Läkemedel för dominerande
anser patienter med schizofreni
Det framgår av en ny SBU-rapport,
Om psykiatrisk diagnos och behandling, som överlämnats till regeringen.
Rapporten bygger på en granskning
av befintlig forskning om adhd och
autismspektrumtillstånd, schizofreni,
förstämningssyndrom samt patientens
delaktighet i behandlingen.
Personer med schizofreni lever i
genomsnitt 20 år kortare än andra och
granskningen visar förvisso att antipsykotiska läkemedel minskar dödligheten i den här patientgruppen. Men i
rapporten riktas kritik mot bristen på
bra forskning om långtidsuppföljningar
vid läkemedelsbehandling. Metoderna
som använts i studierna har ofta varit
otillförlitliga och gamla studier visar i
många fall resultat som går på tvärs mot
resultat i nyare studier.
DESSUTOM FINNS EN utbredd uppfatt-
ning hos patienter med schizofreni att
läkemedel är allt för dominerande i
behandlingen. Det framgår i den del av
rapporten som handlar om patienternas
röst och delaktighet. Lennart Lundin,
psykolog och verksamhetssamordnare
på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg, är en
av dem som för SBU:s räkning gått igenom den forskning som främst handlar
om schizofreni.
Psykologtidningen 3 2012
FOTO: PETER ÖRN
Det finns en utbredd
uppfattning bland
patienter med schizofreni
att medicinering har en
för dominerande plats i
behandlingen. För att uppnå
bra behandlingsresultat
är inte minst en bärande
mänsklig relation, hållbar
och fast över tid, lika viktigt.
– Patienterna efterfrågar en mer holistisk
behandling med socialt och psykologiskt
stöd, säger psykolog Lennart Lundin.
relevanta för att uppnå förbättringar,
säger Lennart Lundin, och fortsätter:
– Det handlar ofta om en önskan att
uppnå en bättre kommunikation och en
kontinuitet i relationen till personalen.
Det upplevs som en viktig aspekt för
återhämtningen. Läkemedel anses av
många som otillräckliga. Generellt sett
efterfrågas en mer holistisk behandling,
med insatser som riktas mot såväl symtomen som mot livssituationen, med
socialt och psykologiskt stöd.
Den forskning som finns om schizofrenipatienters röst och delaktighet visar att de kan medverka i behandlingsplanen redan tidigt efter intagning. De
förstår behandlingsupplägg och är som
regel positiva till att medverka, om hela
personalen arbetar i samma riktning
och håller täta patientkontakter.
publicerade studier
visar att det i stor utsträckning saknas
psykologiska studier.
– Sjuksköterskor forskar om patienters upplevelser, läkare genomför randomiserade kontrollerade studier och
metodforskning, men det saknas nästan
helt psykologiska projekt. Det är i stort
sett, med några få undantag, ett helt
blankt fält, säger Lennart Lundin.
– Personligen upplever jag att det
finns ett stort avstånd mellan de psykologiska institutionerna och den praktiskt psykiatriska vården. Det är entydigt så att fler psykologer som bedriver
forskning inom den slutna psykiatriska
vården skulle göra stor nytta. Det kan
exempelvis, för att koppla det till SBU:s
nya rapport, handla om att genom psykologiska studier hitta sätt som hjälper
patienter med schizofreni att göra sina
röster hörda. <
GENOMGÅNGEN AV
– Vi fann 35 forskningsartiklar som
handlade om schizofreni och patientens
delaktighet, och som fyllde hyggliga
kvalitetskrav. De flesta var kvalitativa
studier, säger Lennart Lundin.
från olika länder,
främst västerländska, och innefattar
patienter i olika åldrar, kön och sociala
kontexter. Även om synen på psykiskt
sjuka och psykiatrisk vård kan vara
olika mellan länder så menar författarna till SBU:s rapport att samma mönster i resultaten går igen från land till
land. Återkommande är en önskan om
värdighet, att bli bättre lyssnade på och
att det ges tid och intresse för patienten. Flera av studierna visar också att
personer med schizofreni både är kvalificerade och har rimliga och tänkvärda
synpunkter på hur vården ska bedrivas.
– Visst finns det vissa svårigheter som
beror på dessa patienters ofta annorlunda verklighetsuppfattning, men generellt sett har de kloka tankar om sin
vård och behandling och som är mycket
STUDIERNA KOMMER
PETER ÖRN
Frilansjournalist
31
