Psykossjukdomar
(sjukdomar i själen)
Schizofreni (kluven själ)
Mona Soholat, överläkare
Punkter som kommer att tas upp
Vad innebär det att ha en psykos?
Historia
Diagnostik och epidemiologi
Etiologi och klassifikation
Symptom och förlopp
Differentialdiagnoser
Behandling (inte så mycket farmaka)
Case
Vad innebär det att ha en psykos?
Störning i signalbearbetning i hjärnan
genomgripande förändring av
tankar, intryck, känslor och
viljefunktioner ändrar en
människas upplevelse och tolkning av
sig själv och sin omvärld
Förändrad verklighet
Påverkar funktioner, beteende och
samspel med andra människor
Bristande sjukdomsinsikt
När han hoppar för tredje gången
är det ingen fara
för Mick Jagger ska ta emot honom.
Vi som lever i en annan värld
ordnar fram en lägenhet
på bottenvåningen.
Pia Dellson
Klinisk blick
Historia
Egyptiska papyrusrullar, 2000BC
Kyrkan – syndastraff
Hippokrates - humoralpatologin
Historia
Historia
E Kraepelin
1919
Dementia
Praecox
Debut, förlopp,
utgång
KRONICITET
E Bleuler 1911
Kluvet sinne
4A – negativa
symptom
Kriterier
Historia
Kurt Schneider 1959
Första rangsymptom – 11 st (OBS ej
patognomt)
Positiva symptom – tillkomst eller förstärkning
av normalt förekommande funktioner
Kriterier
Hibernal 1952
Diagnostik schizofreni: ICD-10
och DSM-IV
Kraepelins kronicitet
Bleulers negativa symptom
Schneiders positiva symptom
Karaktäristiska symptom under 1 mån,
utesluta diff diagnoser
Skillnad DSM-IV jmfr med ICD-10: 6 mån
observationstid
Dagens ICD och DSM-IV alla 3 teorier
Epidemiologi
Incidens (15 per 100 000)
Prevalens (46 per 10 000)
Livstidsrisk 0,7%
RR livstidsrisk M-K 1,4
Stad > land
Breeder hypothesis vs selection hypothesis
Dos respons sammanhang mellan graden av
urbanisering och risk
Migration
Teorier om riskfaktorer till
schizofreni
Flera olika kandidatgener – om en
enäggstvilling har schizofreni löper den
andra 40-50% ökad risk att få schizofreni
Urbanisering och migration
Infektion/malnutrition hos modern (1a och
2a trimestern), vinterfödsel
Obstetriska och perinatala komplikationer
Cannabis
Faders ålder
Manligt kön
Dopaminhypotesen
Dopamin – känsloliv, intellekt,
belöningsupplevelser, motorisk
koordination och kroppsrörelser
Indirekta belägg – neuroleptika
blockerar D2-receptorer
antipsykotisk effekt
Men biverkningar som ointresse,
svårighet att uppleva lust, kognitiva
störningar
NL hjälper inte alltid!
Mesolimbiska banan
Överaktivitet i
mesolimbiska
banan
positiva symptom
Mesocortikala banan
Underaktivitet i
mesocortikala/
frontallob
negativa
symptom
Biverkningsbanor
Nigrostriatala
banan
Tuberoinfudibulära
banan
Glutamathypotesen
Glutamat – hjärnans motor
Viktigt för kognition, inlärning och
minne
Glutamatminskning ger försämrad
kognition
Glutamatreceptorblockerare ger
hallucinos
NMDA-receptor –reducerad
funktion/låga nivåer
Manifestationer
MR : Hjärnatrofi (temporallober,
corpus callosum)
MR : Vidgade ventriklar
PET: Minskade prefrontal aktivitet
Schizofreni
Debut - 18-30 årsåldern
Symptom – positiva och negativa,
affektiva symptom, motoriska
symptom och katatoni, kognitiva
symptom, tankedesorganisering,
ångest, brist på insikt
Schizofreni – debut och förlopp
Samsjuklighet
Ångestsjukdomar och depression – 520% livstidsprevalens
Utvecklingsstörning (3-5% med utv
störn har schizofreni)
Droganvändning (nikotin, alkohol,
cannabis)
Somatiska sjukdomar
Minskad risk för cancer
Sociala konsekvenser
Arbetslöshet
Hemlöshet
Isolering (2/3 aldrig gift)
Hög belastning för övr familjen
Hög samhällsekonomisk kostnad
Utredning
Egen resp anhörig anamnes
Somatisk utredning för att utesluta
organisk orsak: labb, CT skalle, EEG
Psykolog bedömning:
personlighetsbedömning med
intervju, neuropsykologisk
bedömning med intellektuell nivå
mm
Arbetsterapeut - funktionsbedömning
Åtgärder – akut fas
Lugnande och respektfullt bemötande
Skapa trygghet
Anamnes – pat och närstående
Drogscreening
Somatiskt status om det går
Inläggning
Behov av vårdintyg?
Behov av sömn/lugnande farmaka
(Imovane, Sobril/Stesolid mm)
Ev snabbverkande NL???
Kroniker – återinsätta på farmaka
Åtgärder – kronisk fas
Farmakologiska insatser
I samråd med pat NL
Olanzapin, Risperidon, Aripiprazol
Clozapine
Ev sömnmedicin, antidepressiv behandling vb mm
Teamarbete
Psykoeduaktion – patient- och anhörigcirklar
Terapi, ffa KBT (mot kvarstående symptom)
Kognitiv träning
Socialpsykiatrin – boendestödjare, sysselsättning
Assertive community treatment (ACT)
Case manager – (samsjuklighet med missbruk)
Supported employment
Familjeinterventioner
Föräldrastöd
Psykosociala insatser
Andra insatser
Screena för metabola biverkningar
Han har mycket nytta av sin röst.
den beslutar åt honom,
ger råd och sällskap.
Men han kan inte skaffa flickvän.
Tre viljor blir för många.
Pia Dellson
Klinisk blick
Schizoaffektiv syndrom
Schizofrenikriterier uppfyllda
Under vissa
tidsperioder
dessutom mani
och/eller
depression
Behandling:
litium/stämningsstabiliserare, NL
Vanföreställningssyndrom
Senare debut: 30-40 år
Icke bisarra vanföreställningar (kan inträffa
i verkligheten)
Avsaknad av uttalad hallucinos,
tankestörningar eller bisarra
vanföreställningar om att vara styrd
Erotomani, svartsjukeparanoia ,
dysmorfoparanoia
Relativt bevarad personlighet, kognition
och funktion i övrigt
Behandling – NL (växlande effekt)
Kortvarig psykos/Pyskos UNS
Postpartum psykos
Kortvarig psykos/psykos UNS: minst
1 psykotiskt symptom, 1dag-1mån,
återställd, stressorer
Behandling: sömn, lugnande, ev NL
Postpartum psykos – inom 4 veckor
postpartum
Behandling: ECT
Akut polymorf cykloid psykos
Folie á deux
Akut polymorf cykloid psykos:
akut insjuknande, snabbt fluktuerande sptbild: angst/gluck, motorik (stel), konfusion,
hallucination/vanföreställningar.
Recidivrisk. Stressorer
Behandling: Sömn. ECT. NL. Litium.
Folie á deux: vanföreställning utvecklas hos
anhörig till någon med sedan tidigare
vanföreställning. Samma innehåll.
Schizotyp personlighetsstörning
(DSM-IV: Kluster A)
Bisarra och egendomliga tankegångar utan
samtidig aktiv psykotisk symptomatologi
Misstänksamhet
Föreställningar om magi och övernaturliga
fenomen, illusioner
Av andra: avvikande, brist på social
kompetens
Terapi, skyddat arbete, NL, SSRI
Högre frekvens bland släktingar till
personer med schizofreni
Differentialdiagnoser
Organisk psykos
Drogpsykoser
Emotionell instabil
personlighetsstörning med
dissociation eller psykosgenombrott
PTSD med dissociation och psykos
En äldre kvinna med flätor talar
oförtröttligt om bröd som
vi måste ta emot och dela ut
så envar för sin del.
Sedan dansar hon i korridoren
och sjunger så det ekar.
Själv hävdar hon bestämt
att hon är frisk.
Det känns petigt att säga emot.
Pia Dellson
Klinisk blick
Referenser
Schizophrenia ”Just the facts” 1-6
Psykiatri, Herlofson Jörgen
DSM IV
SBU – Schizofreni 2012
Eva Lindströms föreläsning
Michael Andresens föreläsning
Mats Lindströms föreläsning
Klinisk blick, Pia Dellson
Läkemedelsboken
Metis psykoskurs
SoS riktlinjer för psykosociala insatser
Tack
Han ligger.
Äter.
Sover.
Röker.
Lever?
Pia Dellson
Klinisk blick
Carl Fredrik Hill
