Datum:
2012-04- 12___________
Version nr:________
Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Namn på verksamheten/insatsen/projektet
Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland
Bakgrund, problemområde och utveckling över tid samt hur Ni och samverkanspart arbetar
med detta idag
Utanförskapets utmaningar
Arbetslösheten kan leda till en svår situation och är ett gissel för de som drabbas . I vissa
grupper är risken för arbetslöshet och utanförskap särskilt stor. Hit hör ungdomar, invandrare
och personer med låg utbildning. Särskilt utsatta grupper är personer med olika
funktionsnedsättningar och personer med beroendeproblematik eller annan psykosocial
problematik.
Arbetslösheten är nedbrytande , då den påverkar självförtroende , hälsa och det egna
välbefinnandet på ett negativt sätt, och har dessutom personen familj finns även en stark
koppling till barns situation.
Att få ett arbete, egen inkomst betyder ju oerhört mycket för den enskilde. Att finnas i ett
sammanhang med arbetskamrater som efterfrågar en om man inte kommer och det skapas
struktur i vardagen som självklart ökar den egna självkänslan.
För personer i utanförskap har det visat sig att sociala företag kan vara en viktig vändpunkt.
Genom dessa företag ges människor möjlighet att påverka sitt liv och få ett arbete. Man
arbetar 100% av sin egen förmåga.
Inom regionen finns idag sex sociala företag
Suderviljan, Lövsta koperativet, Återanvändarna, Visby Catering, Cykelverkstan och Baltic
Sea Design.
Det finns intresse för att starta fler företag.
De sociala företagens huvudsakliga ändamål är att integrera människor i samhället och
framförallt i arbetslivet. Vissa sociala företag utvecklar affärsidéer med syfte att skapa nya
arbetstillfällen i det egna företagandet. Andra har fokus på rehabilitering och/eller
arbetsprövning. Men vanligast är nog en kombination av båda dessa syften.
Många sociala företag utvecklas och drivs i nära samverkan med det offentliga. Men
företagen är fristående juridiska personer, ofta organiserade med ett kooperativt arbetssätt och
som ekonomiska eller ideella föreningar. Initialt är kooperatörerna i företaget oftast beroende
av offentliga beslut för sin försörjning, t ex i form av lönebidrag, trygghetsanställning,
aktivitetsbidrag osv.
För en del sociala företag är det dock viktigt att successivt utveckla företaget så att det kan
fungera och vara lönsamt på den privata marknaden. Överskottet återinvesteras i den egna
verksamheten eller används för att utveckla verksamheten genom att till exempel starta
liknande verksamheter på fler håll. Sociala företag är bra på att anpassa verksamheten så att
de passar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Ett socialt företag är ett bra exempel på att ett nytt tänk är möjligt. De sociala företagen
utvecklar affärsområden som ger nya arbetstillfällen och integrerar nya grupper på
arbetsmarknaden.I de sociala företagen kan människor som står långt ifrån
arbetsmarknaden ta makten över sina liv, arbeten och sin plats i samhället och känna att de
kan påverka sin situation.
Tillväxtverket har tagit fram kriterier som definierar dessa företag
• Sociala företag driver näringsverksamhet med målsättningen att integrera människor i
samhälle och arbetsliv.
• De skapar delaktighet för medarbetarna De återinvesterar sina vinster i den egna eller
liknande verksamhet
• De är fristående från offentlig sektor men har som leverantör ,samarbetspart och
rörande medarbetarnas försörjning och utveckling en nära relation till offentlig sektor.
Verksamhetside
Erfarenhet har visat att kunskapen om socialt företagande är dåligt spridd. Det är ett fåtal
personer såväl inom regionen som i övrigt som har dessa kunskaper. Samtidigt är det viktigt
att det finns en bred kunskap bland såväl politiker som tjänstemän och andra inom regionen
för att tänkbara områden för socialt företagande skall kunna utvecklas.
Av ovanstående skäl skall kunskapen om socialt företagande stärkas i regionen.
Målgruppen för dessa insatser är i första hand anställda och förtroendevalda inom den
offentliga sektorn samt personer inom föreningar och organisationer i regionen. Även vissa
grupper inom det privata näringslivet är viktiga.
Regionen bör främja att det tillskapas utbildning om socialt enteprenörskap och om villkor
och möjligheter med socialt företagande .
Vidare att utbildning kommer till stånd för de som förväntas fungera som handledare i
sociala företag.
Erfarenheter är också att det är svårt för de som vill starta sociala företag att få heltäckande
råd och stödinsatser.. Region Gotland är delägare i Coompanion som har ett en direkt
rådgivande och stödjande roll inom den kooperativa företagssektorn. Regionen har ju eget
näringslivskontor som skall vara rådgivande och stödjande till näringslivet i regionen. På
Gotland har överenskommelsen gjorts att när det rör rådgivning och stöd inom den sociala
sektorn så är det Coompanion som man hänvisar till.
Inom Regionen finns arbetsuppgifter som med fördel skulle kunna bli utförda av de personer
som ingår i målgruppen för socialt företagande. Hittills har ingen genomlysning blivit gjord i
regionen om vilka dessa arbetsuppgifter skulle kunna vara.
En ide skulle vara att i regionen inventera de arbetsområden och uppgifter som bedöms
vara tänkbara för socialt företagande .
Att bygga en gemensam stödstruktur för de befintliga och för de nya sociala företag som
startar där fokus handlar om att i första hand utveckla kompetens gällande ekonomi,
lönehanterning,samt upphandling.
En viktig faktor för tillväxten av sociala företag kan vara att Regionen beslutar om
policys och handlingsplaner i dessa frågor. Politiska beslut vad gäller sociala företag och
social ekonomi ger en grund för samverkan på lokal och regional nivå mellan olika aktörer
föratt främja tillväxten i sektorn.
Att utifrån ovanstående beskrivning utarbeta förslag till en avsiktförklaring rörande
Socialt företagande inom Region Gotland.
Syfte;
Att öka kunskapen om socialt företagande inom regionen och genom detta möjliggöra att fler
personer ges möjlighet att starta och ingå i ett socialt företag.
Att fler människor genom sysselsättning i de sociala företagen kan bryta bidragsberoende
Att minska kostnaderna för försörjningsstöd i regionen
Mål;.
Ökad kunskap om arbetsintegrerade sociala företag både inom offentlig verksamhet och i det
privata näringslivet
Arbetsintegrerade sociala företag är ett självklart alternativ vid upphandlingar av vissa tjänster
Att efter inventering se möjliga verksamheter och tjänster som kan utföras av andra såsom ett
socialt företag.
Ett minskat bidragsberoende
Målgrupp;
Tjänstemän och politiker inom ovan nämnda organisationer och myndigheter inom Regionen
Personer som idag har sysselsättning och ingår i befintliga sociala företag
Övriga aktörer inom näringslivets olika arbetsgivarnätverk
Aktiviteter;
Information utbildning inom region och i det privata näringslivet
Samtliga nämnder förvaltningar och avdelningar inom regionen
Inventering av möjliga arbetsområden för socialt företagande
Utveckla en stödstruktur som stöd till de befintliga sociala företagen.
Se över rutiner vid upphandling för att möjliggöra för sociala företag att svara på
upphandlingar
Bemanning;
En projektansvarig person anställes på 100%
Styrgrupp består av representanter för:
Socialförvaltningen
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Hälso o sjukvårdförvaltningen
Referensgrupp består av repr för
Socialförvaltningen
Serviceförvaltningen
Teknisk förvaltning
Coompanion Gotland
Svenskt Näringsliv el andra företagsnätverk
mfl
Övriga viktiga referenser
Berörda Fackliga organisationer
Berörda Brukarorganisationer
Resurser
Personalkostnader
Utbildningskostnader
Utvärderingskostnader
Tjänster, tex tele, IT
Övriga kostnader
Lokalkostnader
Summa kostnader
Tidsplan;
Startdatum 2012-09-01
Slutdatum 2014-12-31
År 2012
kr
300.000
25.000
50 000
25 000
400 000
År 2013
kr
700 000
300 000
2014
kr
700 000
300 000
50 000
50 000
50 000
50 000
1100 000
1100 000
Uppföljning och utvärdering; Beskriv hur uppföljning och utvärdering skall gå till och vad
som ska utvärderas. SUS systemet ska användas.
Implementering; Hur implementeras gjorda erfarenheter till ordinarie verksamhet;
Inriktningen är att aktiviteten ska finansieras och drivas av en eller flera
huvudmän/medlemmar efter försöksperioden om det påvisats positiva resultat. På vilket sätt
kan gjorda erfarenheter implementeras till den ordinarie verksamheten efter avslut.
Vilken huvudman ska ansvara för insatsen samt kontaktperson
Namn
Organisation
Telefonnummer
Mailadress
Marica Gardell
Socialförvaltning
Förankring; Hur har er idé förankrats hos övriga huvudmän som är direkt berörda av
projektet; har nödvändiga kontakter tagits med representanter från de olika huvudmännen för
att stämma av idén.
Kontaktpersoner
Lena Broen/
Tina Ersson ?
Marie Härlin
Caisa Skoggren
Birgitta Nylund/
Mari Bergström
Organisation
AF
HSF/Psyk
FK
SOC
Telefonnummer
Mailadress
Underskrift av Utvecklingsgruppen
Namn
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Organisation
Mailadress
Underskrift av ansvariga
Namn
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Namnteckning
Namnförtydligande
Organisation
Mailadress
