Psykisk ohälsa och suicid
Ullakarin Nyberg
Psykiater, suicidforskare
Norra Stockholms psykiatri
Karolinska Institutet
Är det farligt att må dåligt?



För det mesta helt normalt, hör till livet
Psykisk sjukdom missas ofta
Utebliven behandling för psykisk sjukdom
kan få svåra konsekvenser
Är det farligt att vara psykiskt sjuk?


Människor med allvarliga psykiska
sjukdomar lever i genomsnitt 25 år kortare
än andra
Om du är deprimerad vid 65 års ålder löper
du 70 % högre risk att dö i förtid
Dr Jo Nurse
senior advisor WHO
Figur 9. Bröstcancerstadium för patienter med samtidig psykisk sjukdom jämfört
med patienter utan psykisk sjukdom (referens). Den vertikala axeln visar andel (%)
patienter i respektive stadium. Datakälla: Cancerregistret 2003–2008, Socialstyrelsen.
Andel %
Cancerstadium
Bröstcancer:
Kvinnor med psykisk ohälsa har betydligt
15
mer avancerad sjukdom vid diagnostillfället
Risk vid olika psykiatriska tillstånd
Depression – Livstidsrisk för suicid 6-20%
(Goovin & Jamison, 1990; Gruze & Robins, 1970; Blair-West et al, 1997; Inskip, Harris & Barraclough 1998)
Bipolära syndrom – Livstidsrisk för suicid 10-30%
(Jamison, 1999)
Schizofreni – Livstidsrisk för suicid 4-10%
(Palmer, Pankratz & Bostwick, 2005; Hor & Taylor, 2010; Harris & Barraclough, 1997; Inskip, Harris & Barraclough, 1998)
Alkoholberoende – Livstidsrisk för suicid 7-15%
(Inskip, Harris & Barraclough 1998)
Borderline – Livstidsrisk för suicid 9-10%
(Paris & Zweig-Frank, 2001; Stone, 1990)
”Jag funderade på hur jag skulle
kunna bryta mina ben
…tänkte…
då kanske jag skulle bli
omhändertagen av någon…”
Ung kvinna
”Ni är rädda för mig
Rädda för att jag ska explodera
Rädda för att jag ska gå sönder som ett
glashus vid minsta beröring
Blickarna som undviker mig känns som
laserstrålar genom mitt hjärta”
Rädsla för suicid
” Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son,
ingen nämner hans namn, det är som att han
aldrig har funnits.”
Smittande tystnad, påverkar oss alla.
Vanligt med undvikande runt självmord och psykisk
sjukdom.
Frågar inte om detaljer.
Lämnar gärna över till någon annan.
Henry Maudsley: 1835 - 1918
”Den sorg som inte får sitt
uttryck i tårar kommer andra
organ att gråta”
Text 3000 år gammal
”Så länge jag teg försmäktade mina ben i min
ständiga klagan”
Moltas Erikssons beskrivning av depression
”Att försöka ta sig i kragen när det inte finns
någon krage att ta sig i”
Det depressiva syndromet







nedstämdhet
minskad glädje
minskat intresse
sömnstörning
svaghetskänsla
koncentrationssvårigheter
aggressivitet





oföretagsamhet
känslor av värdelöshet
obefogade skuldkänslor
ångest
självmordstankar
Berättelsen
Lotta Lundgren: jag kan inte låta bli att fantisera
om hur det blivit om andrepiloten träffat någon som
förtjänat hans förtroende och som tålde att han sa:
Jag håller på att förlora synen och därmed mitt
glamourösa jobb, min flickvän väntar barn med en
annan, jag är så förtvivlad att jag har lust att köra en
hel djävla airbus in i en klippvägg. Finns det någon
som orkar prata med mig om det?
Brain atrophy in depression?
Atrophy of the Hippocampus in Depression1
Normal2
1. Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2000;157(1):115-118.
2. Images courtesy of J Douglas Bremner, MD, Yale University.
Depression2
Cell Proliferation in Prefrontal Cortex
Kognitiv nedsättning
Personen vill men kan inte
 Exekutiva funktioner:
svårigheter att planera, motivera sig själv, ta initiativ
 Svårigheter att tolka omgivningen
 Försämrad stresstålighet och kroppsuppfattning
 Försämrad inlevelseförmåga och flexibilitet
 Svårigheter att berätta om sin situation
TYDLIGHET
Har du pågående behandling på grund av psykiska
besvär?
Har du haft det tidigare?
Påverkar det din förmåga att klara av den här
situationen?
Ska vi kontakta din behandlare eller en närstående?
Patienten är expert på sin situation
Kvinna med bröstcancer, 39 år, högpresterande
”Hur kunde jag tro att det värsta inte skulle hända mig? Jag har fått det
värsta besked man kan få. Du har en dödlig sjukdom. Du ska dö! Döden
väntar runt hörnet. Snart är den ifatt! Mina värsta mardrömmar har
besannats. Ångesten är total! Att arbeta för att bli trygg i en sådan situation
är något jag ännu ej klarat.
Patienten hade ångest dygnet runt och panikattacker, sov inte, fungerade inte
i sin vardag
ÖKAD SÅRBARHET:
”Varför har jag från 13 års ålder och sex år framåt levt med en enda önskan
”låt mig ha modet att dö”. Idag ser jag det som oerhört tragiskt. Att jag som
har de godaste avsikter, som bara var en liten flicka, var så ensam och kände
mig så värdelös.”
SOCIALSTYRELSEN 2013



Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under
de senaste decennierna.
Sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa ökar
Antalet suicid ökar
OTYDLIGA LIVSMÅL

Den västerländska människans visioner
handlar i många fall om något mer än att
bara leva ett drägligt liv - många vill helt
enkelt leva det ultimata livet.
BJÖRK – Vulnicura
”Don´t remove my pain, it´s my chance to heal”
ACCEPTANS FÖR HUR DET KAN KÄNNAS
“Lidandefobi”
Stress och hälsa
Aktivitet
Aktivitet
Återhämtning
Återhämtning
Självskadebeteende
DIREKT
 Skära
 Rispa
 Nypa
 Bränna
 Riva
 Bita
 Slå
INDIREKT
• Överdoser
• Missbruk
• Hetsätning
• Självsvält
• Relationer
• Risktaganden
• Sex
24
Självskadebeteende - funktion






Att reglera känslor
Att uttrycka känslor
Att återfå kontroll
Självbestraffning
Att påverka/kommunicera med andra
Skyddande - att motverka självmord
25
Självskadebeteende - prevalens




Ofta debut i tonåren
40% av ungdomar åk 7-8 har självskadat
28% av flickorna i åk 9 har någon gång rökt en cigarett
8% självskadar regelbundet bland ungdomar
26
Självskadebeteende - orsaker







Trauma under barndomsåren
Sexuella övergrepp
Fysisk/psykisk misshandel
Övergivande/försummelse
Borderline ps
Nyfikenhet/ungdomskultur
Samsjuklighet (ovanligt men svårt)
27
Självskadebeteende - könsskillnader?



Tjejer skär sig och rispar sig i högre utsträckning än vad killar gör
Killar tenderar att ha ett mer aggressivt självskadebeteende, tex
genom våld mot andra
Killar utsätts för dubbel stigmatisering
28
För mer information:
www.nationellasjalvskadeprojektet.se
29
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Psykofarmaka Sverige totalt
År 1978-2014 i DDD/TIND
100
90
80
70
60
50
Antidepressiva
Antipsykotika
40
Bensodiazepiner
30
20
10
0
Gunnar Bergendahl www.infofarm.se
Nybeviljad aktivitetsersättning (n),
per diagnos, 19-23 år
n
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1995
2000
2005
Johnson et al., 2014
Social smärta - utanförskap
Nat rev Neurosci. 2012 May 3;13(6):421-34. doi:
10.1038/nrn3231. Eisenberger NI.
The pain of social disconnection: examining the
shared neural underpinnings of physical and social
pain.
VAD BEHÖVS?
Bekräftelse
jag förstår att du har det svårt
det du berättar låter allvarligt
jag tror på dig och jag vill förstå
Expertis
vad bra att du berättar för mig
förändring är möjlig
Hopp och tröst
ingen behöver må som du gör, det finns hjälp att få
FORMULERINGSALTERNATIV


Det kommer inte att hjälpa dig, det är jag helt säker
på. Jag skulle missköta mitt jobb om jag gav dig det.
Alternativ: Jag förstår att det här är något som du
önskar dig, men jag tror att det finns bättre alternativ.
Vill du att jag berättar om dem?
En person som överväger suicid
1.
Olösliga problem: Jag klarar inte av det!
2.
Utmattning: Jag orkar inte längre!
3.
Psykisk smärta: Jag står inte ut!
4.
Utanförskap: Jag är alldeles ensam.
Dystert rekord för Golden gate-bron
2012: 46 människor avled, 118 övertalades att
avstå från att hoppa av polis och andra
VAD VET VI?
De flesta (9/10) som överlever ett
suicidförsök avlider inte p g a suicid
Livsviljan är konstant, viljan att dö är
tillfällig
Den som överväger att ta sitt liv har dålig
problemlösningsförmåga
PROFESSIONELL ATTITYD
Jag
kommer att göra allt som står i min makt för att
du ska välja att leva.
Varje självmord är en katastrof.
Någon blir ledsen om du tar ditt liv, det får inte
hända.
”Livet slåss för dig” Bruno K Öijer
Varför försökte du ta livet av dig?

Separation från partner

Konflikt med partner

Andra problem i relationer

Sociala problem

Sjukdom (psykisk eller fysisk)
Data från WHO/EURO multicentre study on parasuicide 19891992; Schmidtke & al 1996
VARFÖR VÄLJER MAN ATT LEVA?






Relationer
Mening
Sammanhang
Hopp om förändring
Hänsyn till andra
Rädsla för att dö/skada sig
EXISTENTIELLA FRÅGOR - WHO
•
•
•
•
•
Hoppfullhet/optimism
Förundran
Mening med livet
Frid/harmoni
Helhet/integration
Vem blir ledsen om du dör?
Tror du på Gud?
Vem är din förebild? Är du förebild för någon?
Existentiella frågor
När känner du hopp?
När känner du hopplöshet?
Varför har du levt fram till idag?
Kan du trösta dig själv?
Kan du trösta någon annan?
Vad tror du händer efter döden?
Vad är vi rädda för?




Säga fel saker
Göra så att situationen försämras
Brist på kompetens
Vara den som måste lösa problemet
Hur ska jag kunna ge en person livsviljan
tillbaka?
BUDSKAP



Det här går att prata om
Du behöver inte skämmas
Jag lyssnar gärna
Föräldrar som mist ett barn i suicid
666 personer (svarsfrekvens 74 %)
Pernilla Omerov
45
DE SMÅ OMSORGERNA
”Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand
om disken, vi hade precis ätit..”
”En av de yngre läkarna (som jämt blev överkörd av de
äldre) ringde mig i Lappland -snällt!”
Ett föräldrapar kom in till akuten med sitt döda barn.
Efteråt sa de att personalen var fantastisk: Vi fick inte
den vanliga landstingsfilten utan en specialfilt. Den var
blå.
LÄRDOM: små omsorger är särskilt betydelsefulla i
svåra situationer, det går att hjälpa med små medel
MOTKRAFT
Vi är utrustade med varandra
(Ylva Eggehorn)
Just nu är jag ditt skäl att leva
BODIL MALMSTEN
Ta inte livet av dig
Till unga män, killar och tjejer, flickor som tänker på självmord.
Jag var sjutton år när jag gjorde det.
Jag gjorde det. 17 år var jag.
Jag var så nära döden man kan vara utan att dö men jag dog inte.
Och det är jag glad för.
Jag fick ett liv.
Jag har det fortfarande.
Så jag vet vad jag pratar om och jag säger:
Ta inte livet av dig.
Gör det inte.
Du får inte.
Det är inte ditt liv att ta, ditt liv står på vänt, det finns fast du inte ser det.
Ta inte livet av dig för om du gör det kommer du alltid att vara död.
Just du.
Döden är för alltid.
Stöd till personal efter traumatisk händelse





Psykologisk genomgång - känslor
Retrospektiv genomgång – lärdomar
Vad gjorde jag? Vad önskar jag att jag hade
gjort? Rimligt?
Individuella samtal
Företagshälsovård
Resurspersoner på kliniken
RUTINER!
Min bok
www.nok.se
HÄNVISNING













Nationella hjälplinjen:
020-22 00 60. Alla dagar mellan: 13.00-22.00
Jourhavande präst:
Ring 112. Du blir kopplad om Du så önskar till präst varje dag mellan 21.00-06.00
Jourhavande medmänniska:
08-7021680 (varje dag: 21.00-06.00)
Jourhavande kompis:
020-222 444 (måndag-fredag: 18-22)
Bris:
0200-23 02 30 (Barnens hjälplinje), 077-1505050 (Vuxentelefon - om barn)
SPES, anhörigföreningen för suicidprevention och efterlevandestöd:
08-34 58 73. Telefonjour dagligen 19–22
Fryshuset
www.phir.nu (psykiska frågeställningar)
Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar 020-59 59 00
Jourhavande adoptionskompis 020- 64 54 30
Självmordsupplysningen.se
1177
Aldrig ensam