åk F-6 Berätta och skriv - strukturerad skrivundervisning

Handlingsplan för Skolverkets utvecklingsprojekt nov 2011-mars
2012 Fjällbacka skola,Tanums kommun
Vilka elever kommer till vår skola?
BERÄTTA! RITA! SKRIV!
Strukurerat skrivande utifrån bilder
Skolans uppdrag, Lgr11
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,
läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro
till sin språkliga förmåga.
VAD VILLE VI?
◦ Att alla elever utvecklar skrivglädje, flöde och textmängd samt når en ökad
måluppfyllelse vad gäller skrivande av olika texter.
◦ Att pedagogerna får nya redskap att kunna fånga upp vilka erfarenheter eleverna har och
var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling.
VAD GJORDE VI?

Frågeställningar:
◦ Hur ser våra elever på läsande och skrivande?
◦ Vilka textvärldar rör sig våra elever i?
◦ Hur får vi veta det?
◦ Hur kan vi möta detta?
◦ Hur utvecklas skrivglädjen?
◦ Hur ökas måluppfyllelsen?

Förundersökning:
◦ Alla elever fick hem ett stencilhäfte med information om projektet och frågor kring
tidiga läs- och skrivupplevelser.
◦ Eleverna uppmuntrades att ta med en tidig favoritbok för att presentera i klassen.
◦ Alla elever fick berätta om/med hjälp av en bild. Ej skrivkunniga låtsasskrev och/eller
fick skrivhjälp. Här var berättandet det viktigaste – inte skrivandet.
◦ Alla elever skrev dagbok.

Genomförande:
◦ Vi skrev en gemensam LPP som gäller hela vårterminen. Lärarna tog sedan bort det som
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦

inte gällde den aktuella elevgruppen.
Alla elever fick en ny skrivbok, som kläddes med tapet.
Alla elever skrev något varje dag: dagbok och/eller olika typer av berättelser.
Eleverna använde bilder som stöd (tankekarta) för berättandet och skrivandet.
I förskoleklassen och klass 1 blev de elever som inte kan skriva uppmuntrade att skriva
sitt eget språk (låtsasskriva).
Faddrarna (klass 6) var sekreterare och skrivstöd för F-1.
Kamratstödjarna genomförde en författartävling.
Eleverna fick träna på att se sin egen utveckling, bl a med hjälp av kamratrespons
Minilektioner ca 1 gång i veckan. Innehållet berodde på vilken elevgrupp det gällde
(punkt/stor bokstav, kronologisk ordning, dialog/löpande text, argumenterande text...).
Vid varje minilektion visades exempeltexter följt av gemensam övning i klassen.
Fortbildning:
◦ Litteratur:
Calkins, Lucy: Skriv mer
Calkins, Lucy: Berätta mer
Taube, Karin: Barns tidiga skrivande
Björk,Maj och Liberg, Caroline: Vägar in i skriftspråket
Molloy, Gunilla: När pojkar läser och skriver
Skolverket: Greppa språket
◦ Alla har läst ”Skriv mer” och sedan ytterligare en eller ett par böcker.
◦ Litteratursamtal med utgångspunkt i: Det här känner jag igen. Det här inspireras jag av.
Det här undrar jag. Det här vill jag diskutera.
◦ Samtal kring minilektioner.
◦ Presentation och diskussion av hur arbetet fortskrider.
VAD LÄRDE VI?

Förundersökningen
◦ Föräldrarna verkar läsa mycket för sina (yngre) barn.
◦ Eleverna tillbringar inte så mycket tid vid dator som vi trodde.
◦ Det egna dagboksskrivandet har blivit ett kravlöst skrivande som har rört sig kring
elevernas verklighet.

Genomförande:
Viktigaste lärdomarna:
◦ Vi ser att det är ett långsiktigt förändringsarbete som påbörjats. Det är så oerhört viktigt
att den strukturerade undervisningen kring berättande påbörjas så tidigt som möjligt – i
skolans värld betyder det i förskoleklassen och klass 1.
◦ Vi ser också att det är det gemensamma arbetet som ger stor genomslagskraft. Arbetet
genomsyrar hela skolan.
Dessutom lärde vi oss:
◦ Låtsasskrivandet var inte så lyckat – eleverna vill skriva ”riktigt”. Skrivandet vid datorn
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
med hjälp av talsyntes har däremot fungerat bra.
Bilden har utvecklats – i förskoleklassen syns det tydligt att bilden innehåller en hel
berättelse. Genom detta har berättandeprocessen kommit igång. Barnen får berätta sina
historier för gruppen utifrån sina bilder.
Svårigheterna ser vi mest hos de äldre eleverna. Många tycker det är jobbigt att låta
andra läsa ens egna texter. De har heller inte vanan att berätta om sina egna tankar för
gruppen.
De allra flesta kommer igång snabbare vid varje skrivtillfälle. Vi tror att det kan bero på
att alla skriver något varje dag, att texterna handlar om egna upplevelser, att skrivandet
förbereds med en stunds tänkande och ev ritande samt att det är korta skrivstunder.
Egna vardagshistorier har blivit texter som sedan kan användas för att träna läsning: vi
får elevnära texter som kan användas vid tex textsamtal.
När eleverna får använda dator blir berättelserna både längre och bättre. Dessutom
brukar det inte vara något problem med att sedan bearbeta sina texter.
När faddrarna har skrivit tillsammans med F-1 har det också blivit långa och
innehållsrika texter. De äldre eleverna har visat att de tränat på hur man kan bygga en
berättelse så att den är lätt att förstå. Det har sedan märkts att de yngre eleverna tagit till
sig detta.
Författartävlingen har har också hjälpt eleverna att få upp ögonen för vad som är
karaktäristiskt för en bra berättelse.
Serietecknandet har för vissa elever blivit ett mellansteg mellan det ritade berättandet
och det skrivna berättandet.
Den allra största förändringen har vi sett i förskoleklassen. Det har blivit ett sug efter att
berätta och att läsa. Många vill skriva och flera ber att få ”läsläxa”.
HUR GÅR VI VIDARE?

Genomförande:
◦ Vid de första föräldramötena och samtalen kommer vi att fråga om/prata om vilka
berättelser av olika slag eleverna har kommit i kontakt med tidigare.
Vi kommer att prata om vikten av det lustfyllda läsandet och det fria berättandet.
◦ De äldre eleverna behöver arbeta mer med att komma vidare i sina berättelser. Vi
kommer att fortsätta med minilektioner, exempeltexter och elevrespons kring hur texten
kan bli mer intressant och språkligt utvecklad.
◦ För att nå målen måste vi arbeta med samma saker många gånger. Det är viktigt att träna
kort och ofta. Detta kan gälla både innehåll och språkriktighet.
◦ Regelbundet återkommande textsamtal leder också till en medvetenhet kring hur texter
kan byggas upp och tolkas.
◦ För att få alla att våga dela med sig av sina berättelser kommer eleverna att få berätta
och läsa i par eller små grupper. Grupperna kan vara samma som ger varandra respons.
Eleverna kommer också att få ”läsa” och tolka varandras bilder.
◦ Metoden att berätta med hjälp av sina egna bilder kommer vi också att använda till
faktaberättelser. Det har gett en bra struktur i berättandet.

Fortbildning:
◦ Gemensamma planeringar, diskussioner och utvärderingar kommer att fortsätta i
arbetslaget.
◦ Vi kommer att fortsätta läsa och diskutera aktuell pedagogisk litteratur.
◦ Vi kommer att tillsammans ta del av aktuella föreläsningar från Youtube och Skolverket.

Spridning
◦ Alla arbetslag F-6, i Tanums kommun, kommer att få möjlighet att genomföra liknande
utvecklingsarbete under läsåret 2012-2013
Deltagare:
Arbetslaget F-6 vid Fjällbacka skola, Tanums kommun
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]