2016-09-15
VÄSTERÅS STAD
Tibbleskolan, Skultuna
Rektor Annica Avelin
Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
TIBBLESKOLAN
Mål
•
•
•
Tibbleskolans elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med
respekt.
Tibbleskolan ska vara en trygg skola, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Elever, personal och föräldrar skapar tillsammans denna trygga miljö.
Grund för Tibbleskolans handlingsplan
Skollagen (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.”
LGR 11 (Läroplanen):
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning
eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser”.
1
De fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 6
Artikel 12
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla de frågor som berör det.
Handlingsplanen omfattar arbete att förhindra:
Kränkning
Handlingar som kränker elevers värdighet. Kränkande behandling kan
utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sociala
medier, sms och mms)
Diskriminering
När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning.
Trakasserier
När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Det kan handla om att retas,
mobba eller frysa ut någon.
Sexuella trakasserier När någon kränker en elevs värdighet och det är av sexuell natur. Det
kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder
som är sexuellt anspelande.
Homofobi
Motvilja mot eller förakt för HBTQ-personer.
Rasism
Föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan
folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa
folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka,
utnyttja och kontrollera.
Främlingsfientlighet Motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska
eller beteendemässiga karakteristika.
Mobbning
En form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
2
Främja, förebygga och åtgärda
Tibbleskolan arbetar med att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. I det åtgärdande arbetet har vi rutiner för att
upptäcka, utreda och åtgärda om trakasserier och kränkningar skett. Varje år utvärderar vi det
främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vi gör på skolan.
Tibbleskolans främjande arbete
•
syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Omfattar alla
diskrimineringsgrunderna (se sidan 2).
•
riktas till alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i vår skolas
vardagliga arbete
•
handlingsplanen gås igenom vid läsårsstart tillsammans med elever och föräldrar.
Exempel på främjande arbete:
•
På skolan har vi tillgång till kurator, skolsköterska, socialpedagog, specialpedagog,
speciallärare och psykolog.
•
Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever årskurs 4 samt ytterligare samtal
vid behov.
•
Lyssnargrupper (reflekterande grupper).
Om spontana situationer uppstår, som behöver diskuteras, använder vi oss bland annat
av lyssnargruppen som metod.
•
Ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten, bl.a. genom att
diskutera i lyssnargrupper.
•
Varje termin, vid utvecklingssamtal, ta del av varje elevs upplevelse av sin skolsituation.
•
Arbeta för ökad kunskap och medvetenhet om kränkande behandling hos elever och
vuxna, genom att vid alla möjliga tillfällen ta upp frågan.
•
Ordningsregler som utarbetats i samråd med elever och vårdnadshavare på skolan.
•
Rastvärdar som är ute bland eleverna alla raster.
•
Föräldraråd där föräldrarepresentanter och skolpersonal träffas två gånger per termin för
att diskutera bland annat skolans ordningsregler och aktuella ämnen
•
Årligen genomförs Västerås stads skolenkät, i förskoleklass och årskurs 2, som bland
annat handlar om trygghet och trivsel. Enkäten skickas ut centralt till alla skolor från
Västerås stad.
3
Tibbleskolans förebyggande arbete
•
syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
•
omfattar de riskfaktorer som identifierats i kartläggningen.
Kartläggning
Kartläggningen utgår från Tibbleskolans verksamhet och ligger till grund för det vidare
arbetet vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I kartläggningen
ingår:
Enkäter
Årligen genomförs Västerås stads skolenkät, i förskoleklass och årskurs 2, som bland annat
handlar om trygghet och trivsel. Enkäten skickas ut centralt till alla skolor från Västerås stad.
Trygghetsvandringar
Representanter från elevrådet genomför en trygghetsvandring varje år tillsammans med
rektor.
Planerade samtal
Samtal med föräldraråd, elevråd och klassråd. Syftet med samtalen är att få kännedom om
stämningen på skolan och att fånga upp händelser och situationer som kan ge information om
vad skolan behöver arbeta med.
Utvärdering av föregående års plan (sep)
Vi har under föregående år inte uppnått målet att skolan är helt fri från kränkande behandling.
Rastvärdarna ska vara mer synliga.
Rastvärdarna behöver titta till eleverna oftare när de leker i skogen.
Läsårets förebyggande arbete:
•
Alla vuxna reagerar och agerar vid opassande ordförråd samt vid diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
•
Rastvärdar finns som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga, de
går t.ex. upp i skogen.
•
Rastvärdar bär gula västar för att synas bättre.
•
Rastvärdar ska anordna trivselaktiviteter på rasterna.
•
Vi använder lyssnargrupper som ett instrument att förebygga och avvärja riskfaktorerna
i kartläggningen.
•
Vi arbetar med Lip-coaching och Lip-focus. Se sidan 6 för mer information om detta
arbete.
4
Tibbleskolans åtgärdande arbete
Arbetsgång, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:
Händelsen uppmärksammas. Den pedagog som uppmärksammar händelsen
dokumenterar den i Händelsedokumentet och rapporterar till ansvarig pedagog och
till rektor, som informerar huvudmannen.
Ansvarig pedagog tar ansvar för att samtal inleds med berörda elever. Utredning
inleds och Åtgärder planeras.
Ansvarig pedagog informerar vårdnadshavarna om händelsen och vilka åtgärder
som ska genomföras. Rektor underrättas.
Ansvarig pedagog tar ansvar för att uppföljning av åtgärderna görs och rapporterar
detta till rektor, som håller huvudmannen informerad.
Vid behov kallar skolan till ett nätverksmöte där rektor deltar.
Om kränkningen fortsätter, tas ärendet upp i skolans elevhälsoteam samt eventuellt
med Familjevägledaren på Skultuna Familjecentrum.
Om den kränkande behandlingen ändå inte upphör kan skolan göra en anmälan till
Socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen, om anmälningsplikt vid kännedom om att
barn far illa. Skolan/vårdnadshavare kan enligt brottsbalken polisanmäla den som
utför kränkningen.
Metoder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Metoderna kan användas tillsammans eller var och en för sig.
Samtalsmetoden
Pedagogen håller enskilda samtal med alla inblandade.
Reflekterande samtal
/lyssnarsamtal
De berörda parterna lyssnar och samtal med varandra under
handledning för att finna en lösning.
Gruppsamtal
Samtal i mindre grupper. Denna metod används för att
vända en negativ stämning.
Händelsedokument
Dokument där åtgärder planeras, dokumenteras och följs
upp.
Konsekvensstegen
EHT (ElevHälsovårdsTeamet) tydliggör för elever och
föräldrar hur konsekvensstegen används.
5
Kompletterande information om Lip, en del av läsårets förebyggande arbete
Lösningsinriktad pedagogik, Lip-focus där focus står för begreppen:
Feedback Och Coaching Utvecklar Skolan.
Lip-focus är ett program designat för svenska skolan och som bidrar till ett positivt
arbetsklimat i syfte att höja kvalitén på lärandet och öka måluppfyllelsen.
I programmet ingår fyra huvudmoment samt coaching till lärare/kollegiet.
1. Lip-spaning
2. Feedback till eleverna.
3. Målarbetet
4. Uppföljning av målen med hjälp av skala.
Lip-focus är en samarbetsprocess där alla eleverna i klassrummet är involverade. Tillsammans
formulerar man mål, mäter utveckling och tar till vara på framgångarna. Det är en
inkluderande metod som genererar nya former av kunskap. Eleverna är ansvariga för att hitta
lösningar för att skapa positiva bestående förändringar. Metoden bygger på att uppmuntra och
bekräfta positiva beteenden och kännetecknas av ett stödjande och positivt klimat som stärker
gemenskapen i gruppen och som genererar högre måluppfyllelse.
Coachingen utförs av en certifierad Lipcoach.
Verksamheten har även klassråd, elevråd och matråd samt olika aktiviteter där hela skolan är
med och medverkar t.ex. Gårdsfesten, Skoljoggen, friidrottdag och städdag, vilka är delar i
det förebyggande i värdegrundsarbetet.
6
