Våldsbejakande extremism - Social utveckling

2015-03-03
Våldsbejakande extremism
- Göteborgs Stads ansvar
Uppdrag
Stadsdirektören gav Social resursförvaltning 2014-04-23 i uppdrag att ta fram en struktur och
plan för hur stadens förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism.
Under hösten 2014 har en styrgrupp och arbetsgrupp bildads inom ramen för uppdraget.
Denna rapport svarar mot uppdraget gällande stadens fortsatta arbete.
Våldsbejakande extremism och omvärlden
Våldsbejakande extremism har funnits som begrepp och problem länge. Både vad gäller
våldsbejakande grupper inom det egna landet och att våldsbejakande sympatisörer deltar i
konflikter utanför landet. Händelsutvecklingen efter att inbördeskriget i Syrien inleddes har
dock aktualiserat frågan, inte minst på grund av att ett förhållandevis stort antal invånare i
flera europeiska länder, inklusive Sverige, rest dit för att delta i strider. Media och sociala
medier har också spelat en stor roll vad det gäller aktualiseringen av frågan. Hösten 2014 har
omvärlden kunnat följa hur den al-Qaida inspirerade gruppen IS (islamiska staten)
dokumenterat och spridit en rad övergrepp på sociala medier.
Rädslan för eventuella terrorbrott i europeiska länder har också aktualiserats. Under de två
första månaderna 2015 har två uppmärksammade händelser med koppling till våldsbejakande
extremism skett i Europa. Dels attentaten mot franska satirtidningen Charlie Hebdo och en
kosherbutik i Paris, dels attackerna mot ett kulturhus och en synagoga i Köpenhamn.
Kopplat till denna bakgrund ställer sig många länder frågan hur de ska hindra att invånare
reser till andra länder för att strida med terrorstämplade organisationer och hur de ska hindra
terrorattentat i det egna landet. Regeringen i Sverige tillsatte 2014 en nationell samordnare
mot våldsbejakande extremism som ska arbeta med detta. Kommuner och dess olika
verksamheter pekas ut som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande
extremism.
Enligt Förvarshögskolan och Säkerhetspolisen är flera av de svenska invånare som rest
hemmahörande i Göteborg. De senaste åren har cirka 20 personer från Göteborg dödats i
strider kring och i Syrien. Cirka 20 personer har återvänt.
Professor Tore Björgo, vid polishögskolan i Oslo, identifierar fyra anledningar som gör att
personer dras till våldsbejakande extremism. I utvecklingen av förebyggande insatser behöver
åtgärder utvecklas för att möta alla olika typer av bevekelsegrunder.
Kommunens ansvar
Det är viktigt att definiera vilket ansvar Göteborgs Stad som kommun har i frågan, för att
kunna synliggöra vilka insatser som behövs. Nedanstående översikt syftar till att illustrera
1
2015-03-03
problem som är kopplade till våldsbejakande extremism i tredje land och vilka parter som är
viktiga ur ett ansvarsperspektiv.
Skede
Främja
Problem
Hur skapar vi ett samhälle med tillit och
tillhörighet?
Vilja att delta i en demokratisk gemenskap.
Förhindra att invånare skadar sig själva
eller begår brott
Ansvar
Göteborgs Stad, myndigheter,
civilsamhälle
Under
Stöd till anhöriga
Göteborgs Stad, civilsamhälle
Efter
Lagföras för brott
Förhindra brott i Göteborg
Vård för krigstrauman
Stöd att lämna våldsbejakande
grupperingar
Polis, Nationella operativa
avdelningen (tidigare
Rikskriminalpolisen), Säpo
Västra Götalandsregionen och
Göteborgs Stad med stöd av
andra aktörer
Före
Göteborgs Stad, polisen och
civilsamhället
Bilden bygger på fyra skeenden.
En problematik är att det finns individer i samhället med en känsla av brist på tillit och
tillhörighet. Det är inte bara ett problem kopplat till våldsbejakande extremism, men behöver
lyftas in i samhanget då det kan utgöra en förklarande faktor. Kan vi främja faktorer som
skapar tillit, tillhörighet och en vilja att ingå i ett demokratiskt samhälle kommer de fungera
som viktiga delar i det förebyggande arbetet kring våldsbejakande extremism.
Nästa skede handlar om att förhindra individer från att resa för att delta i strid. Göteborgs
Stads ansvar, utifrån ett förebyggande perspektiv, handlar om att hindra invånare från att
skada sig själva eller begå brott. Många av stadens verksamheter och tjänstemän möter
individer som kan tänkas ansluta sig i våldsbejakande grupperingar. Här finns möjlighet till
påverkansarbete. Anhöriga och civilsamhälle kan också spela avgörande roller i detta
skeende. Göteborgs Stads ansvar utifrån ett förebyggande perspektiv handlar om att
tillsammans med aktuella aktörer förebygga att individer väljer att ingå i våldsbejakande
extrema sammanhang.
När en person rest för att delta i strider i tredje land eller för att ingå i våldsbejakande grupper
uppstår ett behov av stöd för anhöriga. Stödet behöver organiseras tillsammans med
föreningar eller andra organisationer. Kommunen är dock en viktig aktör i arbetet.
Gällande personer som kommer tillbaka från att ha deltagit i strid eller lämnat våldsbejakande
grupper finns en rad frågor som behöver hanteras av olika myndigheter. Juridiska
konsekvenser eller förebyggande av brott utifrån våldsbejakande extremism är ett ansvar som
åligger polis, Nationella operativa avdelningen (tidigare Rikskriminalpolisen) och Säpo. De
vårdbehov som finns efter att ha deltagit i strid ansvarar Västra Götalandsregionen för.
Göteborgs Stads ansvar utifrån ett efterperspektiv handlar om stödinsatser för att påverka
individen att lämna våldsbejakande grupper.
Risker och viktiga perspektiv
2
2015-03-03
Kring arbetet med våldsbejakande extremism och då primärt stridande i tredje land finns en
rad risker och perspektiv som bör synliggöras.
•
Värna om mänskliga och demokratiska rättigheter
Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism måste vara fokuserat på
våldshandlingen. Arbetet får aldrig handla om att styra eller kontrollera människor
rättigheter till åsikts- och yttrandefrihet. För att säkerställa detta bör Göteborgs Stads
arbete kopplas samman med en granskande funktion som säkerställer att insatser
aldrig strider mot mänskliga och demokratiska rättigheter.
•
Ställningstagande om vilken strid som är legitim
Personer som reser för att delta i strider i tredje land gör det med olika motiv och
stödjer olika grupperingar. Fokus för Göteborgs Stad bör vara att göteborgare inte ska
begå brott eller riskera att skada sig själva. Hur omvärlden ser på olika stridande
grupper varierar över tid. För att undvika ett tveksamt ställningstagande bör fokus för
staden ligga på den brottsliga handlingen, snarare än på motivet eller valet av strid.
•
Social oro och motsättningar i Göteborg
Göteborg är en del av den globala världen. De etniska grupper som är en del av
globala konflikter finns även representerade i Göteborg. Det är därför viktigt att
Göteborgs Stad tillsammans med samarbetspartners följer hur globala konflikter
påverkar oss lokalt och proaktivt arbetar för att motverka social oro i staden.
•
Risk att legitima religiösa eller politiska aktiviteter motarbetas
Att ha radikala ideologiska eller religiösa åsikter är i sig inget kriminellt.
Problematiken är när våld eller andra kriminella handlingar används för att få gehör
för dem.
Insatser får aldrig motarbeta rörelser som är legitima eller strida mot rättigheten till
mötes- och föreningsfrihet. Detta innebär en utmaning i det förebyggande arbetet mot
våldsbejakande extremism.
•
Risk att grupper stigmatiseras
Ett förebyggande arbete får inte resultera i att invånare stigmatiseras. Medier har en
viktig roll i detta. Det kan till exempel handla om att religiösa begrepp kidnappas och
sätts in i sammanhang kopplade till våldsbejakande extremism, vilket på så vis ökar
risken för stigmatisering.
•
Risk att undergräva legitimitet hos myndigheter och organisationer
De myndigheter som agerar i frågan måste göra det inom ramen för sitt
ansvarsområde. Risken är annars att arbetet undergräver legitimiteten som myndighet.
Det är därför viktigt att tydliggöra vilket ansvar respektive organisation har i
arbetsområdet och med vilken befogenhet de kan agera. Transparens i arbetet är också
viktigt för att säkerställa att det inte finns något tvivel om hur och på vilka grunder
Göteborgs Stad arbetar.
•
Åtgärder blir kontraproduktiva
Det är viktigt att de insatser som görs ger rätt effekter och inte blir kontraproduktiva.
Med fel metodik kan insatser som syftar till att hindra personer från att delta i
våldsbejakande extremism snarare öka risken. Det är därför viktigt att följa andra
3
2015-03-03
länders arbete och ständigt genomföra utvärderingar. Ett nära samarbete med
Göteborgs universitet och andra aktörer är viktigt för att kvalitetssäkra arbetet.
Plan för fortsatt arbete
Mycket av det förebyggande arbete som kan kopplas till våldsbejakande extremism utförs
redan i dag inom ordinarie verksamhet. Utifrån den senaste händelseutvecklingen och för att
hålla samman arbetet behövs en koordinerande funktion.
Utifrån händelseförloppet inom området och de erfarenheter som gjorts under hösten 2014
föreslås:
•
Utbildning av tjänstemän, politiker och andra aktuella aktörer i frågor som gäller
våldsbejakande extremism. Stadens verksamheter berörs på olika sätt av det som ryms
inom våldsbejakande extremism. Det behövs därför en generell kunskapshöjning i
dessa frågor. Inom ramen för ett samordnade uppdrag ska en generell kunskapshöjning
säkerställas.
•
Mobilisera stöd till anhöriga och berörda individer
Både våldsutövande individer och anhöriga är i behov av stöd. Detta arbete behöver
samordnas och kommuniceras. Staden behöver säkerställa att berörda individer och
anhöriga har en tydlig ingång mot staden och får hjälp att hitta rätt insatser.
•
Kommunikation med Göteborgs Stads invånare inom området. Våldsbejakande
extremism berör många av stadens invånare. Staden behöver säkerställa att stadens
invånare nås av saklig information.
•
Koordinering av samarbetsaktörer. Många verksamheter och föreningar vill arbeta
med denna fråga. I detta behövs en koordinerande funktion som har en helhetsbild
över vem som gör vilka insatser.
•
Stödja de olika verksamheter i staden som berörs av frågan i sitt yrkesutövande .
Utifrån de olika skeenden som beskrivits ovan så berör frågan kring våldsbejakande
extremism staden verksamheter på olika sätt. Många verksamheter behöver hjälp med
att orientera sig i sitt ansvar och vilka insatser de kan göra.
•
Utgöra Göteborgs Stads kontakt i nationella och internationella samarbeten inom
sakområdet. Inom EU har ett nätverk som heter RAN (radicalisation awareness
network) bildats. Nätverket syftar till att följa arbetsområdet och utbyta erfarenheter i
arbetet. På nationell nivå har en samordnare mot våldsbejakande extremism utsetts.
Staden behöver en utpekad funktion som är länken mellan staden och dessa nationella
och internationella uppdrag.
•
Initiera samarbeten med andra myndigheter och civilsamhället. I det fortsatt arbetet
behöver staden aktivt söka nya samarbetsaktörer beroende på olika behov som visar
sig. Vad det gäller religiöst präglad våldsbejakande extremism är teologiskt insatta
personer viktiga att samarbeta med. Dessa personer kan fungera både som en
förebyggande faktor, stöd till anhöriga och en påverkanskraft för individer ska lämna
våldsbejakande miljöer.
4
2015-03-03
•
Metodutveckling och organisering av ett förebyggande arbete.
Olika länder har kommit olika långt i det förebyggande arbetet. Staden behöver
säkerställa att vi arbetar med rätt preventiva metoder och att dessa organiseras på ett
fungerande sätt. Det kan innebära att föra in redan fungerande metoder men också
utveckla ett eget arbete.
•
Omvärldsbevaka sakområdet.
De senaste åren har inneburit ett snabbt händelseförlopp inom detta område. Det är
viktigt att staden aktivt omvärldsbevakar utvecklingen i frågan.
•
Media och sociala medier.
Sociala medier har varit en förklarande faktor till att så många individer rekryterats till
våldsbejakande grupper. Detta ligger delvis utanför Göteborgs Stads kontroll. De finns
dock behov av att följa utvecklingen och den diskussion som sker inom och runt
sociala medier i frågan. Denna information behöver även sippra ut till stadens
samarbetsaktörer. Det är också viktigt att stadens tjänstmän som möter unga invånare
får information om hur sociala medier spelar en avgörande roll utifrån frågan kring
våldsbejakande extremism.
Hösten 2014 och framåt har frågan kring våldsbejakande extremism haft ett starkt
medialt fokus. Staden behöver säkerställa en god kommunikation med lokal media så
att stadens arbete speglas på ett korrekt sätt.
Utgångspunkter i arbetet har varit följande referensmaterial:
•
•
•
•
2011/12:44 Handlingsplan för att värna om demokratin och motverka våldsbejakande
extremism
Så kan EU:s länder försvara samhället mot terrorismen, C Malmström 2014
Utredning SOU 2013:81 När vi bryr oss
Försvarshögskolans rapport 2013 Förebyggande av våldsbejakande extremism
i tredjeland
5