SAMHÄLLSEKONOMI

Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså
att få det man har att räcka till.
LITE EKONOMISK HISTORIA




Naturahushållning - så levde man under ca
10 000 år – det man behövde tillverkade
man själv eller böt till sig.
Industriella revolutionen – började i
Storbritannien under senare delen av 1700talet. Nu börjar varor masstillverkas .
På 1800-talet arbetar de flesta i Europa med
någon form av tillverkning (jordbruk, fiske,
industri)
Idag arbetar de flesta inom serviceyrken
(bank, utbildning, it, sjukvård)
SAMHÄLLSEKONOMI
Lite förenklat kan man dela upp
samhällsekonomin i tre delar:

Privatekonomi (privatpersoner och hushåll)

Företagens ekonomi (företag)

Offentliga ekonomin (stat, kommun och
landsting)
PRIVATEKONOMI
Rör de inkomster och utgifter du som enskild
person har.
Inkomsterna kan vara lön, bidrag, pension
och ränta (från utlånade pengar till banken).
De största utgifterna är kostnad för bostad,
mat, el med mera.
Det här har ni pratat
mycket om på
hemkunskapen så det
gör vi inte mer här!
FÖRETAGENS EKONOMI


Ett företag kan tillverka saker eller erbjuda
tjänster (ex. banker lånar ut pengar).
För att ett företag ska fungera krävs det
vissa saker så kallade
produktionsfaktorer.
Produktio
….what?!
PRODUKTIONSFAKTORER
Arbetskraft
Det krävs att det finns
någon som gör själva
arbetet.

Material
Det krävs material, eller
från början råvaror, för att
man ska kunna tillverka.

Realkapital.
Det krävs också att man
har tillgång till verktyg
eller maskiner för att
tillverka en vara.

FORTS.
PRODUKTIONSFAKTORER
Kunskap
Ju mer komplicerade
produkter, desto mer
kunskap krävs det av
arbetskraften.

Pengar
Med pengar kan man
skaffa de saker som
behövs för produktion

VAD
AVGÖR DÅ VAD FÖRETAGEN
ERBJUDER?
EFTERFRÅGAN


OCH UTBUD
Konsumenter
efterfrågar varor som
de har behov, lust till,
och nytta av.
Deras agerande styrs
av priset, kvaliteten och
andra möjliga köp.
Konsumenter vill
överlag göra en bra
affär.



Kurvan visar hur vi
konsumenter beter oss
på marknaden.
När priserna sjunker,
stiger efterfrågan på
varor. Ett lägre pris
ökar vår köplust.
När priserna stiger
minskar efterfrågan. Ett
högt pris gör att vi
tänker efter innan vi
beslutar oss om vi ska
köpa varan eller ej.



De som säljer
varor/tjänster måste
tjäna pengar på sin
verksamhet, därför
styrs deras agerande av
vad de får betalt för sin
vara.
Kurvan visar att ju
högre priset är desto
mer lockande är det för
dem att bjuda ut sina
varor/tjänster på
marknaden – utbudet
ökar.
Skulle priset däremot
sjunka, så avtar deras
intresse för att
producera och sälja
varan eller tjänsten.
JÄMNVIKTSPRISET



Köparen vill betala så lite
som möjligt för en
produkt medan säljaren
vill få så bra betalt som
möjligt.
Det gör att
jämviktspriset hamnar
någonstans mitt emellan
vad säljaren vill ha och
vad köparen helst vill
betala.
Jämviktspriset uppstår
alltså i skärningspunkten
mellan utbud och
efterfrågan
OLIKA TYPER AV ÄGANDE I FÖRETAG
 Privatägda
företag
 Kooperativa
 Offentligt
företag
ägda företag
PRIVATÄGT
FÖRETAG
Den största och vanligaste produktionsformen i
Sverige
 Kan vara olika stora: ex målaren som driver ett
litet företag som ende anställd, små och
medelstora företag upp till företag som har flera
tusen anställda.



Det kan finnas en ägare men ju större företaget är
ju vanligare är det med fler ägare
Vanliga privata företagsformer är: Aktiebolag,
handelsbolag och enskild firma
AKTIER


En aktie är ett andelsbevis som har ett visst
angivet pris.
Ex: Det finns 1000 aktier i ett företag. Varje
aktie kostar 1000 kr. Köper du en aktie så blir du
ägare till en tusendel av företaget.
Om alla aktier säljs så får företaget in
1 000 000 kr som de investerar för.




Pengarna satsas så att företaget förhoppningsvis
växer och blir bättre och tjänar mer pengar.
Utdelning på aktier - går företaget bra – hög
utdelning går föregaget sämre – lägre utdelning.
Aktier säljs på aktiebörsen.
MULTINATIONELLA BOLAG
Kallas också för transnationella, eller globala
företag
 Företagen har kontor och fabriker i många
olika länder
 Företagen blir ofta större och större p g a att
företag slås ihop eller köps upp av andra
företag. Ex: Volvo, (köpts upp av Ford)
SAAB, (köpts upp av GM) och Astra (köpts
upp av Zeneca)

KOOPERATIVA FÖRETAG


Bygger från början på att människor slog sig
ihop för att gemensamt driva någon
företagsamhet.
Konsumentkooperationen – började i slutet
av 1800-t. Ex: Coop-forum och Coopkonsum

Producentkooperationen – ex: jordbrukare

Föräldrakooperativ – ex: dagis
OFFENTLIGT ÄGDA
VERKSAMHETER
 Offentligt
ägd verksamhet drivs
av stat, landsting eller kommun
 De
flesta som är anställda inom
offentlig verksamhet sysslar med
tjänster
EKONOMISKA SYSTEM

Enkelt ekonomiskt
krestslopp
STÖRRE EKONOMISKA KRETSLOPPET:
BANKERNAS
ROLL:

Bankerna mycket viktiga i det ekonomiska
kretsloppet.

Företagen måste ha tillgång till finanskapital för
att kunna producera

De pengar som bankerna lånar ut är i princip de
pengar som spararna sätter in.

De som lånar får betala utlåningsränta och de
som sparar får inlåningsränta.

Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan

Mellanskillnaden kallas för räntegap

Räntegapet är bankens vinst – används till att
betala löner och hyror mm.

Riksbanken är statens centralbank och den
enda bank som får ge ut pengar.

Övriga banker kan sätta in eller låna pengar från
riksbanken.
Riksbankens ränta påverkar övriga bankers
ränta.
 Nu har vi en mycket låg ränta i Sverige … hur
låg?
