Stockholm den 10 januari 2007
R-2006/1116
Till Justitiedepartementet
Ju2006/6808/IM
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 september 2006 beretts tillfälle att
avge yttrande över betänkandet Integrationens svarta bok Agenda för jämlikhet och social
sammanhållning (SOU 2006:79).
Generella synpunkter
Betänkandet innehåller en sammanfattning av trettio års utredande och forskning med
anledning av invandringen till Sverige under samma period, en invandring som i
huvudsak kan betecknas som en flyktinginvandring till skillnad från den tidigare arbetskraftsinvandringen, som upphörde i början av 1970-talet.
Advokatsamfundet delar i stort utredningens slutsatser av den forskning som sammanställts i utredningen och som övertygande påvisar hur strukturell/institutionell diskriminering på grund av etnisk och religiös bakgrund kommit att permanentas inom framför allt
arbetslivet, men även inom andra samhällsområden.
Utredningen framhåller att Sverige behöver en ny politik vars främsta mål måste vara att
skapa lika möjligheter och utfall för alla oavsett etnicitet, kön, klasstillhörighet, sexuell
läggning och andra faktorer. Advokatsamfundet delar uppfattningen om det angivna
främsta målet.
Arbetslivet
Advokatsamfundet avstyrker förslaget om förtur till offentliga arbeten. Allmänt sett torde
kvotering och positiv eller negativ särbehandling stå i konflikt med principen att skapa
lika möjligheter och likvärdiga utfall för alla utifrån sina prestationer. I konsekvens
härmed är Advokatsamfundet negativt till förslaget om rekryteringsmål för statliga
2
myndigheter, men positivt till förslagen om skärpning av lag om allmän platsanmälan och
obligatoriska kravprofiler vid rekrytering. Rätten till tillsvidareanställning bör avgöras ur
ett rent arbetsrättsligt och diskrimineringsrättsligt neutralt perspektiv. Advokatsamfundet
tror inte att förslaget om facklig insyn vid rekrytering är särskilt ägnat att motverka
diskriminering.
Diskrimineringslagstiftningen
Advokatsamfundet tillstyrker att ett förbud mot instruktion att diskriminera införs i
16 kap. 9 § brottsbalken och att lagen om förbud mot diskriminering ändras så att
diskrimineringsförbudet även gäller för enskilda personer vid tillhandahållande av varor,
tjänster eller bostäder. Däremot finner Advokatsamfundet att förslaget om förbud mot
diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet i fråga om medlemskap eller
medverkan i organisationer är alltför outredd för att behandlas i detta sammanhang.
Frågan om en viss person med en viss religiös tillhörighet skall ha rätt till medlemskap
eller medverkan i en organisation för en annan religion än den egna eller om en viss
person med sitt ursprung i ett visst geografiskt område skall ha rätt till medlemskap eller
medverkan i organisation för personer med sitt ursprung i ett annat geografiskt område
kräver enligt Advokatsamfundet mycket noggrannare överväganden, som även berör
grundlagen.
Rättsväsendet
Advokatsamfundet finner den av utredningen beskrivna och exemplifierade diskrimineringen inom rättsväsendet särskilt allvarlig och tillstyrker därför utredningens förslag om
vidareutbildning inom rättsväsendet. Vidare tillstyrker Advokatsamfundet att en utredning
tillsätts som utreder huruvida polisens befogenheter behöver inskränkas för att motverka
diskriminering eller om utövandet av vissa befogenheter eventuellt behöver formaliseras
ytterligare.
Utbildningsväsendet
Inom utbildningsväsendet ställer sig Advokatsamfundet i princip positiv till ökad forskning om strukturell/institutionell diskriminering. Däremot bör det vara den enskilde
studerande ensam som skall avgöra om studier i dessa ämnen skall ingå i examen eller ej.
I enlighet med vad som anförts ovan avstyrker Advokatsamfundet förslaget om att aktiva
åtgärder mot negativ särbehandling, s.k. positiv särbehandling på grund av etnicitet blir
tillåten i högskolan. Däremot tillstyrker Advokatsamfundet att Överklagandenämnden för
högskolan (ÖNH) blir skyldig att närmare motivera sina beslut i överklaganden rörande
anställningar. Advokatsamfundet tar inte ställning till förslagen om revidering av värdegrunden och diskrimineringskontaktperson i varje skola.
3
Ideella organisationer
När det gäller förslagen om krav på ideella organisationer ifrågasätter Advokatsamfundet
om det är förenligt med grundlagen att ställa krav på att styrelseledamöter inte skall ha
partipolitiska uppdrag. Däremot anser Advokatsamfundet att det är välmotiverat att det för
statsbidrag till stora ideella organisationer ställs ett villkor att organisationen aktivt ska
arbeta mot diskriminering samt aktivt arbeta för ökat deltagande av personer med utländsk
bakgrund.
Integrationsverket m.m.
Förslaget att lägga ned Integrationsverket förfaller välmotiverat liksom att vissa uppdrag
omformuleras och övergår till en föreslagen ny myndighet med de uppgifter för att
motverka strukturell/institutionell diskriminering/rasism som utredningen föreslår. Likaså
förfaller det välmotiverat att Justitiedepartementets integrations- och mångfaldsenhet
läggs ner och att en ny enhet skapas som skall arbeta med uppgifter utifrån den föreslagna
nya politiken. Särskilt viktigt är att regeringens uppdrag om s.k. hedersrelaterat våld
omformuleras till att inte göra skillnad på ”invandrares” och ”svenskars” våld mot kvinnor
och övergår till den kommande jämställdhetsmyndigheten.
Krav på kommuner
Advokatsamfundet tar inte ställning till utredningens förslag om krav på kommuner.
Sjukvård
Advokatsamfundet anser att det är humanitärt angeläget att irreguljära immigranter ges
tillgång till subventionerad vård och mediciner i samma utsträckning och på samma
villkor som asylsökande liksom att staten med ett schablonbelopp ersätter vårdinrättningar
som behandlar irreguljära immigranter. Dessa frågor bör därför utredas närmare på sätt
som angivits i utredningen, liksom frågan om regler för sjukvårdspersonal när det gäller
huruvida irreguljära immigranters närvaro vid vårdinrättningar skall uppges.
SVERIGES ADVOKATSAMFUND
Anne Ramberg
