Höstraps lönsam
med rötslam
Rötslam vart 4:e år ökar höst­
rapsskörden med 350 kilo frö
per hektar. Det visar skånska
slamförsök som lades ut för
30 år sedan. Samtidigt pekar
resultaten på att metallhalten
i grödorna inte har stigit med
rötslamstillförseln.
Text: Per-Göran Andersson, HS Malmöhus
D
e skånska försöken med
kommunalt avloppsslam
på åkermark har pågått
sedan 1981 och är unika inte bara i
Sverige utan faktiskt i hela Europa.
Det finns inga fältförsök utöver
dessa där man studerar slammets
långsiktiga effekt på åkermarken.
Försöksplan
Försöksplanen omfattar nio olika kombinationer av slamtillförsel och mineralgödselgivor.
A. Utan slam
B. Slam, 4 ton TS per hektar vart 4:e år
C. Slam, 12 ton TS per hektar vart 4:e år
0. Utan mineralgödsel
1. NPK i förhållande till gröda, ½ N-giva,
1/1 PK-giva
2. NPK i förhållande till gröda, 1/1 N-giva,
1/1 PK-giva
TS = Torrsubstans
När försöken lades ut var det Socialstyrelsen
som satte normen max 1 ton slam-TS/ha och
år, därav givan i försöken. Därefter övertog
Naturvårdsverket ansvaret och normen användes fram till slutet av 90-talet. Numera finns
begränsningsregler för t.ex. max mängd fosfor
eller kadmium och idag är det vanligt att givan
landar på ca 0,5 ton slam-TS/ha o år, d.v.s. ca
hälften av givan i försöken.
16
Diskussionsämne. Rötslam väcker starka känslor och är ständigt omdiskuterat.
Odiskutabel är dock dess positiva effekt i höstraps enligt de 30-åriga slamförsöken.
Där ökar rapsskörden med 350 kilo per hektar motsvarande 1400 kronor per hektar
med dagens rapspris. Foto: Jens Blomquist
Resultaten är intressanta för alla
växtodlare och i synnerhet för dem
som odlar höstraps.
Bättre slam med tiden
Slammet har slumpvis hämtats direkt från produktionen på reningsverken i Källby, Lund till Igelösaförsöket och från Sjölunda, Malmö
till Petersborgsförsöket. Det har
skett en ständig förbättring vad
avser innehållet av tungmetaller i
slammet. För många av metallerna
är halten idag endast 10–20 procent av vad den var när för­söken
startade 1981. Ett exempel är kadmiuminnehållet i slammet från
Källbyverket (figur 1).
350 kilo raps
Försöken ligger i försöksvärdarnas ordinarie växtföljd. Under
åren har det skördats höstraps
sammanlagt 9 gånger sedan start.
Samtliga i försöken förekommande grödor har reagerat positivt på slamtillförsel. Höstraps är
inget undantag och i genomsnitt
har skördeökningen varit 350 kilo
frö per hektar för tillförsel av 1
ton slam-TS per år (figur 2). Med
­dagens rapspris innebär detta cirka
1 400 kronor per hektar.
Ökar över åren
Jämförelsen är gjord mellan medeltalet av försöksleden som inte fått
något slam alls under försöksperioden (A0–A2) och medeltalet av de
försöksled som fått motsvarande 1
ton slam-TS per hektar och år (B0–
B2). Det tycks som om skördeskillnaden blir större för vart år som
går. Jämför man det led som gödslats fullt ut med normalt rekommenderad giva av kväve, fosfor och
kalium och det led som dessutom
fått slam (led A2 jämfört med B2)
har slammet gett en skördeökning
på 240 kilo per hektar. Det motsvarar knappt en 1000-lapp per
hektar.
Ingen ökning av metaller
Varje år analyseras ett drygt tiotal metaller både i gröda och i
Svensk Frötidning 4/11
Bakgrund
slamförsöken
Svensk Frötidning 4/11
mg/kg TS
2
1,5
1
0,5
0
1981
1989
1985
1997
1993
2005
2001
2009
Figur 1. Slammets innehåll av kadmium, Källbyverket i Lund.
Raps svarar på slam
Rapsskörd, 9 försök, Igelösa och Petersborg
5000
Fröskörd, kg/ha
4500
4000
R2=0,7932
3500
3000
R2=0,564
2500
2000
1500
1985
1990
1989
1995
1993
2001
2001
2009
2010
1 ton slam-TS/ha och år
Utan slam
Figur 2. Rapsskörd för icke slamgödslat i jämförelse med slamtillförsel.
H-raps
V-korn
H-vete
H-vete
S-betor
Rödsvingel
H-vete
K-ärt
H-raps
V-korn
V-vete
H-vete
K-ärt
H-raps
V-vete
H-raps
H-vete
0,20
0,18
0,16
0,14
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
V-korn
Halt av kadmium i skördad produkt
Rödsvingel
Slammet innehåller flera växt­
näringsämnen som är livsnödvändiga för grödorna. De som har
störst ekonomisk betydelse för
2,5
V-vete
Ökad bördighet
3
H-vete
matjord. Under alla de 30 år som
försöken pågått har man inte sett
något ökat upptag av metaller i
grödan. Detta gäller alla metaller
och alla grödor, även höstraps och
rödsvingelfrö. Studerar man t.ex.
kadmium i höstraps ser man att i
genomsnitt har upptaget i rapsfrö
varit 0,09 mg/kg TS för icke slamgödslat och 0,08 för slamgödslat.
Inte heller där man tillfört trefaldig mängd slam har upptaget i
rapsfrö ökat. Vi kan göra samma
jämförelse för metall efter metall
och finner i dessa försök att det
inte finns något som helst samband mellan slamtillförsel och
upptag av tungmetaller i skördad
produkt (figur 3).
3,5
Cd, mg/kg TS
Under 1970-talet skedde en
mycket omfattande utbyggnad av de kommunala
reningsverken. Restprodukten slam hade man redan från
början för avsikt att använda
på den svenska åkermarken.
Effekterna av denna spridning hade man dock inte
klart för sig och frågorna var
många: Vad betyder förekomsten av tungmetaller? Hur
påverkar de organiska föroreningarna i slammet åkermarken? Kommer fosforn att tas
upp av grödorna? Får vi skördeökning? Med dessa frågor
i beaktande konstruerades
en försöksplan som mynnade
ut i fyra fältförsök i sydvästra
Skåne. Av resursskäl lades
två av dessa ner efter några
år. Resurserna koncentrerades till de två försök som
än idag är i full drift: Igelösa
som ligger på Björnstorp &
Svenstorps godsförvaltning
strax norr om Lund samt på
Petersborgs gård strax söder
om Malmö.
Sjunkande kadmiumhalter i slam
1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
Figur 3. Upptag av kadmium i skördade produkter från försöket på Igelösa.
»
17
Slam och jag – Per-Göran
Andersson berättar
”Är slam nå´t att ha?” Det var en av de allra
första frågorna jag fick när jag började som
HIR-rådgivare på Söderslätt i Skåne hösten
1982. Orsaken till frågeställningen var att det
hade gjorts en enkät bland lantbrukare i sydvästra Skåne om inställningen till att ta emot
slam till sin åkermark. De som svarat positivt
på denna fråga uppvaktades nu av kommunerna om att ta emot slam.
Om slam ”var nå’t att ha” hade jag inte en
aning om och fick bli svaret skyldig. Nu var
det så vist ordnat att slamförsöken just
startat och jag började ta del av försöksresultaten redan från början. När jag sedermera
arbetade som försöksledare fick jag ansvaret
för utförande av dessa försök och allt­sedan
1988 har jag kvar detta ansvar och gör med
vissa intervaller sammanställningar av
försöks­resultaten. Efter snart 30 år med försöken är min personliga uppfattning att ”slam
kan vara nå´t att ha”.
18
Foto: Hans Jonson
lantbrukaren­är fosfor och kväve.
Man ser också effekter av detta
i försöksresultaten. Vid slamgödsling ökar fosforvärdena och
kväve­halten ökar. Det som är mest
spännande är att efter cirka tjugo
år började vi se statistiskt säkerställt förhöjda mullhalter.
Men det finns också en del ingredienser i slammet som man
inte vill ha ut på åkermarken. Vid
en fördjupad analys efter 2010 års
skörd visar det sig att vi utöver
fosfor och mullhalt har statistiskt
förhöjda halter av koppar, zink,
kvicksilver och svavel i matjorden.
Av dessa är kvicksilver en metall
som bör spridas så lite som möjligt
i vår miljö.
Avslutningsvis kan sägas att
­efter trettio års studier kan slut­
satsen dras att använder man kontinuerligt slam av den kvalitet som
använts i dessa försök så kommer
bördigheten att sakta öka på åkermarken. Fortsättningsvis bör man
dock ha ett vakande öga på halten
kvicksilver i slammet. «
Svensk Frötidning 4/11
