Anvisning
Tammerfors Universitetssjukhus
Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi
Nr 65.00.20R
1 (3)
15.7.2017
Kost för patienter under cancermedicinbehandling
Måltiden är i bästa fall en källa till njutning och dagens höjdpunkt. Under sjukhusvistelsen
är maten även en del av vården. Från maten får vi energi och skyddsämnen. Ett bra
näringsintag påskyndar tillfrisknandet efter behandlingen och förebygger en för stor
viktnedgång.
Vad är bra näring
När man äter mångsidigt, varierande och tillräckligt får man sig till godo alla näringsämnen.
Ett gott näringstillstånd gör att man bättre klarar av behandlingarna och minskar
biverkningarna från dem. Maten upprätthåller magsäckens och tarmens förmåga att motstå
tarmrelaterade infektioner och risken att insjukna i dem minskar.
I ett vist skede av cellgiftsbehandlingen är det vanligt med dålig matlust, illamående och
smakförändringar, maten överlag eller en viss sorts mat smakar inte. Med tanke på
tillfrisknandet är det viktigt att försöka äta åtminstone något. Vad som är hälsosam mat
behöver man i detta skede inta tänka på, utan man kan äta allt som smakar. Det viktigaste
är att få tillräckligt med energi, dvs. förhindra viktnedgång. Vitaminer och mineralämnen
kan vid behov tillgodoses med vitamintillskott.
När maten inte smakar
Dålig matlust, illamående och uppkastningar är vanliga biverkningar av cellgiftsbehandling.
Illamåendet kan börja vid olika tidpunkter från att cellgiftet getts, vanligen 1–12 timmar efter
att behandlingen inletts. Illamåendet sköts effektivt med illamående medicin som ges
intravenöst, som injektion eller via munnen som tabletter.
En vackert portionerad tallrik och ett tilltalande utseende på maten stimulerar aptiten. Om
matportionen som äts är väldigt liten, bör mellanmål ätas, så att man får tillräcklig mängd
energi. Som måltidsdryck och vid törst bör man välja energirika drycker som mjölk,
surmjölk, saft eller "kotikalja".
Man kan ordna måltider också vid andra tidpunkter än sjukhusets vanliga, om man känner
att matlusten infaller. Berätta för skötarna om dina önskemål beträffande maten, de
förverkligar dem enligt avdelningens mjöligheter.
Mat hemifrån smakar för många bättre än sjukhusmaten. Be att anhöriga hämtar den mat
du önskar hemifrån! Maten måste vara färsk och av god kvalitet. Måltiden mäste värmas
ordentligt i avdelningens mikrovågsugn före den avnjuts. Tvätta och skölj sallad, grönsaker
och frukt bra. Grönsaker kan vb serveras skalade och finfördelade åt dig.
På avdelningen finns kylskåp, i enpersoners rum och i dagsalen, för förvaring av mat
hemifrån. I rummena är det skäl att förvara även dryckerna i kylskåp och hålla endast en
liten mängd åt gången på bordet.
Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi
Anvisning
Tammerfors Universitetssjukhus
Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi
Nr 65.00.20R
2 (3)
15.7.2017
Maten smakar ofta bättre i sällskap med andra. Be någon annan patient komma och äta
tillsammans med dig i dagsalen! Sätt på lämplig bakgrundsmusik för att skapa en trevlig
matstund.
Näringstillskotts drycker och pulver
Näringstillskotts produkter i form av mellanmålsdrycker eller pulver blandat i maten
förbättrar energitillförseln, då maten inte smakar. De säljs på apotekena.
Näringsdryckerna som säljs i tetrapak är näringsrika och smakurvalet rikligt. Dryckerna
finns som saft- eller mjölkbaserade. De smakar bäst kylda. Om man önskar kan de spädas
med tex kräm, juice eller glass. Från en förpackning får man 200–300 kcal, ca 10 g
proteiner och ca en femtedel av dagens vitamin- och spårämnes behov. Produkt märken är
tex Nutridrink®, Addera®, Fresubin® och Resource®. Det finns också Nutridrink® creme,
Nutridrink® fruit och Nutridrink® soup.
Näringstillskott i pulverform, tex Nutrison®, Resource®, sätts till färdig mat, ca 10–15 g per
portion. Pulvret tillsätts, blandat i lite vatten, i tillredningens slutskede så att maten bara
kokar upp efter att pulvret tillsats.
Maltodextrin i pulverform är ett energitillskott liksom näringstilläggen. Pulvret löser sig bra i
vätskör. Det kan tillsättas till kall eller varm mat, tex saft, mjölk, kräm, välling och soppor.
Av en deciliter pulver får man ett energitillskott på ca 200 kcal. Användningen av pulvret
börjas försiktigt och ökas stegvis för att undvika magbesvär.
Man kan också tillsätta fett, grädde, riven ost eller smältost, ägg eller socker till mat för att
öka energitillgång.
Kosten under cellgiftsbehandlig
Att skölja munnen med vatten varannan timme dagtid minskar skadorna på munnens
slemhinnor som orsakas av cellgiftsbehandlingen.
Under cellgiftsbehandlingen är det viktigt att se till att få tillräckligt med vätska. Läkaren
ordinerar den vätskemängd som du bör få före och under cellgiftsbehandlingen. Bästa
resultatet fås om du dricker 1–2 glas varje timme då du är vaken. Lämpliga drycker är
vatten, saft etc.
Mjölkens laktos kan orsaka luft- och magbesvär under och ett par veckor efter
cellgiftsbehandlingen. Låglaktoshaltiga produkter kan vara lämpligare. Mjölkprodukter är,
vid sidan av kött, viktiga proteinkällor och därför bör de inte lämnas bort helt. Det finns mest
laktos i flytande mjölkprodukter (mjölk, surmjölk, fil, yogurt, glass). I margarin och smör
finns det mycket litet laktos, liksom i mogna ostar, tex i edam finns det knappt nägon laktos
kvar. Det finns att få motsvarande låglaktoshaltiga varianter till alla mjölkprodukter, tex Hyla
och Into. Om inte dessa heller passar garanterar man tillräckligt kalcium intag med ost (810 skivor per dag) eller kalciumpreparat. I matlagningen kan man ersätta mjölk med vatten,
buljong, saft, soja- eller rismjölk. Man kan avreda vätska med smältost.
Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi
Anvisning
Tammerfors Universitetssjukhus
Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi
Nr 65.00.20R
3 (3)
15.7.2017
Om du ändå inte kan ta tillräckligt med föda, är det möjligt att ge näring intravenöst. Din
läkare och skötare uppskattar näringsbehovet tillsammans med dig. Försök ändå äta
åtminstone nägot! Den tid man ger näring intravenöst bör vara så kort som möjligt för att
behålla en normal tarmfunktion.
Hantering och förvaring av mat hemma under skedet med låga blodvärden
Tvätta alltid händerna före man handskas med maten eller äter. Välj hela och rena
livsmedel i butiken. Använd inte mat som blivit gammal eller produkter som överskridit
"sista användningsdatum". Produkter märkta med "bäst före" kan i viss mån användas efter
datumet om de förvarats rätt och förpackningen inte öppnats.
Matens rätta tillrednings- och förvaringstemperatur är viktig att iaktta, för att förhindra
tillväxten av skadliga mkrober. Maten mäste tillredas ordentligt, får ej vara rå. Då man
värmer mat måste det ånga från den. I mikrovågsugn värms maten ojämnt, därför bör
tallriken vändas emellan och maten blandas om. Mat bör inte värmas flera gänger. Ifall
man tillret en större mängd mat, skall man bara värma det man äter vid en måltid.
Varm mat mäste kylas snabbt tex i kallvattenbad. I kylskåp bör temperaturen vara mellan
+2 - +6 grader. I kylen bör det finnas en egen termometer. Kylskåpet rengörs regelbundet
och gamla matvaror slängs. Kräm bör förvaras i kylskåp, även om dess konsistens och färg
kan förändras lite.
Undvik födoämnen vars tillverkningsätt inte förstör mikrober, eller produkter som har lång
förvaringstid och inte värms före de äts. Sådana är tex gravad lax, vakumförpackade
fiskprodukter, mögel- och färskostar. Opastöriserad mjölk bör ej drickas. Inhemska bär kan
ätas råa så länge de är rena och färska. De flesta frysförpackade bär som säljs i affärerna
är utländska. Sylt och saft som möglat får ej användas, även om möglet "skalats" bort.
Mögelsporerna har i allmänhet spritt sig i hela produkten.
Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi
