Lektionsanteckningar tisdagen den 3 september
Ekologi beskriver samspelet mellan organismer och deras omgivning.
Allt i naturen hänger samman och alla organismer är beroende av varandra. Om en liten
del i samspelet förändras kan det få stora och oanade effekter.
Ett ekosystem är ett tydligt avgränsat naturområde.
Ekosystemet består av ett växtsamhälle, ett djursamhälle samt abiotiska faktorer (ickelevande faktorer/miljöfaktorer såsom väder, vind, tillgång till vatten, berggrund,
temperatur, m.m)
Växtsamhället och djursamhället består av flera olika arter som lever sida vid sida i
samma område.
En population är antalet djur eller växter av samma art i ett område.
Två djur är av samma art om de tillsammans kan få levande ungar som kan föda levande
ungar. (ex. Häst och åsna är två olika arter. De kan få ungar, mulor, men dessa är sterila
och kan inte få egna barn.)
I ett ekosystem råder en ständig konkurrens mellan och inom varje art. Konkurrensen
handlar främst om tillgång till mat, men även tillgång till vatten, boplatser, partner att
skaffa ungar med, m.m. Det råder ständigt brist på mat för någon i ekosystemet. Så länge
det finns tillräckligt med mat kommer en art att fortsätta växa.
Näringskedjor beskriver samspelet i ett ekosystem. En växt (producent) växer upp och
blir till mat för ett växtätande djur (förstahandskonsument) som behöver energin från
växten. Detta djur är i sin tur föda för köttätande rovdjur (andrahandskonsument). Ibland
kan rovdjur själva bli uppätna av större rovdjur. De djur som är sist på näringskedjan
kallas för toppkonsumenter.
I ett ekosystem finns även nedbrytare (destruenter) såsom svampar, maskar och
bakterier. De bryter ner döda djur och växter till små partiklar. Den näring som finns kvar i
de döda resterna återförs på så vis till jorden och ger nya växter extra näring.
Näringsämnen går således runt i ett kretslopp från jorden till växt, till bytesdjur, till rovdjur
och åter till jorden.
En näringsväv består av flera näringskedjor som länkas samman genom att vissa djur
äter flera olika växter eller blir uppätna av flera olika rovdjur
85-90% av den energi som djur får i sig går åt till att hålla värmen och röra sig.
Resterande 10-15% används till att växa och lagras i kroppen. Det är bara växterna som
tillför energi i näringskedjan. Därför finns det inte mycket energi kvar i varje bytesdjur för
de rovdjur som lever i toppen på näringskedjan. Detta kan visas i en s.k. näringspyramid.
När antalet födda och döda av en viss art är ungefär lika stort har det uppstått balans
inom arten. Obalans uppstår om det plötsligt börjar födas fler än vad som dör, eller dör
mer än vad som föds. Obalans i en art får alltid konsekvenser för övriga arter i
näringskedjan. När populationen växer ökar konkurrensen och när maten inte räcker till
slutar populationen att växa. Det finns alltid betydligt fler bytesdjur än rovdjur då rovdjuren
är i behov av ett stort antal bytesdjur för att få i sig tillräckligt med energi.
Obalans kan uppstå:
1) naturligt t.ex. genom sjukdom eller klimat
2) genom människans påverkan (medvetet eller omedvetet). Exempel på medveten
påverkan är jakt, fiske, skogsavverkning, dammbygge. Omedveten påverkan är
t.ex. spridning av djur, växter, insekter och bakterier till nya världsdelar som kan
skapa förändring i ekosystemet.
Exempel på naturlig förändring i balansen:
Rävskabb under 1980-talet dödade många rävar. Detta gjorde att antalet harar ökade
kraftigt. Det stora antalet harar innebar att ugglorna (som också äter harar) kunde öka
betydligt på grund av den ökade tillgången på mat. När rävarna så småningom
återhämtade sig från rävskabben och växte i antal blev hararna färre och då blev
konkurrensen om mat mellan ugglor och rävar större och allt fler ugglor dog. Till slut var
antalet rävar, harar och ugglor tillbaka i sin naturliga balans. Obalans i ett ekosystem
påverkar både uppåt, neråt och i sidled i en näringsväv.
Konkurrens leder till anpassning. Den bäst anpassade överlever. Detta kallas ”det
naturliga urvalet”. För att anpassa sig kan djur och växter specialisera sig eller anamma
en ekologisk nisch (inriktning).
Exempel på hur ett träd med en speciell nisch kan överleva:
Både granar och tallar trivs bäst i soliga, näringsrika sluttningar med lagom mycket
vatten. Om naturen får härja fritt så kommer granplantorna att dominera över tallplantorna
på dessa sluttningar då de är starkare. Tallen har dock en fördel. Den har långa rötter
och kan således överleva högre upp på berget och nere i vårmarkerna. Genom att klara
av att leva i mera svårtillgängliga områden överlever tallen trots att granen annars är
starkare.
OBS! Anpassning sker inte för att individer har en ”vilja” att anpassas. Detta sker naturligt
genom att alla som har sämst förutsättningar för att leva dör ut medan de med bäst
förutsättningar fortplantar sig och för sina ”vinnande anlag” vidare till nya generationer.
