Sid 1(6)
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Tillsynsenheten
Karlstad 2012-05-01
Reviderad 2015-01-30
Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Riktlinje för fall- och fallskadeprevention
Bakgrund
Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och
konsekvenserna blir ofta allvarliga. Äldre personer i särskilda boenden eller
på sjukhus löper större risk att falla än de som befinner sig i hemmet,
eftersom de ofta är sjukare och har sämre funktionsförmåga. En effektiv
fallprevention innefattar åtgärder såsom individuell riskbedömning, fysisk
träning, kognitiv träning, åtgärder i boendemiljö och hjälpmedel.
Fallprevention kräver ofta att flera yrkesgrupper med olika kompetens
samverkar, till exempel omsorgspersonal, sjukgymnaster och
arbetsterapeuter 1.
Nya perspektiv – minska fallskador
I utvecklingsarbetet ”Nya perspektiv” är ett av målen inom utmaningen
Äldres hälsa att:
- ”Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad det gäller fallolyckor
för 80 år och äldre, Öppna Jämförelser används” 2.
Patientsäkerhetslag och Ledningssystem
Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal
arbeta för att främja hög patientsäkerhet. I Socialstyrelsens föreskrifter om
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår att
vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhete enligt LSS
ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp,
utvärdera och förbättra verksamheten.
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen (2012), sid 27
Nya perspektiv Seminarium 7 Rapport,
http://www.regionvarmland.se/vi-arbetar-med/vard-omsorg-folkhalsa-nya-perspektiv/nya-perspektiv-2
1
2
Webbplats
E-post
Karlstads kommun
karlstad.se
[email protected]
Organisationsnr
212000-1850
Postadress
Besöksadress
Telefon
Fax
Bankgiro
Karlstads kommun
651 84 Karlstad
Kontaktcenter
Västra Torggatan 26
054-540 00 00
054-18 34 10
405-2213
Sid 2(6)
Utdrag ur Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
I riktlinjerna framgår bland annat att när det gäller fallpreventiva åtgärder så” bör
hälso- och sjukvården genomföra individanpassade fallpreventiva åtgärder för äldre
personer i särskilt boende eller som befinner sig i sjukhusmiljö” (prioritet 1). I
tillstånds och åtgärdslistan framgår bland annat att
- fallpreventiva åtgärder ska sättas in vid hög risk för fall hos äldre i särskilt boende
och sjukhusmiljö (rekommendation 4), måttligt risk för fall hos äldre i ordinärt
boende (rekommendation 6)
-höftskydd ska användas vid hög risk för fall och frakturer hos äldre
(rekommendation 8)
- balansträning ges vid måttlig till hög risk för fall och frakturer för äldre
(rekommendation 6)3
Metod och genomförande
I arbetet med fall- och fallskadeprevention är ett systematiskt och
teambaserat arbetssätt viktigt. Kommunens team kan bestå av arbetsterapeut,
biståndshandläggare, enhetschef, omvårdnadspersonal, sjukgymnast,
sjuksköterska tillsammans med den enskilde samt vid behov, dennes
närstående. Samverkan kan också ske med annan vårdgivare till exempel
dietist eller läkare.
Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och
stärka den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar
för bibehållen/ökad självständighet och trygghet. Det är relationen mellan
utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens
förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i
kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall. Faktorerna kan
vara påverkbara eller icke påverkbara.
Ansvar för all personal
Var och en måste ständigt fråga sig:
• Har vi gjort vad vi kan för att förhindra fall eller fallskador?
• Hur kan vi förbättra?
• Har vi förbättrat?
Patientens/vårdtagarens/brukarens/kundens delaktighet
En delaktig patient kan lättare medverka till att målen med vård och
behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas.
Handboken ”Din skyldighet att informerar och göra patienten delaktig” tar
bland annat upp vilka lagar som reglerar patientens ställning (HSL, PSL,
LPT, LRV, TL, PDL och OSL 4) De bestämmelser som finns med reglerar
patientens rätt till ett jämlikt och respektfullt bemötande, självbestämmande
och delaktighet samt landstingets/vårdgivarens och hälso- och
sjukvårdspersonalens olika skyldigheter att se till att patienten får
• individuellt anpassad information,
• möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ,
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen (2012), sid 87
Hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk
vård, tandvårdslagen, patientdatalagen, och offentlighets- och sekretesslagen
3
4
Sid 3(6)
•
möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning samt
Vårdboende
Inom vårdboenden finns ett systematiskt arbetssätt med riskbedömning
enligt Senior Alert och åtgärder genom hälsogenomgångar. Det leder till ett
systematiskt fallpreventionsarbete.
Ordinärt boende
Inom ordinärt boende utför sjukgymnaster riskbedömning med hjälp av
instrumentet Downton fallrisk index.
Syfte
Ett gemensamt arbetssätt för fall- och fallskadepreventivt arbete i
kommunen.
Mål
Minska antalet fall och fallskador samt förebygga fallskador.
Målgrupp
Personer inom kommunal vård- och omsorg med insats oavsett lagrum
(Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, Socialtjänstlagen).
Definitioner
Fall
En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett
om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar
eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller
glider ner på golvet från en stol 5.
Skada
En skada som konsekvens av fall uppstår när en vävnad deformeras i sådan
grad att
vävnadens bristningsgräns överskrids 6.
Fallskada
En fallskada kan därför sägas uppkommer när en person faller och träffar
underlaget med sådan anslagsenergi att individens kroppsvävnad skadas 7.
Kvalitetsregistret Senior alert http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=40377&childId=13516 (120920)
6 Fall- och fallskador hos äldre – en introduktion, J. Gustavsson, F. Nilson & R. Andersson, Kunskapscentrum för
äldres säkerhet, Arbetsrapport (2011) Karlstads universitet
7
Fall- och fallskador hos äldre – en introduktion, J. Gustavsson, F. Nilson & R. Andersson, Kunskapscentrum för
äldres säkerhet, Arbetsrapport (2011) Karlstads universitet
5
Sid 4(6)
Identifiera riskpersoner
•
•
•
För personer som får en ny eller förändrad insats/bedömning enligt
HSL, LSS eller SoL;
Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året
Fråga personen om han/hon är rädd för att falla.
Finns det risk för att personen kan ramla om inga åtgärder sätts in?
Bedömning
•
•
Om jakande svar på någon av ovanstående frågor erbjuds
riskbedömning enligt Senior Alert för fall, nutrition och trycksår för
att få en heltäckande bedömning.
För att få registrera i Senior alert krävs att individen har fått
information om detta, använd broschyren ”Bättre kvalitet i vården
för dig, Information till patient och närstående om medverkan i
nationella kvalitetsregister” 8. Se riktlinje för samtycke.
Åtgärder
Ingen/liten risk (0-2 poäng enligt DFRI, 12 poäng eller mer enligt MNA-SF)
•
Information, rådgivning och/eller undervisning till vårdtagare
och/eller anhöriga om åtgärder för att förebygga fall och undernäring.
Risk (3 poäng eller mer enligt DFRI, 11 poäng eller mindre enligt MNA-SF)
•
Teamet upprättar individuell vårdplan tillsammans med den enskilde
och/eller närstående. Datum för uppföljning fastställs.
•
Åtgärderna bör vara av multifaktoriell karaktär
utifrån individens kapacitet, omgivningens utformning samt
utförandet av aktiviteter sett ur ett rehabiliterande förhållningssätt.
Kombinationer som särskilt bör lyftas fram är balansträning och/eller
styrketräning enskilt eller i grupp, balanserat energi- och
näringsintag, minska och förebygga fallrädsla genom ökad tillit till
sin förmåga samt träna uppresning från golv.
•
Verkställ vårdplan
Vid förändrad situation eller hälsotillstånd görs ny riskbedömning och nya
åtgärder sätts in.
Utvärdering på individnivå
Uppföljning och utvärdering av den effekt som de insatta åtgärderna har fått
sker kontinuerligt i teamet.
8
www.regionvarmland.se/utvecklingsledare under fliken Senior alert
Sid 5(6)
Dokumentation
Uppgifter om riskbedömning, vårdplan, åtgärder, uppföljning och
utvärdering dokumenteras i aktuell journal. Inträffade fall och fallskador ska
också dokumenteras samt rapporteras och analyseras enligt instruktioner och
fallrapport för lokal avvikelsehantering.
Utvärdering på verksamhetsnivå
Inträffade fall och fallskador ska rapporteras och analyseras enligt lokala
instruktioner för fallprevention.
Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse, att minska fall och
fallskador, sker enligt lokala direktiv i respektive kommun. Ett fallskadeteam
med deltagare från olika verksamheter och olika professioner arbetar med att
utreda frakturer på ett övergripande organisatoriskt perspektiv. Syftet är att
utreda vad vi kan förebygga i organisationen med bl.a rutiner.
Informationsöverföring mellan vårdgivare
Använd Meddix som verktyg. Vid förändrat hälsotillstånd hos individen görs
nya riskbedömningar hos aktuell vårdgivare och eventuella åtgärder sätts in.
Sid 6(6)
Regelverk
SFS 2010:659
Patientsäkerhetslagen
SOSFS 2008:14
Socialstyrelsens föreskrifter om
informationshantering och
journalföring i hälso- och
sjukvården
SOSFS 2005:28
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om
anmälningsskyldighet
enligt Lex Maria
SOSFS 2011:9
Ledningssystem
Socialstyrelsens föreskrifter om
för systematiskt kvalitetsarbete
SFS 2001:453
(SOL)
SFS 1993:584
medicintekniska produkter.
Svensk författningssamling Socialtjänstlagen
Svensk författningssamling. Lag om
Vill du veta mer?
Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, www.skl.se åtgärdspaket;
- Fall och fallskador – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
- Trycksår – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
- Undernäring – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
• Balansera rätt – Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador
bland äldre personer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB, https://www.msb.se/sv/Produkter-tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Balansera-rattFaktaunderlag-om-fall-och-fallrelaterade-skador/
• Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre – en
kunskapssammanställning,
SKL,http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publi
kationer/publdoc.jsp?searchpage=katasearch.jsp&db=KATA&from=
1&toc_length=20&currdoc=1&search_titn=%2239495%22
• TUFF, Stockholms läns landstings arbete med att förebygga
vårdskador (trycksår, undernäring och fall)
http://www.vardsamordning.sll.se/TUFF-satsning
• Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2012),
Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
• Nätutbildning för fall, undernäring och trucksår, Region Skåne
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/SUS_Malmo/S-WUtbildning/Natbaserade-vardutbildningar/
