VA-verket Hulesjön
-ett informationshäfte
Vatten, avlopp och avfall – så här fungerar det
Naturen är en fantastisk inrättning som förser oss med allt det som krävs för att vi ska kunna
leva och må bra. Den ger oss vatten att dricka, mat och kläder och material till oss att bygga
bostäder av. Vi får energi till belysning och uppvärmning, till transporter och mycket, mycket
mera. Varje gång vi använder en elektrisk hushållsmaskin, exempelvis mikrovågsugnen, så är
det naturen som levererar energin till driften.
Naturen är tålig, men självklart finns det också en gräns för hur mycket den kan belastas utan
att ta skada. Jordens resurser är begränsade samtidigt som vi blir allt fler och fler med ökande
behov som ska dela på dessa. För närvarande lever vi över våra tillgångar och tar ut betydligt
mer än vad naturens kretslopp klarar att bära. Det är därför viktigt att vi stannar upp och tar
oss en funderare. Hur fungerar naturens kretslopp Vad är en hållbar utveckling? Hur hänger
allt samman, och vad kan jag själv bidra med?
Vi på VA-verket vill vara med och försöka besvara den del av frågorna som finns inom vårt
verksamhetsområde. Vi vill samtidigt berätta lite om hur dricksvattnet distribueras och hur
avloppsvattnet renas. Dessutom vill vi berätta om varför det är viktigt att källsortera sitt avfall
och hur det ska gå till.
Vatten
Från havet kommer allt det vatten som molnen bär med sig och släpper ner över oss i form av
regn eller snö. Sen börjar den långa vandringen tillbaka, via bäckar, åar och älvar och genom
sjöar och våtmarker. Så småningom når vattnet havet igen och kretsloppet sluts. Under denna
vandring kommer vattnet till nytta för alla levande varelser, såväl växter som djur, och är en
förutsättning för allt livs existens.
Vi som bor i Falköping får vårt dricksvatten från Vättern. På ca 12 meters djup tas vattnet in i
en intagsledning och pumpas sen vidare i ett rörledningssystem via tryckstegringsstationer. Så
småningom når det Borgunda vattenverk och därifrån är det sen vi på VA-verket som har
hand om distributionen ut till våra konsumenter. Det är stora mängder vatten som förbrukas i
en kommun. Enbart Falköpings tätort förbrukar i genomsnitt 4 miljoner liter/dygn. Allt detta
vatten måste sen renas innan det släpps tillbaka till havet. Var därför noga med att aldrig låta
kranar stå och rinna, och särskilt då inte varmvattenkranar eftersom det då dessutom går åt
massor av energi i onödan.
Avlopp
Vattnet du använder när du duschar, spolar på toaletten, diskar eller tvättar, försvinner ju ut i
avloppet. Eftersom vattnet nu har blivit kraftigt förorenat måste det också genomgå rening
innan det släpps iväg på sin vandring tillbaka till havet. Detta är mycket viktigt eftersom dessa
föroreningar innehåller stora mängder med näringsämnen. Fosfor och kväve är exempel på
närsalter som fungerar som gödningsmedel. När för mycket av dessa ämnen kommer ut i våra
sjöar kan följden bli att de växer igen, sjöarna eutrofieras. Så småningom når de även havet
och följden blir då en mycket kraftig algtillväxt. Till slut uppstår syrebrist när algmassan bryts
ner och man säger att havet dör.
För att mildra effekterna av detta leder vi in allt
avloppsvatten i ett särskilt rörsystem som mynnar ut i reningsverket vid Hulesjön. Här renas
sen avloppsvattnet i en trestegsprocess. Du kan själv vara med och
påverka hur bra den här reningsprocessen ska fungera. Ett tips är
att alltid använda miljömärkta produkter när du ska tvätta eller
diska. Följ anvisningarna på förpackningen och överdosera inte.
Vättervattnet är dessutom ett mjukt vatten vilket innebär mindre
tvättmedelsmängd för samma tvättresultat. Spola heller aldrig ner
någonting annat än kiss, bajs, toalettpapper och vatten i toastolen.
Trosskydd, topps, trasor och liknande sätter sig fast på olika ställen
i reningsverket och stör reningsprocessen. Ibland kan sådant fastna
i en pump och orsaka driftstopp. Vattnet kan då tvingas ”brädda
över”, vilket betyder att det passerar reningsverket helt orenat.
Hur reningsverket fungerar
Mekaniska steget
Avloppsvattnets
resa
genom
reningsverket
börjar i det mekaniska steget. Här kommer avloppsvatten in
tillsammans med förbehandlat mejeriavloppsvatten. Först får
vattnet passera rensgaller där större föroreningar som toapapper
tygtrasor, trosskydd och liknande avskiljs.
Renset pressas och tvättas i en skruvtvättpress för att sedan ramla
ner i sopbehållare. Renset hämtas av sopbilen som kör till
fjärrvärmeverket där det eldas upp och blir till fjärrvärme.
Sand som har kommit in i
reningsverket sliter på maskiner och
pumpar och behöver avskiljas i början
av reningsprocessen. Efter rensgallret
rinner avloppsvattnet vidare till två
sandfång där sand sedimenterar
(sjunker till botten) för att därifrån gå
vidare till en sandtvätt. Den tvättade
sanden samlas i en container och
transporteras till ett upplag.
Sandfång
Rensgaller
Försedimenteringsbassäng
När dessa större partiklar avskiljts, får
vattnet sen sedimentera i en stor bassäng som kallas försedimenteringsbassängen. Här får
primärslammet, som består av små partiklar av olika slag, sjunka till bottnen. Det
sedimenterade slammet skrapas undan med hjälp av motordrivna skrapor till en slamgrop, och
vattnet pumpas därefter vidare till det biologiska steget.
Biologiska steget
Avloppsvatten från hushåll
innehåller stora mängder
organiskt material i löst form. För att på ett effektivt sätt kunna rena vattnet från detta tar man
hjälp av bakterier och mikroorganismer. Genom att blåsa in luft och på så sätt syresätta
luftningsbassängerna,
kan
syrekrävande
(aeroba)
mikroorganismer förbruka de lösta
näringsämnena. Slammet som bildas
sjunker
till
botten
av
mellansedimenteringsbassängerna.
Tillväxten av mikroorganismer får
inte bli för stor. Därför tas den del
av slammet som utgör tillväxten av
mikroorganismer ut vilket brukar
vara cirka 30 procent, detta slam
kallas
överskottslam.
För
att
upprätthålla en hög koncentration av
mikroorganismer pumpas resten av
slammet s.k. returslam tillbaka till
början av det biologiska steget.
Överskottslam och returslam är båda
s.k. biologiskt slam. I det biologiska
En av luftningsbassängerna
steget finns dessutom ett inbyggt kvävereduceringssteg. Här omvandlas
organiskt bundet kväve till kvävgas som sen luftas bort. Processen sker i två steg, först
nitrifikation under syrerika betingelser med hjälp av luftning och nitrifikationsbakterier
(organiskt bundet kväve omvandlas till nitrit och nitrat). Därefter sker denitrifikation med
hjälp av syrekrävande bakterier under syrefattiga förhållanden. Bakterierna använder då det
bundna syret i nitrat och nitritkvävet. Slutprodukten blir då bl.a. kvävgas som sen luftas bort.
Denna metod gör det möjligt att reducera det organiskt bundna kvävet i avloppsvattnet med
cirka 70 procent.
Kemiska steget
Skruvpump
När
bakterierna
och
mikroorganismerna har gjort sitt, pumpas vattnet vidare till det kemiska
steget. Här tillsätts fällningskemikalier som har till uppgift att avskilja
fosfor. Inblandningen sker med hjälp av skruvpumpar som också lyfter
vattnet till de efterföljande flockningsbassängerna. Under omrörning som
sker i flera steg får fosforet klumpa sig samman till flockar. Flockarna
sjunker sen till bottnen i slutsedimenteringsbassängen och skrapas
därefter bort till en slamficka. Klarvattnet som rinner över till
dekanteringsrännan är nu färdigbehandlat och leds ut i Hulesjön.
Slutsedimenteringsbassäng
Föravvattning av primär- bio och kemslam
Kemslam från det kemiska steget och överskottslam
från det biologiska steget pumpas tillbaka till
försedimenteringen
där
det
tillsammans
med
primärslammet pumpas vidare till en föravvattnare.
Där tillsätts kemikalier (polymer) för att binda
partiklarna i vattnet för att få det torrare innan nästa
steg
i
processen.
Innan
föravvattningen
är
torrsubstanshalten cirka 3 procent och efter cirka 6
procent.
Skivförtjockare
Matavfallsbehandling
Hit kommer det matavfall som du lämnar i den perforerade kantinen i matsalen på din skola.
Även matavfallet från de hushåll som valt att källsortera hamnar här. Avfallet förbehandlas i
en mixervagn med roterande knivar där det också späds med vatten till rätt tjocklek.
Därefter skruvas det upp till en kvarn för malning. I detta moment är det mycket viktigt att
inga
metallföremål
finns
med
eftersom de roterande delarna i
kvarnen då blockeras. Var därför
noga med att inga bestick följer med
när du skrapar av din tallrik. När
avfallet är färdigmalt pumpas det
vidare till en mellanlagringstank i
väntan på rötning i rötkammaren
Matavfallet skruvas upp till pulper
Rötkammare
Till reningsverket hör också två stycken rötkammare. Slammet som avskiljts från de tre
reningsstegen leds efter föravvattningen till den ena rötkammaren och matavfallsslammet som
kommer från matavfallsbehandlingen leds till den andra rötkammaren. Inne i rötkamrarna är
luften fri från syrgas och temperaturen håller ca 37oC. Rötningen gör så att slammet inte
börjar lukta och minskar genom nedbrytning de organiska ämnena. Under rötning i ungefär 20
dygn producerar slammet och matavfallet med hjälp av anaeroba bakterier metangas. Detta är
en
brännbar
gas
med
ganska
stort
energiinnehåll. En del av den orenade
metangasen eldas i en gaspanna för
uppvärmning av hela reningsverket samt
för uppvärmning av processvatten. Den
mesta gasen renas och koncentreras i en
särskild gasreningsanläggning och går
sedan vidare som biogas till biogasmacken
där biogasbilar och bussar tankar. Biogas
är ett s.k. koldioxidneutralt drivmedel,
vilket innebär det inte bidrar till växthuseffekten.
Att välja biogas är ett miljövänligt val.
Gasuppgradering
Slamavvattning
När slammet är färdigbehandlat i rötkamrarna pumpas det sen vidare till anläggningen för
avvattning. En centrifug pressar ur överskottsvatten ur avloppslammet tills torrsubstanshalten
ligger kring 22 procent. En skruvavvattnare
avvattnar
matavfallsslammet
tills
torrsubstanshalten ligger kring 19 procent.
Skruvavvattnare
Centrifug
Det avvattnade avloppslammet pumpas till ett
slamlager där det stabiliseras. En slamlastbil med
slamtank suger upp slammet från slamlagret cirka
två gånger om året och kör ut det till lantbrukare
som
sprider
rötslammet
på
åkermark
eller
energiskog.
Det avvattnade matavfallsslammet samlas upp i en container och körs till en extern
anläggning där det komposteras. Slutprodukten blir kompostjord.
Båda produkterna är näringsrika och mycket bra som gödningsmedel.
Satsvis Biologisk Rening
I lakvatten som kommer från avfallsanläggningen och i rejektvattnet som kommer från
slamavvattningen på reningsverket finns mycket kväve. I den biologiska reningen avlägsnades
som vi såg cirka 70 % av kvävet.
För att ytterligare öka kväveavskiljningen finns en särskild anläggning som heter SBR vilket
står för Satsvis Biologisk Rening.
Genom
denna
ökar
kväveavskiljningen ytterligare.
I SBR-anläggningen avskiljs också en
del organiskt material, fosfor och
partiklar.
SBR-anläggning
Förbehandlingsanläggning av mejeriavloppsvatten
För att minska belastningen på reningsverket har det på reningsverkets område uppförts en
anläggning för att förbehandla mejeriavloppsvattnet från Falköpings Mejeri. Anläggningens
huvudbeståndsdel är en flotationsbassäng där till motsats från en sedimenteringsbassäng
föroreningarna flyter till ytan genom tillsats av luftbubblor. Från ytan på bassängen avlägsnas
sedan föroreningarna. Tillsats av kemikalier sker också för att få föroreningarna att samlas
ihop i flockar för att lättare kunna avskiljas. Efter förbehandlingen går vattnet in i mekaniska
steget
på
reningsverket.
Genom
förbehandlingsanläggningen
reningsverket
minskat drastiskt.
Flotationsbassäng
har
belastningen
på
Avfall och källsortering
Genom att återanvända materialet i uttjänta produkter minskar man belastningen på miljön
samtidigt som man hushållar med de begränsade resurser vi har till vårt förfogande.
På din skola kan du källsortera ditt avfall på skolans källsorteringsstation. På vissa skolor
finns särskilda sorteringsrum eller också kan stationen vara uppställd utomhus. Här kan du
lämna papper och tidningar, wellpapp, alla sorters förpackningar samt glödlampor och
batterier. Tänk på att inte lämna något annat material än förpackningar i förpackningskärlen.
Övrigt material som pärmar, trasiga pennor, leksaker och liknande är restavfall och skall
läggas i kärlet eller containern för restavfall (sopor). För att få tillgång till en utförlig
källsorteringsinstruktion kan du gå in på Falnets startsida. Lägg pekaren på Tekniska, klicka
på Fastighetsservice och klicka sen på sorteringsinstruktioner.
Avfall som är miljöfarligt, kemikalier, färgrester, bilbatterier, el-material, lysrör, datorer och
liknande skall lämnas på Återvinningscentralen. Här kan du också lämna hushållsmaskiner,
metallskrot och olika sorters byggavfall.
Du som har frågor på något av det du läst och vill veta mera är välkommen att höra av dig till
oss på Hulesjöns VA-verk.
Vi finns på tel. 0515-85222 eller 070-326-7329
