Stress och Trauma
Länsstyrelsen Västra Götaland 2009
71 % av ungdomar placerade i skyddat
boende till följd av hedersrelaterat våld
uppfyllde kriterierna för PTSD ( n=38)
I
kontrollgruppen uppfyllde 20% kriterierna
för PTSD. (n=50 )
Stress och Trauma
Länsstyrelsen Västra Götaland 2009
PTSD försvårar sannolikt möjligheten att klara
den omfattande livsomställningen vid flykt från
familjen
Föreslår rutinmässig screening för PTSD vid
hedersrelaterat våld
Utbildning till personal
Professionell behandling till utsatta
Vad är trauma?
Singeltrauma-
rån, misshandel, våldtäkt,
naturkatastrof, närståendes plötsliga död
Upprepade
trauman - våld i nära relation,
fångenskap och tortyr, allvarlig
försummelse, våld eller övergrepp under
uppväxten
Krisreaktion
Utvecklings-
och
livskriser
Reaktioner på
psykosociala
stressbelastningar
Sorgereaktioner
Existentiella kriser
Anpassningsstörning
Traumatisk reaktion
Reaktioner
på
plötsliga,
oförutsedda,
allvarliga händelser
som är svåra att
bemästra
Asd , PTSD
Stressreaktioner
under händelsen
Överlevnad
Primära stressreaktioner:
Fysiologiska
Psykologiska : fruktan
fly
kämpa
”förstelning” (freeze)
Inprägling av sinnesintryck
Dissociation
PostTraumaticStressDisorder
Reaktion på att ha upplevt eller bevittnat
livshotande händelser som ligger utanför normal
mänsklig erfarenhet vilken väckt stark fruktan,
hjälplöshet eller fasa.
Symtombild
Påträngande minnen - flashbacks
Avskärmning – undandragande
Kroniskt hög stressnivå – är på helspänn
Kronisk PTSD
> 3 mån
Störande återupplevanden och mardrömmar
Ångest
Konstant stresspåslag, lättskrämd
Fobisk utveckling
Koncentration och minne påverkas
Depression
Kroppslig sjuklighet – smärttillstånd
Missbruk
Komplex traumatisering
Lewis Herman 1992
Ett över tid långdraget och upprepat trauma
Bakgrundshistorien för de individer som drabbas
av detta tillstånd innefattar kontroll av totalitär
art.
Personer som hållits som gisslan eller
krigsfångar, överlevare från koncentrationsläger
eller personer som varit medlemmar i sekter
d.v.s. de som levt under fångenskap eller
fångenskaps-liknande förhållande.
Komplex traumatisering
forts.
Familjer med totalitära system såsom t.ex. de
som levt i misshandelsrelationer, de som växt
upp i familjer där barn utsatts för övergrepp av
sexuell - eller fysisk art eller de som utsatts för
organiserat sexuellt utnyttjande på bordeller eller
vid människohandel i sexuella syften; trafficking.
Dessa traumatiserande omständigheter omfattar
även barn och ungdomar uppväxta i familjer
med en hersrelaterad kultur
Komplex PTSD
Symtomen
har varat under längre tid
Personen inrättar sitt liv efter symtomen
och för att undvika påminnelser om
traumat
Personligheten förändras gradvis
De ursprungliga traumatiska händelserna
är inte längre synliga för den utsatta eller
den hon möter
Komplext traumatiserade
Förändringar i känsloreglering
Medvetandeförändringar – dissociation
Förändringar i självuppfattning
Förändringar i uppfattning av gärningsmannen
Förändring i relation till andra
Förändringar i meningssystem
Depersonalisation
Derealisation
Somatiska symtom
Dissociation
Aspekter
av händelser som normalt
associeras hålls åtskilda
Psykets försvar mot överväldigande
intryck – ett sätt att undkomma då ingen
hjälp finns
En strukturering av personligheten
Dissociation
Delar eller hela traumat kan vara
dissocierat – går ej att minnas medvetet
Känslor kan vara frikopplade från
minnesbilder
Själva innebörden kan vara frikopplade
från minnesbilder
Kroppen kan berätta sådant som inte finns
tillgängligt i medvetandet- somatisering
Dissociation
är en psykofysiologisk
process som ändrar tankar, känslor och
handlingar så att viss information för en
period inte integreras med annan
information vilket annars är fallet.
Putnam 1993
Minnet
traumat påverkas perceptionen –
går i och ur medvetenhet
Störningar i inkodning - lagras ickeverbalt
som fragment av perceptioner
Förmågan att komma åt minnena
påverkas – processas aldrig kognitivt utan
kapslas in
Under
Faktorer som medför ökad risk för
traumatisering
Låg
ålder
Utsatt av anknytningsperson/närstående
Utsatt och någon bevittnat utan att ingripa
Utsatt för upprepade trauman
Den drabbades rättigheter
Att
få respekt för upplevelser
Att få acceptans för reaktioner och
beteenden
Att få stöd i bearbetningen
I mötet med den komplext traumatiserade
Courtois 2004
Terapeuten blir stand-in för andra opålitliga
auktoritets-figurer
fruktad
misstrodd
utmanad
testad
distanserad ifrån
sexualiserad
väcka raseri
forts.
Terapeuten blir stand-in för den
efterlängtade och goda föräldern
en räddare
någon att bli närd av
idealiserad och framhållen i
ställningstaganden, åsikter och
önskningar
I mötet med den komplext
traumatiserade
Terapeuten uppfattas som stand-in för
antingen
en opålitlig auktoritets figur
eller
en efterlängtad god förälder
eller så sker
oförutsägbara växlingar mellan att
representera den opålitliga eller den goda
auktoritetsfiguren/föräldern
I mötet med den utsatta/utsatte
Rättigheter
Upptäckt
av utsatta
Hotrisk
Journalföring
Mobilisering
Arbete
med traumareaktioner
Identitet
Kärlek och Sexualitet
Oskuldsproblematik
Bakgrundshistoria
Helhetsbedömning
medicinskt och
psykosocialt
Eget önskemål om giftermål
Sexualitet
Korrekt kunskapsöverföring om anatomi
och fysiologi
Kroppskännedom
Oskuldsproblematik
forts.
Bearbetning
av skuldkänsla, rädsla och
vanföreställningar
Bearbetning av ev. övergrepp
Självkänsla
Rättigheter
Hjälp att informera partnern innan
giftermålet/pojkvännen innan förlovning
Tillgänglig information om bröllopet
Hur använda kroppen i denna situation
Oskuldsproblematik
forts.
Hur
använda kognitioner i denna situation
Medicinsk manipulering
UD:s hemsida
Könsstympning enligt WHO:s
definition
- Typ I; Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela
eller delar av klitoris.
- Typ II; Klitoris skärs bort samt delar av eller hela de inre
blygdläpparna.
- Typ III; Alla yttre delar av könsorganen, dvs. klitoris samt
inre och yttre blygdläppar, skärs bort. Därefter sys
de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks.
Klitoris samt inre och yttre blygdläpparna skärs bort.
Vulva sys ihop. En liten öppning lämnas längst ner
mot anus så att urin och menstruationsblod kan rinna ut.
Denna typ kallas infibulation eller faraonisk omskärelse.
Könsstympning enligt WHO:s
definition
forts
-
Typ IV; Prickning eller skrapning på
klitoris. Frätande ämnen kan föras in i
slidan.
Varför?
- Önskan om kontroll över kvinnors kropp och sexualitet
- Skydd mot promiskuitet och sexuell lusta
- En icke omskuren kvinna tros bli prostituerad
- Förhindra att kvinnor har samlag innan de gifter sig.
- Ett stängt underliv anses vara vackert
- Klitoris tros vara en manlig rest som måste tas bort
- Kvinnlig könsstympning ses som en invigning av flickan
i den vuxna kvinnans roll
- Villkor/garanti för giftermål
- Sedvänjan fanns redan före kristendomen och islam
- Sedvänjan är inte knuten till någon religion men tros
ofta ha religiösa skäl
- Könsstympning är det normala.
Varför?
-För att behålla oskulden
-Ökad sexuell njutning för mannen
-Preventivmedel
-För att bli socialt accepterad
” Jag var nio åt när jag könsstympades och
ville själv genomgå ritualen för att bli ärbar
och respekterad. Min pappa var emot det,
men min mamma ville det. Det blev en
mycket skrämmande upplevelse.
Fyra kvinnor höll fast mig medan delar av
underlivet skars bort och sedan syddes igen.
Smärtan var outhärdlig och det blödde mycket”
Ifrah Kirih
Från föreläsningen
Kvinnlig könsstympning – ett plågsamt liv
” Efteråt förändrades allt. Jag kunde inte röra mig eller
leka som före ingreppet. Att kissa tog en kvart varje
gång.
Ändå kände jag mig ren, som en fin flicka.
Men med tiden kom värk och klåda. Idag har jag svårt
att bära byxor.”
Ifrah Kihiri
