faktorer som miljö, klimat i
klassrummet och i skolan när man studerar mobbning som ett individproblem.
Jag anser att man borde ta hänsyn till allt och inte glömma bort att alla faktorer kan
spela roll. Shoko Yoneyama och Asao Naito skriver att trots att skolan är den plats
där mobbning sker mest finns det få studier som fokuserar på aspekten i skolan som
till exempel relationen mellan lärare och elev, kvalitén på undervisningen samt
38
metoder gällande disciplin.101 De skriver även att inom sociologin är en bred
omfattning av ett problem betraktat som ett socialt problem. Ändringar bör därför
göras av den sociala strukturen.
Brittiska forskare Richard Van Acker och Elizabeth Talbott som ger en internationell
utblick skriver att det är vanligt att antimobbningsprogram som fokuserar på elevens
aggressiva beteenden genom att försöka förändra förhållanden som är speciella
misslyckas med den större sociala kontexten.102
S. Askew argumenterar för att mobbning delvis är ett resultat av struktur och skolans
organisation. Askew menar att skolan är en auktoritär struktur som inkluderar
bestraffningar, skylla på folk och tillvägagångssätt som bygger på användning av
aggression, kontroll och makt. Dessutom argumenteras det för att utrymmet av
sårbarhet i skolan är litet.103
Kathryn. S Whitted och David R. Dupper åsikter om att konflikt upplösning, medling
mellan jämlike och gruppterapi som syftar till att öka elevernas självförtroende ska
undvikas beror på att de anser att mobbningbeteendet är ett resultat av obalans i
maktförhållandet och inte brist på sociala färdigheter.104
Eftersom det råder delade meningar om upphov till mobbning råder det dessutom
delade meningar om vad som bör göras. Många åtgärdsmetoder runt om i världen har
utvecklats genom åren. Eftersom olika beteenden betraktas som mer eller mindre
acceptabelt beroende på vilket land, skola eller kultur man kommer ifrån är inte alla
eniga om vad som bör göras.105 Mishna skriver även att åtgärder bör fokusera på att
förändra skolans kultur och inte bara individerna som är inblandade. Det perspektivet
motsvarar synen på mobbning som ett resultat av interaktionen av flertal komplexa
faktorer på olika nivåer som inkluderar individer och sociala kontexter. Det Mishna
tar upp kan jag relatera till Dan Olweus metod. Hans metod inkluderar individ, skol-
101
Naito, Asao, Yoneyama, Shoko, Problems with the paradigm: the school as a factor in
understanding bullying, (2003), s.2
102 Elizabeth, Talbott, Richard, Van Acker, The school context and risk for aggression:
implications for school-based prevention and intervention efforts, (1999), s.13
103 S, Askew, Aggressive behaviour in boys: to what extent is it institutionalised?, (1988),
s.69
104 David R, Dupper, Kathryn S, Whitted, Best practice for preventing or reducing bullying
in schools, (2005), s.169
105 Faye, Mishna, An overview of the evidence on bullying prevention and interventions
programs, (2008), s. 327
39
och klassnivå. Hennes poäng med att all personal på skolan ska utbildas och hur
viktigt det är att man försäkrar föräldrarna att skolan tar mobbning på allvar kopplar
jag till Farstametoden. Farstametoden trycker på vikten att försäkra föräldrarna att
skolan har all redskap för att motverka mobbning och att det tar det på fullaste allvar.
De fyra programmen är olika till sin karaktär men har även många likheter.
Alla fyra program jag har undersökt sätter offret i en form av skuld position.
Mobboffret benämns som ängslig och ensam. Programmen tillskriver mobbarna som
elaka och aggressiva. De kategoriserar på ett sätt som jag inte anser är bra. Det skapar
en kontext och paradigm om hur ett mobboffer är. Hur mycket i egenskaperna i sig
gör en till ett mobboffer och vilket mervärde har det?
Enligt Goffman tillskriver man mobboffret negativa egenskaper. De blir
stigmatiserade då man anser att de avviker från gruppen. Det går under benämningen
hans sociala identitet.
En positiv faktor med kategorisering är dock att man har något konkret att utgå ifrån
och att det i många fall stämmer samt att det ger en insats att starta med. Det finns
förklaringar på varför man mobbar och det är angeläget för att kunna åtgärda
problemet. Däremot anser jag att om vem som helst kan bli mobbad kan även vem
som helst bli mobbare.
Dan Olweus metodprogram är det program som sticker ut mer än de andra tre
programmen. Olweus har varit inflytelserik för andra forskare gällande fenomenet
mobbning i skolan. Per Alvant skriver att Olweus är inflytelserik för många andra
eftersom han har bedrivit sin forskning om mobbning under en lång tid. Det får
honom att sticka ut mer menar Alvant, samt att hans program har utvärderats ett antal
gånger.106
Framtida lärarroll
Trots att programmen fördelar ansvaret olika mycket på lärare respektive elev hamnar
bollen alltid hos läraren tillslut. Läraren har det största ansvaret i arbetet mot
mobbning har jag kommit fram till.
Martin Karlberg skriver hur komplext läraryrket är då alla elever är olika gällande
106
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/10/24/arbete-mot-mobbning-gereffekt
40
attityder, förmågor, intressen och social anpassning.107 Som lärare är det viktigt att
man visar att man inte tolererar mobbning, att man är en god förebild och lyhörd.
Ledarskap är en viktig egenskap samtidigt som det är viktigt att involvera eleverna i
arbetet att motverka mobbning. Ledarskap i klassrummet ska skapa ett gott
inlärningsklimat i klassrummet. Komplexitet i läraryrket framkommer ofta. Det räcker
inte bara med att vara en bra ledare utan man ska ha bra kunskaper hur man är en bra
ledare, när och varför ledarskap i klassrummet är som bäst.108
Det är skolans ansvar att alla lärare får den utbildning de behöver. Mobbning är ett
fenomen som förekommer i skolan och därför är det ytterst viktigt att ha bredare
kunskaper.
Mishna illustrerar vuxnas brist på lyhördhet för mobbningssituationer som kan ledas
till skolpersonalens bristande kunskap om mobbningens omfattning men även det
svåra att avgöra om en incident bör ses som mobbning eller endast som lekfullt.109
Både Olweus och Höistad nämner det viktiga att ingripa för ofta än för lite. Även i
fall där läraren tvekar på situationen ska man ingripa. Det enligt mig tyder på att man
som lärare visar att man är lyhörd och ser det som händer. Eleverna behöver känna sig
sedda av läraren. I kometmetoden placerar man elever med uppförandeproblem i en
liten grupp då deras närvaro har en negativ effekt på störande elever. Risken att
placera de störande eleverna i en liten grupp ihop är att de utvecklar egna normer och
deras normbrytande beteende förstärks.110 John Hattie nämner att detta elever ska få
möjligheten att vara kvar i sina klasser och eftersom det ställer högre krav på lärarna
är det avsevärt att lärarna lär sig hantera elevernas beteende.111
Jag kan tycka att alla program jag belyst har bra och mindre bra komponenter. Som
nämnt tidigare bör man ta hänsyn till alla faktorer som kan orsaka mobbning.
Olweusmetoden är den metoden jag kan tycka täcker in alla faktorer som man bör ta
hänsyn till.
107
Martin, Karlberg, Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat
ledarskap i klassrummet, (2011), s.21
108 Martin, Karlberg, Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat
ledarskap i klassrummet, (2011), s.22
109 Faye, Mishna, An overview of the evidence on bullying prevention and interventions
programs, (2008), s.330
110 John, Hattie, Visible learning: a synthesis of over 800 meta- analyses relating to
achievement, (2008), s.17
111 Ibid. s.103
41
Slutsats
Många forskare är överens om att man i åtgärdsprogram bör fokusera på alla faktorer
som kan orsaka mobbning. Med andra ord är den sociala kontexten och miljön viktig
att ta hänsyn till lika mycket som individen. Individperspektivet är det perspektiv som
är den mest dominerande endast för att det anses vara lättare att åtgärda problemet om
man kan identifiera bovarna och utifrån det hitta orsakerna. Den sociala kontexten är
avgörande den med.
Båda nationell såväl som internationell forskning är överens om "whole school
approach" som en viktig komponent av reduceringen av mobbning. Elever bör vara
delaktiga i arbetet mot mobbning för att känna att de har en betydelse och öka deras
intresse att arbete för att motverka mobbning. Åtgärdsprogrammen ska även vara
meningsfulla och roliga. Läraren har den viktigaste rollen och det största ansvaret då
bollen alltid hamnar hos läraren. Bredare kunskaper inom området och en lyhörd
lärare som tar mobbning på allvar är avgörande i arbetet mot mobbning.
Antimobbningsprogram fokuserar främst på att minska mobbning, men det är även
vanligt förekommande att programmen resulterar i andra positiva effekter såsom ett
bättre skolklimat, arbetsro och en ökad trygghet för eleverna.
Fortsatt forskning
Det vore intressant att peka på behov av mer forskning om hur mobbningsprogram
fungerar i praktiken i skolorna, i samspelet mellan lärare och elever. Samt vilka
möjligheter och utmaningar som uppstår när de ska implementeras i skolans vardag.
42
8. Referenser
Ahlström, Björn. Bulliyng and Social Objectives. A Study of Prerequisites for Success
in Swedish Schools, Sociologiska institutionen Umeå Universitet. 2009.
Alvant, Per. Effekter av anti-mobbningsprogram- vad säger forskningen?.
Brottsförebygganderådet. 2009.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi, Malmö. 2002.
Carol-Lind, Janis & Kearney Alisen. Bullying: What do students say?. Kairaranga,
vol 5, no 2. 2004.
Daneback, Kristian, Eriksson, Björn, Lindberg, Odd. Skolan- en arena för mobbningen forskningsöversikt och diskussion kring mobbning. Lenanders Grafiska, Kalmar.
2002.
Dupper, David R, Whitted, Kathryn S. Best Practice for Preventing or Reducing
Bullying in Schools. Children & schools. Volume 27, number 3. 2005.
Forsman, Arne. Skolans texter om mobbning - reella styrdokument eller
hyllvärmare?. Luleå tekniska Universitet, Institutionen för lärarutbildningen. 2003.
Friberg, Febe. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Studentlitteratur. 2006.
Frånberg, Gun-Marie, Wrethander, Marie. Mobbning- en social konstruktion?.
Studentlitteratur AB, Lund. 2011.
Goffman, Erving. Stigma- den avvikandes roll och identitet. Nordstedt. 2011.
Hartman, Sven. Skrivarhandledning för examensarbete och rapporter. ScandBook
AB, Falun. 2005.
Hattie, John. Visiblelearning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London: New York: Routledge. 2008.
Höiby, Helle. Mobbning kan stoppas: verktyg för lärare och pedagoger. Sveriges
utbildningsradio AB, Falun. 2004.
Höistad, Gunnar. Mobbning. Informationsförlaget, Stockholm. 1997.
Karlberg, Martin. Skol-Komet- tre utvärderingar av ett program för
beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. Uppsala University. 2011.
43
Larsson, Anna. Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria- en
begreppshistoriskanalys. Umeå universitet, Institutionen för svenska och
samhällsvetenskapliga ämnen. 2008.
Ljungström, Karl. Mobbning i skolan- ett kompendium om mobbning samt om
mobbningbehandling enligt Farstametoden. Tabergs Tryckeri, Stockholm. 2006.
Mishna, Faye. An Overview of the Evidence on Bullying Prevention and Intervention
Programs. Oxford University. 2008.
Naito, Asao, Yoneyama, Shoko. Problems with the Paradigm: the school as a factor
in understanding bullying (with sspecial reference to Japan). British journal of
Sociology of Education. 2003.
Odgen, Terje. Social kompetens och problembeteenden i skolan. Liber, Stockholm.
2003.
Olga, Dysthe. Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur, Lund. 2003.
Olweus, Dan. Mobbning i skolan- vad vi vet och vad vi kan göra. Liber AB,
Stockholm. 1998.
Olweus, Dan. Mobbning bland barn och ungdomar. Berlings Skogs. 1999.
Pikas, Anatol. Så bekämpar vi mobbning i skolan. AB Uppsala. 1987.
S, Askew. Aggressive behaviour in boys: to what extent is it institutionalised?. D.
Tatum & D. Lane (Eds) Bulying in schools (Stoke-on-trent, trentham Books). 1988.
Skolverket (2009). På tal om mobbning- och det som görs. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Vad fungerar? resultat av utvärdering av metoder mot mobbning.
Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger. Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Nordstedt. 2010.
Talbott, Elizabeth, Van Acker, Richard. The school context and risk for aggression:
implactions for school-based prevention and intervention efforts. University of
Illinois at Chicago: National institute of mental health. 1999.
Trots, Jan. Enkätboken. Studentlitteratur. 2007.
Ödman, P.J. Konsternas spel: en svens mentalitets- och pedagogikhistoria.
Stockholm: Prisma. 1998.
Elektroniska källor
Barnkonventionen - FN:s konvention om barnets rättigheter
44
http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
(hämtad 2014-05-08)
BRIS -faktablad
http://www.bris.se/upload/Articles/Faktablad_mobbning.pdf
(hämtad 2014-05-08)
BRIS - rapport
http://www.bris.se/upload/Articles/brisrapport_08.pdf
(hämtad 2014-05-08)
Friends- Kartläggningstjänst
http://www.friends.se/$-1/file/utbildning/pdf-3/kartlaggningstjansten-info-ochpriser.pdf
(hämtad: 2014-05-12)
Friends - om mobbning
http://www.friends.se/om-mobbning/mobbning
(hämtad 2014-05-08)
Lärarnas nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/10/24/arbete-mot-mobbning-gereffekt
(hämtad 2014-05-21)
Lätt att lära - Sociokulturellt perspektiv
http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturelltperspektiv/sociokulturellt-perspektiv/
(hämtad 2014-05-12)
Kometprogrammet
http://www.kometprogrammet.se
(hämtad: 2014-05-12)
Regeringen - SOU 2000:91
http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/22/f8487356.pdf
(hämtad 2014-05-08)
Riksdagen- Svensk författningssamling 2010:800 Skollag
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K6
(hämtad 2014-05-08)
Socialstyrelsen- folkhälsorapport 2009
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-12671.pdf
(hämtad 2014-05-08)
45
46
