Datum:
Dokumenttyp
2012-10-15
Yttrande
Diarienr:
Kontaktperson:
2012-00175
Marianne ÖbergHåkansson/Nardin
Crisbi
Arbetsmarknadsdepartementet
Pontus Ringborg
103 33 Stockholm
Svenska ESF-rådets remissvar på Sänkta trösklar - högt i tak
(SOU 2012:31)
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, ESF-rådet, förvaltar EU-fonderna Socialfonden,
Integrationsfonden och tidigare Globaliseringsfonden. Vi ansvarar även för Europeiska
temaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer.
Sedan 2007 ska alla svenska socialfondsprojekt (runt 2000 projekt) integrera
funktionshindersperspektivet i sina verksamheter.1 Samtidigt finns drygt ett 90-tal olika
projekt med fokus på funktionsnedsättningar, där insatserna riktar sig både till de som
arbetar med målgruppen och till målgruppen i sig.
ESF-rådets sammanfattande kommentarer
ESF-rådet stöder att utredningens slutsatser och förslag, som bekräftar mycket av
erfarenheter från våra projekt. Särskilt angelägna anser vi att utredningens förslag kring
följande:
-
Individanpassade och mer sammanhållna åtgärder riktade till målgruppen,
mer uppföljning och evidensbaserade slutsatser samt
De här förslagen kan vara ett led i att målgruppen på lång sikt får ett arbete samt behåller det.
ESF-rådet stöder förslaget om att förlänga åtgärdstiden till högst sex månader. Det är dock
viktigt att inte låta tiden styra utan resultatet och effekterna. ESF-rådet menar att insatserna
inte ska vare sig tidsbegränsas eller utformas kollektivt för alla deltagare. Strategier för
återhämtning, personlig utveckling och egenmakt är en viktig del i det förberedande arbetet
inför en anställning och här kan de individuella behoven variera i stor omfattning
Samtidigt borde arbetsmarknadspolitiska åtgärder vara en del av ett större sammanhållet
åtgärdspaket från hela samhället. ESF-rådets erfarenhet är att utbildning, coachning och
vägledning ska finnas tidigt i skolgången. Om fokus redan från starten blir att se individens
1
I Socialfonden använder vi begreppet ”tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning”.
Svenska ESF-rådet Huvudkontoret
Box 47141, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01
www.esf.se
Diarienr:
2012-00175
styrkor och möjligheter att agera på en framtida arbetsmarknad underlättas övergången till
en anställning.
Ansvariga aktörer2 som arbetar med målgruppen (”mottagarsidan”) behöver
kompetensutvecklas både i att använda befintliga verktyg och metoder samt i attitydpåverkan
och förhållningssätt. Både offentliga och privata arbetsgivare berörs av detta. När det gäller
privata aktörer är det viktigt att arbetet med företagens samhällsansvar (CSR) utvecklas med
ett funktionshindersperspektiv. Samhalls lönsamhetskrav och sociala ansvarstagande är ett
intressant område att beforska och följa upp. Samhalls balansering mellan de två kan
inspirera och hjälpa andra företag i deras arbete med samhällsansvaret.
I avsnitten nedan följer mer utförliga utvecklingsområden som utredningen kan beakta
alternativt kompletteras med.
Strukturella och historiska ett hinder
Utredningen nämner bara Kjellmanskommittén. ESF-rådet anser att det är en brist att
tvångssteriliseringen och tvångshospitaliseringen inte tas upp i den historiska genomgången.
Den stora satsningen (H)järnkollen nämns heller inte.
Utredningens strukturperspektiv kunde vunnit på att beakta hur diskriminering och brist på
tillgänglighet skapar hinder i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning . Det finns
fortfarande lite forskning och liten förståelse för kopplingen mellan funktionsnedsättningar
och arbetsliv.
Utredningen har redan beaktat diskrimineringsgrunderna kön, ålder och födelseregion;
vidare behöver diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning även relateras till sexuell
läggning, trosuppfattning och könsidentitet. Kunskapen om hur de olika
diskrimineringsgrunderna samverkar med varandra för att skapa hinder och exkluderande
system borde vara en del av utredningens analyser. Kunskapen behöver finnas hos de
ansvariga aktörerna.
Bättre mottagarkapacitet
Vi vill betona organisationernas och arbetsplatsernas möjligheter att ta emot och behålla
personal med varierande arbetskapacitet över tid. Resultaten från socialfondsprojekten visar
att individerna stärks genom ett stort utbud av insatser men det finns ingen som anställer
dem. Det finns ingen övergångsarbetsmarknad eller utrymme i nuvarande arbetsmarknad att
ta emot dem. Sociala ekonomins aktörer är en möjlig arbetsgivare under en övergångsperiod
och på längre sikt som en varaktig arbetsgivare.
ESF-rådet välkomnar förändringar av lönebidragstaket, färre program och ökad kunskap hos
arbetsgivare (offentliga som privata) är ett viktigt steg i rätt riktning. ESF-rådet hade gärna
också sett fler förslag på hur man kan öka arbetsgivares incitament att anställa personer med
funktionsnedsättning.
Utredningen redogör för de många aktörerna som är inblandade i arbetsmarknadspolitiken inte minst på grund av lagen
om valfrihet och upphandlingen av jobbcoacher. Utredningen lyfter även fram de sociala företagen och folkbildningen,
vilka också spelat en viktig roll i Socialfondens insatser för personer med funktionsnedsättning, inte minst genom den
stora satsningen som ESF-rådet gjorde tillsammans med Arbetsförmedlingen kring den tredje fasen i jobb- och
utvecklingsgarantin.
2
2 (3)
Diarienr:
2012-00175
Fler evidensbaserade metoder och mer forskning
Vi stödjer utredningens slutsatser att man behöver arbeta med färre och evidensbaserade
metoder. Vi behöver även mer forskning kring arbetsliv och funktionshindersfrågan, som vi
nämnt ovan. I Socialfonden kan olika forsningsinstitut beforska de innovativa lösningar som
Socialfonden finansierar.
***
Remissen är beslutad av generaldirektören i närvaro av biträdande myndighetschefen Håkan
Forsberg och chefen för programenheten Cenita Rodehed efter föredragning av Marianne
Öberg-Håkansson och Nardin Crisbi, nationella samordnare på programenheten.
Stockholm den 15 oktober 2012
Åsa Lindh
Generaldirektör
Svenska ESF-rådet
3 (3)
Marianne Öberg-Håkansson
Nationell samordnare
