Asyl- och migranthälsa
160919
Program
• 9.40-10.40
Anders Lindblom
Bodil Petersén
Läget i Dalarna
Smittskydds PM gällande provtagning vid hälsoundersökningar
Relevanta informationssidor: FOHM, Rikshandboken etc,
• 10.40-11.05
Helena Ernlund
Hepatit B
• 11.10-12.10
Lars Arvidsson
Tuberkulos ur hälsoundersöknings- och primärvårdsperspektiv
• 12.10-13.10
LUNCH
• 13.10-14.00
Helena Ernlund
Tuberkulos ur slutenvårds- och smittspårningsperspektiv
• 14.00-15.00
Kristin Lindblom
Vaccinationer
• 15.00-15.20
FIKA
• 15.20-16.00
Sammanfattning & övriga frågor
Hepatit B
Asyl- och migranthälsa
160919-160921
Allmänt om hepatit B
• Virusinfektion. Angriper levern.
• Akut och kronisk form. Akut övergår i kronisk om den ej läker
ut.
• 240 miljoner i världen har kronisk hepatit B.
• Kan orsaka leversvikt (cirrhos) och levercancer (hepatocellulär
cancer).
Prevalens
• Syrien: ca 2.6 %
• Afghanistan: drygt 2 %
• Eritrea: 15-16 %
• Somalia: ca 15 %
Allmänt om hepatit B forts.
• Ju tidigare i livet man smittas, desto större risk för kronisk form.
• Smitta under graviditet/vid förlossning: 90 % blir kroniska.
• > 7år: 5 %.
• Dominerande smittväg: mor-barn vid förlossning eller under
graviditet.
• Smitta under graviditet/förlossning eller i småbarnsåren ger
nästan aldrig symptom.
• Hälften av vuxna får symptom.
Smittrisk
• Smittar via blod och sexuellt.
• Smittar inte vid sociala kontakter.
• …hosta, nysning, dryck, mat, pussar. Man kan dricka ur samma glas.
Man kan äta mat som någon med hepatit B lagat.
• Teoretisk risk vid djupa kyssar. Inga dokumenterade fall av
salivsmitta finns.
Smittrisk: blod
• Störst risk vid förlossning/graviditet
• Om mamman är högsmittsam får 70-90 % av barnen hepatit B
• Om mamman har lite virus: några få procent smittas.
• Vid ”accidentell exposition”
• Nålstick, skärskador, öppna sår: 20-30 % risk.
• Dagis. Orientering. Mellan syskon/kompisar i småbarnsåren.
Sexuell smittrisk
Mindre smittsamt än via blod.
50-100 gånger mer smittsamt än HIV.
Virus finns i alla kroppsvätskor.
• Partner med mycket virus: stor risk vid upprepade kontakter.
• Inga siffror på risken vid enstaka kontakt.
• Partner med lite virus: låg risk.
Vaccination
3 sprutor.
• Vid tidpunkten 0, efter 1 och 6 månader.
• Skyddseffekt: 90-95 %.
Viktigt att sjukvårdspersonal vaccineras.
• Efter 3 sprutor bör man kontrollera att man ha fått skyddande
antikroppar: anti-HBs (10 IU/ml=skydd).
• Familjemedlemmar erbjuds vaccination.
• Personal på boenden behöver inte vaccineras.
Kronisk hepatit B: naturalförlopp vid
smitta under fosterstadiet/barndomen
• De första 10-20 åren: mycket hepatit B-virus: hög smittsamhet.
• Någon gång i tonåren börjar immunförsvaret försöka göra sig av med
viruset. Fortfarande mycket virus men sjunkande nivåer.
• Några läker därefter ut infektionen helt.
• De flesta har dock kvar lite virus: låg smittsamhet men ska betraktas
som smittsamma.
Kronisk hepatit B: behandling
Några har fortsatt mycket virus och leverinflammation.
Antivirala tabletter: oftast Viread (=tenofovir).
Ibland interferon.
Kronisk hepatit B: komplikationer
• En tredjedel får levercirrhos.
• 25 % får primär levercancer (hepatocellulär cancer).
• Olika risk för detta i olika delar av världen.
• Störst risk i Sydostasien.
• Ganska stor risk i Afrika söder om Sahara.
• Behandling minskar risken för komplikationer.
Hepatit B-viruset
Diagnos: hepatit B-serologi
Påvisa delar av viruset=antigen
eller antikroppar (ak) mot delar av
viruset
•
HBsAg: ytantigen
•
anti-HBc: ak mot kärnan:
•
•
IgM (akut)
•
IgG (kronisk)
HBeAg: extracellulärag
Serologi
Akut hepatit B
anti-HBc pos
• IgM
HBsAg pos
HBeAg pos
• Mycket virus
• Högsmittsam
Anti-HBc
markör för
hepatit B
HBsAg
Markör för
pågående
hepatit B
HBeAg
Smittsamhetsmarkör
Kronisk hepatit B
anti-HBc pos
• IgG
HBsAg pos
HBeAg kan variera
Om pos:
högsmittsam
Vad göra vid pos HBsAg vid
hälsoundersökning?
• Ge förhållningsregler
Översättningar finns på Smittskyddsenhetens hemsida.
• Smittskyddsanmäl (Sminet).
• ≥13 år: remiss till Infektionsmottagningen.
• <13 år: remiss till Barn- och ungdomsmottagningen.
Infektionsmottagningen sköter smittspårning och initierar vaccination av
anhöriga.
Smittskyddslagen
Upplysning om smittsamhet och skyldigheter:
Uppge smitta vid sjukvårdskontakter.
Informera sexpartners och skydda sig.
Ej dela spruta. Ej lämna blod.
Egen rakhyvel.
Smittskyddsblad finns på Smittskyddsenhetens hemsida.
Smittskyddsanmälan (Sminet)
På infektionsmottagningen: hepatit B-kallelse
• Informationsbrev.
• Smittskyddsinformation på rätt språk (igen).
• Provtagning polikliniskt
• Hb, TPK
• ASAT, ALAT, bili, ALP
• Alb, PK, krea
• Fullständig hepatit B-serologi om det ej tagits
• HBV-DNA (PCR: hepatit B-virus)
• Pat kallas till besök efter ca 3 månader.
Sammanfattning
• Kronisk hepatit B mycket vanligt världen över.
• Vanligaste smittväg: mor-barn.
• Sällan symptom vid smitta i barnaåren men stor risk för kronisk
hepatit.
• Kronisk hepatit medför risk för levercirrhos och cancer.
• Mer smittsamt sexuellt än HIV.
• HBsAg pos= definitionen av hepatit B.
• Ge förhållningsregler, smittskyddsanmäl och remittera alla
HBsAg-positiva till Infektionsmottagningen.
