EXAMENSARBETE
Personers upplevelser av egenvård vid
diabetes
En litteraturstudie
Elin Samuelsson
Elin Wahlberg
2015
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Personers upplevelser av egenvård vid diabetes
– En litteraturstudie
People’s experience of self-care in diabetes
– A literature study
Elin Samuelsson
Elin Wahlberg
Kurs: Examensarbete 15 hp
Vårterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Christer Kågström
2 Personers upplevelser av egenvård vid diabetes
- En litteraturstudie
People’s experience of self-care in diabetes
– A literature study
Elin Samuelsson
Elin Wahlberg
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem
världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga
där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att
implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv
får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med
denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes.
Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.
Analysen resulterade i fem kategorier: Att bli medveten om kroppsliga reaktioner när
blodsockernivån ändras; Att egenvård kräver eget ansvar och livsstilsförändringar; Att
rutiner och planering är en del av vardagen; Att känna frustration och osäkerhet vid
egenvård av diabetes; Att utförandet av egenvård kan begränsas av hinder. Resultatet
visar att personer med diabetes var medvetna om att sjukdomen kräver ett eget ansvar.
Sjukdomen gjorde att personerna lyssnade och blev mer medvetna om sina egna
kroppar. Egenvården kunde även upplevas som ansträngande och svår där bristande
stöd från familj samt låg inkomst upplevdes påverka hanteringen av egenvård negativt.
När personerna med diabetes såg att de lyckades hålla en stabil blodglukosnivå
upplevde de hopp.
Nyckelord: diabetes, egenvård, upplevelser, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys
3 Att drabbas av en kronisk sjukdom kan medföra förändring i vardagen där upplevelsen av
förlust av det dagliga livet är vanligt. Saker som tidigare tagits för givet i vardagen kan inte
längre vara någon självklarhet. Personer med kronisk sjukdom kan uppleva brist på kunskap
om individuella behov (Juuso, Skär, Olsson & Söderberg, 2014). Diabetes är en kronisk och
progressiv sjukdom, vilket har bidragit till ett folkhälsoproblem runt om i världen (Robertson,
2012). Sjukdomen har även medfört en stor orsak till ohälsa, dödlighet och ökade
vårdkostnader (Chen, Creedy, Lin & Wollin, 2012). Idag kan diabetesutvecklingen ses ligga
till grund i den samhällsekonomiska utvecklingen där bland annat miljöförhållanden främjar
ohälsosamma val (World Health Organisation [WHO], 2015). En förändring i arbetsmiljön
kan ses runt om i världen där arbetsmönstret har ändrats från tungt arbete till mer stillasittande
yrken. Den ekonomiska tillväxten har bidragit till förändringar i livsmedelsproduktionen och
större tillgänglighet till ohälsosam mat. Den ökade tillgången av snabbmat har i sin tur
bidragit till osunda kostvanor med hög kalorihalt, stora portioner, stora mängder kött, söta
drycker samt ohälsosamma fetter (Popkin, Adair & Ng, 2012). Diabetes ses också öka kraftigt
och år 2035 kommer troligtvis en av tio vuxna att bära på sjukdomen (International diabetes
federation, 2013).
Diabetes uppstår när bukspottskörtelns förmåga att producera insulin minskar eller när
kroppen inte kan ta hand om det insulin som produceras (WHO, 2015). Blodglukosnivån
regleras med hjälp av ett samspel i kroppen, där det blodglukossänkande hormonet insulin är
en viktig faktor men vid diabetes fungerar inte detta samspel. För en person som inte har
diabetes är blodglukosnivån relativt konstant. Detta innebär att blodglukosnivån håller sig
relativt oföränderligt vare sig personen inte intagit föda eller dricker läsk (Statens beredning
för medicinsk utvärdering [SBU], 2009a, s. 47). De två vanligaste typerna av diabetes är typ
1-diabetes och typ 2-diabetes, dock skiljer sig orsaken till insulinbristen vid de olika
diabetesformerna. Vid typ 1-diabetes har kroppens förmåga att producera insulin delvis eller
helt upphört, vilket leder till daglig administrering av insulin för att kroppen ska kunna
fungera (WHO, 2015). Detta innebär att personer med typ 1-diabetes måste utföra frekventa
mätningar för att kunna styra blodglukosnivåerna i kroppen. Det krävs hälsosamma och
regelbundna måltider för att hålla blodglukosen stabil i kroppen. Vid typ-2 diabetes har
kroppen en minskad känslighet för insulin. Personer som har typ-2 diabetes kan ha en ganska
bra insulinproduktion men med tiden minskar produktionen, vilket i vissa fall kan kräva mer
läkemedel för att uppnå en balanserad blodglukosnivå (SBU, 2009a, s. 32, 48). Denna
diabetesform är vanligast, då 90 % av väldens diabetiker har typ-2 diabetes. Tidigare var typ
4 2-diabetes endast sedd hos vuxna men kan idag ses i allt yngre åldrar (WHO, 2015). Orsaken
till typ 2-diabetes är till stor del övervikt och fysisk inaktivitet. Enkla livsstilsåtgärder som
fysiskt aktivitet, hälsosam kost samt minskat intag av socker och fett kan förebygga
uppkomsten av typ 2-diabetes. Vanliga symtom vid diabetes är trötthet, viktminskning, ökad
törst och ökad urinmängd (Rawal et al., 2012; WHO, 2015).
Personer som drabbats av diabetes kan ha en annan föreställning och attityd om sjukdomen i
jämförelse med vårdpersonal. Vårdpersonalen anser att diabetes är en allvarlig sjukdom,
medan vissa personer med diabetes inte upplever sjukdomen lika allvarlig (Clark & Hampson,
2003). Att veta hur den enskilda personen uppfattar sin sjukdom förbättrar vårdpersonalens
förmåga att stödja denne. Det är inte fullt så enkelt att bara säga till någon som drabbats av
diabetes att äta mindre eller motionera mera och förvänta sig en omedelbar
beteendeförändring (Dellasega, Añel-Tiangco & Gabbay, 2012). Varje enskild person har rätt
till självbestämmande och integritet i vården. Rätten till att leva som en unik individ innebär
att fatta egna beslut angående den personliga livsstilen. Det är viktigt göra personen delaktig i
frågor gällande livssituation och den individuella vården (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008,
s. 130-134). Utifrån sjuksköterskans kompetensbeskrivning är sjuksköterskans huvudsakliga
uppgift att främja hälsa och förebygga ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan är en
central del i vårdkedjan och skall ge både verktyg, kunskap och stöd för att personen skall
kunna hantera sin sjukdom och därmed också förbättra hälsan. En god hantering av
sjukdomen anses kunna förhindra långsiktiga komplikationer (Robertson, 2012).
För alla personer som drabbats av diabetes är utbildning inom egenvård en viktig del för att
upprätthålla en god livskvalitet (Socialstyrelsen, 2014). Egenvård definieras som människans
förmåga att hantera symtom, behandling, fysiska och psykiska konsekvenser, samt de
livsstilsförändringar som uppkommer vid kronisk sjukdom (Du & Yuan, 2010). Egenvård kan
även beskrivas som de aktiviteter eller sysslor som personen måste utföra för att ha kontroll
över sin diabetes. Detta innebär att personen själv måste hålla motion, kost och
diabetesläkemedel i balans för att åstadkomma bästa möjliga blodglukosnivå (SBU, 2009b, s.
33).
Dorothea Orem var en omvårdnadsteoretiker som utvecklat en egenvårdsteori. Denna teori
innehåller egenvård, egenvårdsbrister och omvårdnadsystem. Egenvård innebär att individen
utför handlingar som bidrar till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande (Orem, 2001
5 s.43). Syftet med egenvården är att upprätthålla ett liv där personen bevarar integritet samt
fysiska och psykiska funktioner. Detta centrala fokus är baserat på antaganden att individen
lär sig egenvård genom erfarenhet, utbildning, kultur, vetenskaplig kunskap och tillväxt. Det
krävs att individen medvetet utför egenvården kontinuerligt i anknytning till det personliga
hälsotillståndet (Orem 2001, s. 143-144). Egenvårdsbrister innefattar begränsningar där
personen kan beskrivas hamna i obalans till att utföra egenvård. Detta leder till att personen
inte kan tillgodose sina behov för att upprätthålla en god hälsa. Omvårdnadssystem handlar
om interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten för att organisera vården utifrån
patientens behov (Orem, 2001, s. 146-149).
I samband med diabetes finns risken för långsiktiga komplikationer, där skador på njurar,
nerver, hjärta, blodkärl och ögon är vanliga. Skador på njurarna kan i slutändan resultera i
njursvikt. Diabetes medföra en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom där
reducerat blodflöde leder till nervskador i fötterna som i sin tur kan resultera i fotsår, infektion
och eventuell amputation. Långsiktiga skador på de små blodkärlen i näthinnan kan leda till
nedsatt syn och med tiden resultera till att personen förlorar synen helt (WHO, 2015). Att
utveckla en strategi för att främja egenvård är en viktig del för att förhindra allvarliga
komplikationer (Chen et al., 2012). Behovet av egenvård är viktigt för att individen skall
kunna förebygga komplikationer i samband med sjukdomen. Genom egenvård kan individen
uppnå stora hälsofördelar så som förbättrat välbefinnande, minskade symtom och ökad
förmåga att utföra dagliga sysslor. Detta bidrar även till en ökad motivation till att förändra
beteende och integrera egenvården i det dagliga livet, helt naturligt (Audulv, Norbergh,
Asplund & Hörnsten, 2009).
Att implementera egenvård i det dagliga livet är en individuell process och det är därför
viktigt att personen själv får möjlighet att hitta individuella lösningar för att hantera sin
sjukdom. För att uppnå optimal egenvård krävs det att personen som drabbats av diabetes
förstår innebörden av och kan hantera sjukdomen (Wilkinson, Whitehead & Ritchie, 2014).
Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid
diabetes.
6 Metod
En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv har genomförts för att beskriva
personers upplevelse av egenvård vid diabetes. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 3-5) är
kvalitativ metod lämplig att använda vid omvårdnadsforskning då det ger en djupare
förståelse av personers upplevelser.
Litteratursökning
Inledningsvis gjordes en första sökning, så kallad pilotsökning inom valt område i syfte att
undersöka om vetenskaplig litteratur fanns inom området. Enligt Polit och Beck (2012, s. 9899) är det viktigt att utforma en sökstrategi för vilka elektroniska databaser som skall
användas. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. För att få fram
relevanta sökord användes sökverktyget Svensk MeSH, vilket innehåller medicinska
ämnesord i form av MeSH-termer och fritext. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, s.
72-75) begränsas sökningen med hjälp av MeSH-termer, samt att termerna översätts till
engelska. Genom att använda fritext ökar sensitiviteten och därmed uppkommer ett utvidgat
material.
De sökord som användes i studien var diabetes, self care, self efficacy, self management,
qualitative, qualitative research, motivation, experience, narrative och pregnant women.
Genom att kombinera sökorden med varandra kunde relevant litteratur inom området täckas
in. För att hitta relevanta vetenskapliga artiklar och därmed avgränsa sökningen användes
booleska sökoperatorer i form av AND, OR och NOT. Enligt Willman et al. (2011, 72-74)
används sökoperatorn AND då forskaren vill kombinera olika sökord med varandra, vilket
innebär att sökningen både avgränsas och blir mer specifik. För att bredda den systematiska
sökningen används sökoperatorn OR. Sökoperatorn NOT används för att utesluta studier som
innehåller söktermer som forskaren valt att exkludera ur sökningen.
Enligt Polit och Beck (2012, s. 96-97) skall det tydligt framkomma inklusions- och
exklusionskriterier för litteraturstudien. Detta är viktigt för att studien ska kunna genomföras
av andra forskare med samma kriterier och regler, samt få ett likande resultat. De
inklusionskriterier som användes var studier som var skrivna på engelska, publicerade från
2005 och var peer-reviewed. Exklusionkriterier var gravida kvinnor eftersom diabetes är
7 tillfälligt under graviditeten och räknas inte till typ 1 eller typ 2 diabetes. Den systematiska
litteratursökningen resulterade i 16 artiklar, se tabell 1.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Syfte med sökning: undersöka personers upplevelse av egenvård vid diabetes
CINAHL 2015 02 05
Limits: 10 år, Engelska och peer reviewed
Söknr
*)
Sökterm
1
FT
2
MSH
3
4
MSH
5
MSH
6
FT
7
8
9
FT
10
MSH
11
FT
12
FT
13
14
PubMed 2015 02 05
Limits: 10 år, engelska
1
FT
2
MSH
3
4
MSH
5
MSH
6
FT
7
8
9
FT
10
MSH
11
FT
12
FT
13
14
*MSH- MeSH termer och FT- fritext
Antal träffar
Antal valda
Diabetes
Pregnant Women
1 NOT 2
Self care
Self efficacy
Self management
4 OR 5 OR 6
3 AND 7
Experience
Qualitative research
Qualitative
Narrative
10 OR 11 OR 12
8 AND 9 AND 13
53516
6246
53017
12935
7730
4092
20934
3120
52953
3812
69445
4459
45336
63
6
Diabetes
Pregnant Women
1 NOT 2
Self care
Self efficacy
Self management
4 OR 5 OR 6
3 AND 7
Experience
Qualitative research
Qualitative
Narrative
10 OR 11 OR 12
8 AND 9 AND 13
225665
32339
223254
66628
24864
78012
92870
8835
199922
62124
82077
12471
92321
123
10
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av artiklar som svarade mot studien syfte genomfördes med hjälp av
kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod (Willman et al., 2011, s. 175176). Kvalitetsgranskningen av de inkluderade artiklarna genomfördes enskilt för att sedan
jämföras och diskutera dess kvalitet mellan författarna. Slutgiltig gradering av studier skedde
utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 108). Graderingen av studierna bedömdes
med hög, medel eller låg kvalitét. Studier med låg kvalitet exkluderades ur detta arbete för att
litteraturstudiens resultat skulle få en hög kvalitet och därmed också öka studiens trovärdighet.
8 När alla artiklar lästs igenom och kvalitetsgranskats föll ytterligare 4 artiklar bort då de inte
uppnådde tillräcklig hög kvalitet. Totalt 12 artiklarna ingår i studiens analys och resultat. För
att få en tydlig överblick redovisas resultatartiklarna i tabell 2.
Tabell 2 Översikt av artiklar som ingår i resultatet (n=12)
Författare (år)
land
Typ av
studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/
Analys
Huvudfynd
Kvalitet
Jutterström et
al. (2012)
Sverige
Kvalitativ
8 Kvinnor
10 Män
Semistrukturerade
intervjuer/ Kvalitativ
innehållsanalys
En vändpunkt i livet sker
när deltagarna får insikt i
sin sjukdom. De anser
det som ett personligt
ansvar till att göra en
livsstilsförändring och
skapa drivkraft till en
omställning i livet.
Hög
Kneck et al.
(2011)
Sverige
Kvalitativ
4 Kvinnor
9 Män
Semistrukturerande
intervjuer/ Kvalitativ
induktiv
innehållsanalys
Att lära sig leva med sin
diabetes innebär att
ingripa en ny verklighet.
Deltagarna lärde sig
lyssna på kroppen och
det personliga resurserna
vid livsstilsförändring.
Hög
Kneck et al.
(2012)
Sverige
Kvalitativ
4 Kvinnor
9 män
Semistrukturerande
intervjuer/ Kvalitativ
innehållsanalys
Att leva med diabetes
var en ständig pendling
mellan kamp och balans.
Deltagarna lärde sig
prioritera och bemästra
hinder i vardagen.
Deltagarna blev ett med
kroppen och lärde sig
hantera livet lättare.
Hög
Moonaghi et al.
(2014)
Iran
Kvalitativ
10 Kvinnor
5 Män
Djupgående
halvstrukturerande
intervjuer/ Kvalitativ
innehållsanalys
Deltagarna ger en
förståelse för hur
människor med typ 2
diabetes hanterar och
anpassar sig till
diabetesvården.
Hög
Ong et al.
(2014)
Malaysia
Kvalitativ
7 Kvinnor
8 Män
Semistrukturerade
djupintervjuer/
Tematisk analys
Faktorer som påverkade
hanteringen av egenvård
var relaterat till
kostnader och påverkade
även deltagarna fysiskt
och emotionellt.
Forts tabell 2 Översikt av artiklar som ingår i resultatet (n=12)
9 Författare (år)
land
Typ av
studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/
Analys
Huvudfynd
Kvalitet
Phillips
(2007)
England
Kvalitativ
4 Kvinnor
4 Män
Enskilda intervjuer/
Tematisk
innehållsanalys
Att leva med diabetes är
stressigt och kräver ett
engagemang från
individen. Genom att
lära sig leva med och
själv hantera
insulinterapi kunde
individen känna sig mer
säker i sin sjukdom.
Hög
Rosenbek Minet
et al. (2011)
Danmark
Kvalitativ
12 Kvinnor
10 Män
Intervju i fokusgrupp/
Fenomenologisk
analys
Personer med diabetes
har särskilda behov av
stöd i det dagliga livet
gällande kost, motion,
medicinering och
blodglukosmätning.
Bristande stöd från
familjen upplevdes som
ett hinder till att utföra
egenvård.
Hög
Rygg et al.
(2010)
Norge
Kvalitativ
13 Kvinnor
9 Män
Fokusgrupper och
semistrukturerade
intervjuer/ Kvalitativ
innehållsanalys
Otillräcklig kunskap om
sin diabetes ledde till
praktiska problem och
känslomässig osäkerhet,
vilket var anledningen
till att deltagarna deltog i
en gruppbaserad
egenvårdsutbildning.
Hög
Shakibazadeh et
al.
(2011)
Iran
Kvalitativ
22 Kvinnor
21 Män
Intervjuer i
fokusgrupp/
Kvalitativ
innehållsanalys
Fem hinder som
påverkade utförandet av
egenvård identifierades:
Fysiska hinder,
psykologiska barriärer,
pedagogiska hinder,
sociala hinder samt
otillräcklig tillgänglighet
av sjukvård.
Hög
Stuckey et al.
(2010)
USA
Kvalitativ
8 Kvinnor
Berättande intervjuer/
Konstant jämförande
innehållsanalys.
Deltagarna delade med
sig av sina erfarenheter
om diabetes och på så
sätt upplevde de en
känsla av kontroll i
utförandet av egenvård.
Studien beskriver hur det
är att leva med diabetes,
inte bara hur det är att ta
hand om insulin och
följa en diet, utan hur det
är att leva med en
kronisk sjukdom.
Hög
Forts tabell 2 Översikt av artiklar som ingår i resultatet (n=12)
10 Författare (år)
land
Typ av
studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/
Analys
Huvudfynd
Kvalitet
Thompson
(2014)
USA
Kvalitativ
3 Kvinnor
5 Män
Enskilda intervjuer och
fotodagbok/ Kvalitativ
innehållsanalys.
Den individuella
upplevelsen av egenvård
vid diabetes är viktig att
lyfta fram. Den enskilde
personen är i behov av
stöd för att klara av
dagliga rutiner vid
diabetes.
Medel
Wallin el al.
(2007)
Sverige
Kvalitativ
11 Kvinnor
8 Män
Djupgående intervjuer
med hjälp av tolk/
Kvalitativ latent
innehållsanalys
Resultatet visar kulturell
bakgrund och religiösa
traditioner i
diabetesvården, samt att
det finns skillnader
mellan män och
kvinnors upplevelser vid
diabetes. Deltagarna
upplevde en begränsad
frihet när de följde
rådgivningen och
utförandet av
egenvården vid diabetes.
Hög
Analys
Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ
innehållsanalys. Denna studie utgick från den manifesta ansatsen i syfte att beskriva personers
upplevelser, vilket innebär det synliga innehållet i texten. Analysprocessen genomfördes i
olika steg, där första steget var att båda författarna läste igenom samtliga utvalda artiklar var
för sig. Artiklarna diskuterades därefter mellan författarna i syfte att skapa en helhetsbild av
innehållet. Tillsammans identifierades textenheter, vilket innebär meningar, ord eller fraser
som deltagare i en studie uttrycker. Textenheterna skulle svara mot syftet med
litteraturstudien och vara meningsbärande för att inte förlora sammanhanget i texten.
Textenheterna översattes till svenska för att sedan kondenseras. Detta innebär att
textenheterna kortas ned men samtidigt behålls kärnan från den ursprungliga texten, vilket gör
innehållet mer lättöverskådligt. Ytterligare ett steg i analysprocessen var kodning. Kodningen
skapar ordning av texternas ursprung och gjorde det möjligt för författarna att gå tillbaka till
originalkällan. Vidare i processen skapade författarna grupperingar av textenheterna för att
bilda olika kategorier, som kan beskrivas vara kärnan i den kvalitativa innehållsanalysen.
Detta gjordes i fler steg som slutligen bildade kategorier med gemensamt innehåll (Ibid).
11 Resultat
Analysen av de tolv artiklarna resulterade i fem kategorier, se tabell 3. Resultatet presenteras i
brödtext under respektive kategori där citat inkluderas för att stärka dess innehåll.
Tabell 3 Översikt av kategorier (n=5)
Kategorier
Att bli medveten om kroppsliga reaktioner när blodglukosnivån ändras
Att egenvård kräver eget ansvar och livsstilsförändringar
Att rutiner och planering är en del av vardagen
Att känna frustration och osäkerhet vid egenvård av diabetes
Att utförandet av egenvård kan begränsas av hinder
Att bli medveten om kroppsliga reaktioner när blodglukosnivån ändras
Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbats av diabetes var medvetna om hur
viktigt det var att lyssna på den egna kroppen samt att de var tvungna att fokusera på och
prioritera kroppen för att må bra (Kneck, Klang & Fagerberg, 2011, 2012). Genom att vara
medveten om hur sjunkande och stigande blodglukosnivå upplevdes kunde personerna fatta
egna beslut för vad som behövde göras för att uppnå en balanserad blodglukosnivå (Kneck et
al., 2012; Shakibazadeh et al., 2011; Wallin, Löfander & Ahlström 2007). Personerna kunde
bland annat beskriva det som en känsla av obehag när blodglukosnivån antingen sjönk eller
steg (Kneck et al., 2011). Trötthet och matthet var något som personerna upplevde vid låg
blodglukosnivå (Ong, Chua & Ng 2014; Shakibazadeh et al., 2011). Sambandet mellan låg
blodglukosnivå och svängande humör var också en indikation på att glukosnivån i kroppen var
i obalans (Stuckey & Tisdell, 2010). Dessa symtom och signaler gjorde även kroppen
närvarande (Kneck et al., 2011).
Whenever my sugar goes up, I can feel it; i.e. when I feel well, I understand that my sugar is in
balance (Shakibazadeh et al., 2011, s. 149).
Kunskap och förståelse för hur kroppen fungerade kunde enligt Kneck et al. (2011) och Ong et
al. (2014) erhållas genom en glukosmätare. Glukosmätaren kunde beskrivas som ett verktyg
för att ge insikt i kroppsliga signaler och för att hålla blodglukosnivån under god kontroll. Det
framkom att denna kunskap var viktig för att känna kontroll och uppleva självständighet.
Enligt Kneck et al. (2012) kunde även frihet upplevas genom att självständigt mäta och
kontrollera blodglukosnivån.
12 Blood sugar monitoring helps me to control my sugar, you know. Sometimes, when I feel very
giddy, I will check my sugar level and when it’s high, you know, I control my food. It helps me to
control my food and all that (Ong et al., 2014, s. 242).
Att egenvård kräver eget ansvar och livsstilsförändringar
I studierna (Jutterström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012; Rosenbek Minet, Lønvig,
Henriksen & Wagner, 2011) framkom det att personerna upplevde ett eget ansvar i utförandet
och hanteringen av egenvården vid diabetes. Enligt Jutterström et al. (2012) framkom det att
egenvården vid diabetes behövde ske på individens villkor där det var upp till var och en att
bestämma över sin livsstil.
I think that as a diabetic you have to look after yourself. It doesn’t seem that anyone else will do it
for you (Rosenbek Minet et al., 2011, s. 1119).
Bristen på självförmåga framkommer i Rygg, Rise, Lomundal, Strøm Solberg och Steinsbekk
(2010) studie där deltagare hade bristande eller inget självförtroende för att hantera sin
diabetes. Viljan att leva hälsosammare, äta bättre, gå ned i vikt och vara mer fysiskt aktiv fanns
men brist på motivation medförde svårigheter att upprätthålla en ny livsstil. Att förändra ett
beteende beskrevs av en del personer som omöjligt att genomföra. Kneck et al. (2011) och
Shakibazadeh et al. (2011) beskrev att en sund livsstil upplevdes som tidskrävande och
medförde mycket att tänka på som diabetiker. Enligt Jutterström et al. (2012) uppgav ändå
personerna att de upplevde motivation när de kunde se positiva effekter i form av lägre
blodglukosnivå och minskad vikt. En stor omställning vid livsstilsförändringar var kosten där
personerna upplevde att det var svårt att ge upp gamla matvanor och följa den
rekommenderade dieten (Wallin et al., 2007; Thompson, 2014). En förändring i kosten kunde
enligt personerna med diabetes i studier (Shakibazadeh et al., 2011; Thompson, 2014)
beskrivas som en utmaning där stöd från familjen vid kosthantering och livsstilsförändringar
var en viktig resurs.
If you don’t wish to change lifestyle, there is no-one in the whole world who can convince you. It
is only up to me, who can ensure that this will turn out well (Jutterström et al., 2012, s. 48).
Making different choices about what was healthy to eat was not easy. Learning to eat again, what
to eat and what not to eat (Thompson, 2014, s. 157).
Personerna med diabetes upplevde en vändpunkt i livet när de fick insikt om sin livsstil, vilket
kunde resultera i en livsstilsförändring (Kneck et al., 2011). Det framkom i Jutterström et al.
(2012) att när personerna insåg att det inte gick att skjuta upp sjukdomen längre fann de en
13 vilja till att göra en förändring. Personerna uppgav att de var tvungna att göra hastiga
förändringar i sin livsstil då de insåg vilka komplikationer som sjukdomen kunde medföra så
som amputation och njursvikt.
So it’s been a real wake-up call, and now I’ve sort of changed everything so to speak, and I think it
feels good. I make sure that I eat breakfast, which is something I haven’t done for about three
years (Kneck et al., 2011, s.561).
Personer med diabetes beskrev i studien (Kneck et al., 2011) att de egna upplevelserna var
centrala för att lära sig hantera sin diabetes och genom att prova sig fram kunde nya
erfarenheter uppkomma. Genom att jämföra tidigare vanor med nya kunde personerna se
effekten av vad mat eller fysisk aktivitet hade för påverkan på kroppen. I en studie av
Jutterström et al. (2012) uppgav personerna med diabetes att de var medvetna om att deras
sjukdom inte var något de kunde bli av med. Sjukdomen kunde däremot kontrolleras med hjälp
av fysisk aktivitet och när synliga förbättringar, så som viktnedgång kunde ses skapades
ytterligare en styrka till att fortsätta.
I cannot get rid of the disease but I can keep it under control for a long time. When activity results
in improvement, it feels better and I get power to continue (Jutterström et al., 2012, s. 49).
Att rutiner och planering är en del av vardagen
Enligt Stuckey och Tisdell (2010) samt Kneck et al. (2011) framkom det att personer med
diabetes upplevde att de fick struktur i vardagen genom att följa rutiner. Studier (Kneck et al.,
2011; Rosenbek Minet et al., 2011; Thompson, 2014) visade att personer som drabbats av
diabetes upplevde en ny verklighet i samband med sjukdomen. Livet krävde nya prioriteringar
där hanteringen av diabetes krävde nya rutiner och planering. Personer med diabetes upplevde
det som svårt att få ihop planeringen av livsmedel och måltider under dagen samtidigt som de
var tvungna att ta hänsyn till medicinering. Hanteringen av diabetes kunde bli lättare genom att
följa rutiner men om detta inte gick att upprätthållas kunde personerna uppleva ångest.
When you were diagnosed with diabetes the patients had to consider changes in their daily
routines. Some patients experienced difficulties in adapting these changes into their daily life
(Rosenbek Minet et al., 2011, s. 1119).
I studien av Thompson (2014) framkom det att räkning av kolhydrater var en daglig rutin för
en person med diabetes, samtidigt som det var ett sätt för att hantera matvanor på. Enligt
personer (Stuckey & Tisdell, 2010; Thompson, 2014) var hanteringen av mängden kolhydrater
och mat både jobbigt och svårt vid diabetes. I en studie (Kneck et al., 2011) uppgav personerna
14 att de ständigt var tvungna att ta hänsyn till situationer som kunde påverka deras sjukdom. Det
krävdes planering och att hela tiden ligga steget före i samband med insulinhanteringen. Enligt
Rosenbek Minet (2011) framkom det att en balanserad blodglukosnivå kunde uppnås genom
motion, kost och medicin. Det framkom i Thompson (2014) att personer med diabetes
upplevde att de kunde äta vad de ville genom en god insulinhantering och träning.
She also said that she worked diabetes into the structure of her day, so it became routine (Stuckey
& Tisdell, 2010, s. 48).
Att känna frustration och osäkerhet vid egenvård av diabetes
En återkommande upplevelse bland personerna med diabetes i studien (Phillips, 2007) var
frustration vid egenvård av diabetes. De beskrevs som en ständig pendling mellan att känna
kontroll och förlora kontroll. Att inte känna kontroll vid hanteringen av diabetes upplevdes
frustrerande och omöjligt att klara av. Det beskrevs även som ansträngande och svårt.
Personerna beskrev att de gjorde allt för att upprätthålla en stabil blodglukosnivå, men
upplevde de som frustrerande när de förväntade resultatet visade höga nivåer av glukos. I
studien Stuckey och Tisdell (2010) framkom det dock att personer upplevde hopp och en
positiv känsla när de lyckades hålla en normal blodglukosnivå som annars upplevdes som en
frustrerande och oförutsägbar situation.
You do exactly the same thing, the same food everything the same, but then suddenly you see these
high sugars again and you sit down and go through everything, but you can’t find a reason
(Phillips, 2007, s. 40).
Rygg et al. (2010) betonar känslan av osäkerhet vid hantering av diabetes och känslor som
förvirring och oro över sjukdomen uttrycktes av deltagarna. I studierna av både Stuckey och
Tisdell (2010) samt Kneck et al. (2011) uppgav personerna med diabetes att en känsla av
osäkerhet infann sig då de inte fick tillräckligt med information för hur de skulle hantera sin
diabetes. Enligt Kneck et al. (2012) upplevde personerna även en känsla av osäkerhet vid
kroppsliga symtom och signaler. Denna känsla kunde infinna sig då deltagarna inte visste
vilka behov som var tvungna att tillgodoses. De upplevde sakna självsäkerhet i egenvården,
vilket omfattade hanteringen av medicin, kost, mängden insulin, stabilisering av
blodglukosnivån, samt hur de skulle hantera eventuella biverkningar. Även Rosenbek Minet
et al. (2011) beskriver att det dagliga livet präglades av en ständig oro där personen kunde
uppleva rädsla för att utveckla eventuella komplikationer.
15 I want to learn about diet, what I can eat and not, so that I can live with it [the diabetes] and be a
little more relaxed than I am now. It is all so new to me and I am so afraid of many things and
what it [the diabetes] can cause (Rygg et al., 2010, s. 790).
Personer med diabetes upplevde osäkerhet i sociala sammanhang där känslan av osäkerhet
stärktes när det serverades olämpliga livsmedel som en diabetiker är tvungen att avstå från
(Rygg et al., 2010). De kände sig även tvungna att förklara sin sjukdom till andra för att inte
bli misstolkade då andra saknade förståelse för vad diabetes innebar (Shakibazadeh et al.,
2011). De upplevde sig generade när de skulle ta insulin injektioner på allmän plats och valde
också att avstå kontroll av blodglukosnivån i närvaro av andra (Shakibazadeh et al., 2011;
Ong et al., 2014).
Att utförandet av egenvård kan begränsas av hinder
I studierna (Shakibazadeh et al., 2011; Ong et al., 2014) uppgavs det att kostnader i samband
med sjukdomen var ett hinder och begränsade utförandet av egenvård. Det framkom att de
rekommendationer som gavs angående blodsockerkontroll inte följdes på grund av för dyrt
material så som glukosstickor och nålar. Enligt Moonaghi, Areshtanab, Jouybari, Bostanabad
och McDonald (2014) skapade en låg ekonomisk inkomst svårigheter att tillhandahålla
medicin. Personerna upplevde också att det var svårt att följa den rekommenderade kosten på
grund av dyra livsmedel så som fisk och grönsaker. I studierna Kneck et al. (2012) och Ong et
al. (2014) framkommer det att även glukosmätaren kunde upplevas som ett hinder. Deltagarna
upplevde att de ständigt var tvungna att anpassa sig efter vad glukosmätaren visade istället för
att lyssna på den egna kroppen.
Test strips are very expensive and the insurance system doesn’t cover it. On the other hand,
doctors recommend us to check our blood glucose 3-4 times a day. But we can- not afford it. So we
are obliged to check it every other week (Shakibazadeh et al., 2011, s. 151).
I studierna (Shakibazadeh et al., 2011; Moonaghi et al., 2014) framkom det att familjen kunde
vara ett hinder för att kunna hantera och anpassa sig till livet med diabetes. Personerna med
diabetes uppgav i en studie (Shakibazadeh et al., 2011) att familjen kunde upplevas som en
press till att inte följa rådgivning. Detta kunde i sin tur resultera i att personen valde att
prioritera bort sina egna behov framför deras makars och enligt Wallin et al. (2007) samt
Rosenbeck Minet et al. (2011) medförde ett bristande stöd från familjen att dagliga rutiner
blev svåra att hantera.
16 …the lack of family support was seen as a barrier to gaining control of their daily routines...
(Rosenbeck Minet et al., 2011, s. 1121).
Enligt Stuckey och Tisdell (2010) handlar diabetes inte bara om kontroll över
blodglukosnivån utan även om känslomässiga aspekter. Trots att diabetes inte alltid syns på
utsidan kan depression, nedstämdhet och en inre sorg upplevas på insida. Både Wallin et al.
(2007) och Kneck et al. (2012) nämner att egenvården vid diabetes ständigt gör sig påminda
och begränsar friheten. Personer med diabetes uppgav att de ständigt blev påmind om
sjukdomen och det faktum att de var tvungna att leva med det resten av sitt liv. Ong et al.
(2014) beskrev även att den ständiga påminnelsen om att kontrollera blodglukosnivån kunde
upplevas som deprimerande.
Personer med diabetes uppgav att det var svårt att hitta en balans i livet med diabetes och att
det var tvungna att göra överväganden i varje specifik situation. Tidigare aktiviteter som förut
varit en rutin kunde längre inte genomföras på grund av diabetes (Kneck et al., 2011). När
personen ställs inför krävande livshändelser var det svårt att hitta en balans. Egenvården
bortprioriterades vilket innebar att välbefinnandet sattes åt sidan (Kneck et al., 2012). Att
samtidigt hitta en balans i livet och följa rekommendationer för egenvård kunde även
upplevas som en kamp (Rosenbek Minet et al., 2011). En styrka för att klara av sjukdomen
var att veta att alla som drabbas av diabetes går igenom samma svårigheter (Stuckey &
Tisdell, 2010). Det gick lättare att hantera och hitta en balans med diabetes när sjukdomen
integrerats i livet (Kneck et al., 2012).
Patients discussed the struggle of attaining a balance between following the recommendations for
diabetes self-care and fulfilling their own needs (Rosenbek Minet et al., 2011, s. 1119).
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av egenvård vid
diabetes. Resultatet resulterade i fem kategorier: Att bli medveten om kroppsliga reaktioner
när blodsockernivån ändras, Att egenvård kräver eget ansvar och livsstilsförändringar, Att
rutiner och planering är en del av vardagen, Att känna frustration och osäkerhet vid egenvård
av diabetes samt Att utförandet av egenvård kan begränsas av hinder.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att personer som drabbats av diabetes blir mer
medvetna om sin egen kropp. De lär sig lyssna på kroppsliga symtom och signaler som
uppkommer vid onormal blodglukosnivå, samt vilka åtgärder som de bör vidta för att må bra.
17 Juuso, Skär, Olsson och Söderberg (2011) beskriver att i samband med kronisk sjukdom
genomgår kroppen en förändring. Både Juuso et al. (2011) och Schulman- Green et al. (2012)
uppger att kroppen inte fungerar på samma sätt som innan sjukdomen och det var viktigt att
lära känna sin egen kropp i samband med detta. Juuso et al. (2011) hävdar även att de kan ta
tid att lära sig leva med de kroppsliga förändringar som kronisk sjukdom medför.
Karlik och Van Loon (2009) beskriver att leva med kronisk sjukdom är en upplevelse av
ständig förändring. Detta gäller framförallt vid progressiv kronisk sjukdom, som vid diabetes
där den enskilde personen fortlöpande måste anpassa sig till förändringar i det dagliga livet. I
samband med sjukdom sker en förändring som medför en transitionsprocess.
Transitionsprocessen kan förklaras som en rörelse från ett tillstånd till ett annat i en
förändring. Att leva med en kronisk sjukdom innebär både uppenbara och små förändringar i
personens liv, vilket bland annat kan innebära att anpassa vardagen efter symtom och
konsekvenser till följd av sjukdomen. Processen av att lära sig leva med sjukdomen leder till
ett behov av övergång där personer anpassar sig och ändrar beteenden efter sjukdomen. Det är
viktigt att vårdpersonalen är medveten om denna process för att kunna stödja personen.
Enligt Meleis, Sawyer, Im, Hilfinger Messias och Schumacher (2000) är medvetenhet om den
förändrade livssituationen en huvuddel i transitionsprocessen. Genom den förändring som
sker är det viktigt att känna medvetenhet för att känna sig tillfreds och finna mening i livet.
Detta styrks av Tengland (2008) som hävdar att det är omöjligt att kunna styra de faktorer
som kan medverkar till en god livskvalitet, utan att ha bildat en medveten uppfattning om vad
ett gott liv är, samt vad som bidrar till det. Att bli medveten om sin livssituation och vad som
påverkar den är en förutsättning för att kunna styra och känna kontroll över sin situation.
I resultatet från litteraturstudien framkom det att kunskap om diabetes var viktigt för att skapa
förståelse för sjukdomen och därigenom känna kontroll samt självständighet. I studien av
Iversen och Hanestad (2005) framkom det att kunskap om diabetes var en förutsättning för att
hitta egna lösningar och vägar till att hantera egenvården. Enligt Orem (2001, s. 273) behöver
personen med diabetes ha kunskap om den egna kroppen i samband med egenvården.
Kunskap är en förutsättning för att genomföra lämpliga handlingar vid egenvård där det bland
annat krävs erfarenhetsmässig kunskap. Denna kunskap är viktig för att personen skall
uppleva hälsa och välbefinnande.
18 Resultatet i denna litteraturstudie visar att personer som drabbats av diabetes upplevde ett eget
ansvar vid hanteringen av sjukdomen. Pagels (2004) beskriver att ta ansvar för sin kontinuitet
i vård och behandling kan ge en ökad möjlighet till goda vårdresultat. Egenvård innebär att
personen till stor del kan påverka sin situation vilket bidrar till en ökad frihetskänsla. Enligt
Sarvimäki och Stenbock-Hult (2008, s. 95) hör ansvar ihop med autonomi och frihet, där
begreppet autonomin kan beskrivas som självbestämmande. Att vara autonom betyder att
själv välja mellan rätt och fel, välja att leva på sitt eget sätt och handla efter egna beslut.
Tengland (2008) framhäver att en viss grad av självbestämmande är en förutsättning för att
kunna bestämma över den egna livssituationen. Det är viktigt att som sjuksköterska vara
medveten om personens självbestämmande och respektera personens beslut.
I denna litteraturstudie upplevde personerna med diabetes att det var upp till var och en att
genomföra en livsstilsförändring eller inte. Självförtroende och motivation ansågs som viktiga
komponenter för att upprätthålla en ny livsstil. Detta framkom även i studierna av Jeon,
Kraus, Jowsey och Glasgow (2010) samt Person och Friberg (2009) där personer som
drabbats av kronisk sjukdom blir mer medvetna om sin livssituation och den egna förmågan
till att genomföra en livsstilsförändring. Öhman, Söderberg och Lundman (2003) beskriver att
personer som drabbats av kronisk sjukdom står inför en stor förändring i livet. Personerna
beskrev att de kunde uppleva sjukdomen som ett avbrott och som en oordning i livet där de
blev tvungna att leva ett begränsat liv. Sjukdomen kunde beskrivas förändra livet på ett abrupt
sätt där de upplevde en reducerad styrka för att hantera vardagen.
Oftedal, Bru och Karlsen (2011) beskriver att en inre motivation krävs för att upprätthålla en
förändrad livsstil innefattande kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Antonovsky
(2005, s. 48-51) hävdar att när människan ställs inför olika livssituationer eller krav,
exempelvis att drabbas av en kronisk sjukdom hanteras detta utifrån individens KASAM,
känslan av sammanhang. Antonovsky beskriver; hanterbarhet, begriplighet och
meningsfullhet, som tre komponenter för att uppnå en känsla av sammanhang. Utifrån
Antonovskys teori kan personer som drabbas av diabetes hantera situationer olika.
Om individen har en låg KASAM kommer situationen upplevas som kaotisk och
oförutsägbar, medan en person med hög KASAM kommer att kunna bemästra de krav som
diabetes medför. Enligt Antonovsky (2005, s. 48-51) framkommer det att en person med hög
KASAM klarar av att hantera egenvården vid diabetes genom att ha förståelse för sin
19 sjukdom, samt se vilka resurser som finns för att hantera sjukdomen. I och med det kan
personen begripa sin situation och därigenom uppleva meningsfullhet. För de personer som
inte har förmågan att se de resurser som krävs för att hantera sjukdomen upplever mindre eller
ingen motivation till egenvård och livsstilsförändring. Där kan sjuksköterskan hjälpa personen
att hitta egna resurser för att hantera sjukdomen, ge information som gör situationen begriplig
i avseende att personen ska kunna känna en motivation och mening i livet. Orem (2001, s.
274) poängterar att individen måste ha en viss förståelse för betydelsen och meningen av
egenvården för att kunna ta ansvar och fatta egna beslut.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att personerna som drabbats av diabetes behövde
planera och införliva nya rutiner i det dagliga livet med diabetes för att kunna hantera
sjukdomen. Lundman och Jansson (2007) beskriver liknade upplevelser från personer som
lever med långvarig sjukdom. Personerna i denna studie uttryckte att de behövde planera det
dagliga livet i samband med sjukdom för att skapa och upprätthålla ordning. Detta innebar att
dagliga aktiviteter i form av matvanor, rutiner och socialt umgänge fick omprioriteras.
Planering av vardagen medförde en struktur som var viktig i samband med hanteringen av
sjukdomen. Schulman-Green et al. (2012) beskriver att personens hantering av egenvård vid
kronisk sjukdom innebär en process. Denna process omfattar färdigheter och uppgifter
relaterade till att klara av sjukdomen och växa som person, samt en övergång där sjukdomen
integreras i det dagliga livet. En del av processen innebar att hitta strategier till att hantera de
dagliga behoven vid sjukdomen. Utföra hälsofrämjande aktiviteter var ett sätt att upprätthålla
ett hälsosamt beteende för att minimera effekterna av sjukdomen. I en studie av Pagels (2004)
framkommer det att vardagslivet successivt anpassas till sjukdomen och villkoren för
egenvården. Denna anpassningsprocess innebär att personen som drabbats av kronisk
sjukdom behöver sjukdomsinsikt för att integrera sjukdomen i sitt liv.
Det framkom i litteraturstudien att många personer med diabetes upplevde en frustration och
osäkerhet i samband med sjukdomen där den dagliga hanteringen av diabetes var svår och
ansträngande. När personernas blodglukosnivå inte motsvarade det förväntade resultatet, trots
att de hade gjort allt vad de kunde för att hålla en stabil blodglukosnivå upplevdes situationen
som frustrerande. Personer med diabetes kan ha förväntningar på att blodglukosnivån ska vara
stabil när de utför egenvård och om det förväntade resultatet inte uppnås kan personens
transition påverkas negativt. Denna förväntan beskrivs även av Schumacher och Meleis
20 (1994) som uppger att det förväntade resultat kan leda till realistiska eller orealistiska
förväntningar på sig själv, vilket i sin tur kan påverka transitionsprocessen.
Resultatet i litteraturstudien visade att frustration och osäkerhet uppkom när personerna
upplevde en ständig pendling mellan känslan av kontroll och förlust av kontroll. Detta styrks
även av Lundman och Jansson (2007) samt Penrod (2007) där upplevelsen av osäkerhet
infann sig då livet och framtiden vid sjukdomen inte gick att förutsägas. Enligt Lundman och
Jansson (2007) var det viktigt att skapa trygghet och få kontroll över känslor som skapade
osäkerhet för att göra det möjligt att hantera sjukdomen. I studier (Aujoulat, Luminet &
Deccache, 2007; Sæteren, Lidström & Nåden, 2011) framkom det att en känsla av osäkerhet
upplevdes när personerna inte klarade av att hantera symtom som uppkom i samband med
sjukdom och diabetes. Denna okunskap om symtom vid sjukdomen kunde i sin tur skapa
rädsla då de inte visste hur dessa symtom skulle hanteras. Personerna i studien (Aujoulat et
al., 2007) beskrev att de förlorade kontrollen över livet i samband med kronisk sjukdom. De
upplevde också att det nu var beroende av andra människor i dess omgivning för att klara av
sjukdomen vilket resulterade till att vissa deltagare upplevde en känsla av förlust av inre
kontroll och förlorat självförtroende.
Resultatet i litteraturstudien visade att personerna upplevde sig sakna självsäkerhet.
Självförtroende handlar om att tro på sin allmänna förmåga att hantera situationer och
uppgifter som personen ställs inför i livet. Ökat självförtroendet leder i sin tur till en ökad
förmåga till empowerment, egenmakt. Enligt Tengland (2008) är empowerment ett begrepp
som kan relateras i många sammanhang och inom vården syftar empowerment till att främja
patientens aktiva roll i samarbetet med vårdpersonal samtidigt som att öka självkänslan samt
underlätta det personliga ansvaret. Sigurdsdottir och Jonsdottir (2008) beskriver att detta i sin
tur kan förbättra egenvården vid diabetes. Adolfsson, Smide, Gregeby, Fernström och
Wikblad (2004) beskriver även att personer med diabetes själv måste bli medveten om sin
situation och hitta egna lösningar istället för att vårdpersonalen ska tala om för personen hur
deras livssituation ska se ut. När empowerment appliceras i samband med diabetes ökar
personens förmåga till att fatta egna beslut och ta kontroll över sjukdomen. Enligt en studie av
Hernandez-Tejada et al. (2012) framkommer det även att en kronisk sjukdom hanteras bäst
när personen känner kontroll över sin egen behandling. Sjuksköterskan ska därför ge stöd för
att aktivt involvera personen i sin egenvård då diabetes påverkar livet påtagligt. Egenvård är
så otroligt viktigt för att undvika komplikationer och bevara såväl hälsa som liv.
21 Enligt International diabetes federation (2013) löper personer med diabetes en stor risk för att
utveckla livshotande hälsoproblem som kan leda till allvarliga sjukdomar som därmed
påverkar hjärta, blodkärl, njurar, nerver och ögon. Genom att upprätthålla normal och jämn
blodglukosnivå, blodtryck och kolesterol kan utvecklingen av komplikationer reduceras eller
till och med förhindras.
I resultatet i denna litteraturstudie framkom det att familjen och låg inkomst påverkade
utförandet av egenvård negativt. Liknande resultat framkommer i en studie av Agborsangaya
et al. (2013) där det visar på att låg inkomst hade en negativ inverkan på både egenvården och
hälsan vid diabetes. Den låga inkomsten sågs även bidra till en dålig följsamhet till att följa
rekommendationer som gavs gällande egenvård innefattande hälsosamma livsmedel och
motion.
Enligt Orem (2001, s. 409) framkommer det att bristande stöd från familj och anhöriga kan
påverka individens egenvårdskapacitet och egenvårdskrav. Det är där av viktigt att individen
får hjälp från dessa för att kunna tillämpa egenvård. I studierna (Dalton & Matteis, 2014;
Strom & Egede, 2012) framkommer det att stöd från familjen är mycket viktigt för att den
sjuke i samband med egenvård. Strom och Egede (2012) beskriver även att stöd från familjen
minskar det hinder som personerna med diabetes upplevde i samband med egenvård. Ett
socialt stöd från bland annat familjen, kollegor och vänner ses bidra till en förbättrad
egenvård och motivation till att leva en sundare livsstil.
Intervention
Sammanfattningsvis tyder resultatet på att egenvård vid diabetes är något som upplevs olika
från person till person. Det är personens eget ansvar att utföra egenvården på bästa sätt, men
för att det ska vara möjligt krävs det ett gott samarbete med sjuksköterskan och att personen
själv känner en inre motivation till att implementera egenvården i det dagliga livet. Med hjälp
av dagboksanteckningar kan personen skaffa sig kunskap, förståelse och kontroll över sin
sjukdom. Personen kan förslagsvis anteckna blodsockernivå, kost, motion och samtidigt få
möjlighet att reflektera för hur kroppen påverkas av detta. Pagels, Wång, Magnusson,
Eriksson och Melander (2008) framhäver att en dagbok kan vara ett värdefullt redskap vid
kronisk sjukdom. Både Miller et al. (2007) och Pagels et al. (2008) beskriver att dagboken är
ett bra stöd där personen kan ta del av viktig information för att skapa förståelse för sin
22 sjukdom. Detta bidrar till att personen blir mer delaktig i sin egenvård. Miller et al. (2007)
uppger också att dagboken är ett värdefullt och stödjande underlag vid patientundervisning.
Sjuksköterskan kan få en ökad förståelse för personens livsvärld genom att ta del av
dagboksanteckningar. Genom dagboksanteckningar får sjuksköterskan ett underlag för att
genomföra motiverande samtal, i syfte att hjälpa personen till att själv hitta en inre motivation
att vilja utföra egenvård på bästa möjliga sätt. I studierna av Rubak, Sandbæk, Lauritzen,
Borch-Johnsen och Christensen (2009) samt Mulimba och Byron-Daniel (2014) visar det att
motiverande samtal har en positiv effekt på beteendeförändring vid diabetes. Rubak et al.
(2009) hävdar även att personer med diabetes fick bättre förståelse av sin sjukdom genom
motiverande samtal. Personerna uppgav även att det blev mer motiverade till att ändra sitt
beteende i syfte att förebygga långsiktiga komplikationer. Utifrån detta är det viktigt att
sjuksköterskan visar en empatisk förmåga för personens livsvärld och lyssna aktivt.
Sjuksköterskan skall även ta hänsyn till personens individuella behov, finnas som ett stöd och
bekräfta personens eget ansvar vid egenvård.
Metoddiskussion
I syfte att beskriva personers upplevelse av egenvård vid diabetes användes en kvalitativ
manifest ansats med inifrånperspektiv. Enligt Holloway och Wheeler (2013, s. 3-4, 302) är
den kvalitativa metoden lämplig att välja då det gör det möjligt att få insikt i individers
livsvärld och ger en djupare förståelse av personens upplevelse. Trovärdigheten i kvalitativ
metod styrks av begreppen pålitlighet, tillförlitlighet bekräftelsebarhet och överförbarhet.
Pålitligheten i en studie innebär att forskaren noggrant har redovisat tillvägagångsättet i
litteraturstudien samt att kontexten ska vara beskriven i detalj. Det innebär att läsaren skall
kunna följa och bedöma alla beslut genom processen, som forskaren har genomfört. Forskaren
ska visa för hur studiens slutsats kommit fram. Detta ska även guida andra forskare till som
har i syfte att utföra liknande forskning (Holloway & Wheeler, 2013, s. 302-303). I denna
studie är metoden beskriven i olika steg och redogörs i både text och tabell. För att få fram
data har vedertagna sökord använts, som i sin tur har kombinerats med varandra. En
sökstrategi är redovisad för att tydligt visa hur data samlats in.
Vidare har det genomförts en kvalitetsgranskning med hjälp av granskningsprotokoll för
kvalitativa studier (Willman et al., 2011, s. 175-176). Artiklarna var övervägande av hög
23 kvalité där endast en artikel kvalificerades som medel då den inte framförde något etiskt
resonemang. Trots detta inkluderades artikel i studien då den hade betydelsefull och rik data.
Kvalitetsgranskningen av samtliga artiklar genomfördes enskilt för att sedan jämföras och
diskutera dess kvalité mellan författarna. Detta stärker trovärdigheten enligt Henricson (2013,
s. 473-474). De inkluderade artiklarna har använts sig av samma metod vilket enligt
Henricson (2013, s. 473) ökar studiens trovärdighet. Kvalitativ innehållsanalys har övats på
under utbildningen, vilket har gjort att båda författarna är bekanta med metoden sen tidigare.
Under studiens gång har författarna fått möjlighet att utveckla metoden och fått djupare
kunskap hur metoden tillämpas. I denna studie har kurskollegor och handledare tagit del av
analysprocessen och resultatet, vilket har gjort det möjligt att förbättra arbetet ytterligare.
Tillförlitligheten är en viktig del att diskutera i samband med kvalitativ forskning. För att
säkra tillförlitligheten krävs det att studien har en logisk struktur under hela processen. Det är
viktigt att de som deltar i studien känner igen sig i resultatet, samt att det som framkommer i
studien motsvarar dess syfte. Bekräftelsebarhet existerar när läsaren kan spåra data till den
ursprungliga texten och därigenom sker heller ingen tolkning av texten, dock går det inte att
undvika en viss tolkning i kvalitativ forskning (Holloway & Wheeler, 2013, s. 299, 302-303).
De meningsenheter som svarat mot studiens syfte valdes ut och för att inte tappa innebörden
av texten var författarna nog med att få med tillräckligt innehåll av meningsenheterna.
Författarna har under studiens gång varit textnära och objektiva i syfte med att inte påverka
resultatet. Dock kan en svaghet vara att översättning samt kondensering har skapat en viss
tolkning trots att författarna strävat efter att upprätthålla studien manifest.
Överförbarhet innebär att kunskapen och resultatet från ett sammanhang kan överföras till ett
annat liknande sammanhang. Kunskap och begrepp som ursprungligen kommer från tidigare
forskning kan tillämpas och gör det därmed möjligt att utföra samma forskning i ett annat
sammanhang (Holloway & Wheeler, 2013, s. 303). Denna studie innehåller tillräckligt med
material då resultatet baserats på tolv vetenskapliga studier som kommer från olika länder.
Genom att inkludera studier från olika länder kan delar av resultatet överföras till andra
kroniska sjukdomar. Insamlingen av data är en viktig del i en studie och måste motsvara det
specifika ämnet och studiens syfte (a.a. s.137). Författarna har redovisat hur dataurval gått till
och gjort en tydlig beskrivning av materialet, samt hur analysprocessen genomförts. Lämpliga
citat har presenterats tillsammans med resultatet vilket enligt Graneheim och Lundman (2004)
stärker trovärdigheten.
24 Författarna har läst igenom de artiklar som hittades via de systematiska litteratursökningarna i
databaserna. Detta innebar att artikelns rubrik samt abstrakt granskades för att sedan avgöra
om det svarade mot studiens syfte. Om artiklarna uppfyllde detta lästes de igenom för att
sedan kvalitetsgranskas. Vissa abstrakt var svåra att tolka om innehållet var relevant för denna
studie. Detta kan ses som en svaghet då ingen vidare granskning av studien genomfördes.
Ytterligare en begränsning var också att vissa artiklar inte gick att få tag på. Det gjordes en
beställning av en artikel som ansågs relevant till studiens syfte men denna gick inte att få hem
via bibliotekets hemsida. Denna artikel kunde därför inte inkluderas i denna litteraturstudie.
Studien av Wallin, et al. (2007) kan ses som en styrka och vara värdefull i litteraturstudiens
resultat då de visar hur andra kulturer upplever egenvården. Det kulturella perspektivet är
viktigt och aktuellt. Dagens sjukvård utförs i allt större utsträckning i ett mångkulturellt
samhälle där sjuksköterskan möter både patienter och anhöriga från andra länder och kulturer.
Slutsats
Diabetes är en vanlig kronisk sjukdom som sjuksköterskan möter dagligen i verksamheten.
Det är en komplex sjukdom som i sin tur kan leda till komplikationer. Dessa komplikationer
kan förhindras med en god följsamhet i egenvården och på så sätt leda till ett längre liv.
Denna litteraturstudie belyser personers upplevelse av egenvård vid diabetes och kan på så
sätt ge en ökad förståelse och medvetenhet för hur det är att hantera det dagliga livet med
diabetes. Genom en ökad förståelse för hur personer upplever egenvården vid diabetes kan
sjukvårdspersonal mer effektivt ge stöd och bemöta den enskilde personen i sin situation.
Support och stöd kan bidra till att personen lättare integrerar sjukdomen i sitt liv och
därigenom också främjar egenvården. Personer med diabetes är medvetna om vikten av
egenvård, men trots det finns det fortfarande brister i följsamheten. Sjuksköterskan ska lyssna
in på både den sjuke och anhörigas behov av kunskap för att anpassa informationen. Det är
viktigt att personer med diabetes får individanpassad information, undervisning och
vägledning för att kunna hantera egenvården och fatta de beslut som krävs för att upprätthålla
hälsa. Egenvård ses öka inom sjukvården och resultatet av litteraturstudien kan ha betydelse
för andra kroniska sjukdomstillstånd där egenvård utförs. Ett förslag på vidare forskning inom
området kan vara IKT (informations- och kommunikationsteknologi) som ett stöd vid
utförandet av egenvård hos diabetes patienter.
25 Referenser
Artiklar märkta med * ingår i analysen.
Adolfsson, E T., Smide, B., Gregeby, E., Fernström, L. & Wikblad, K. (2004). Implementing
empowerment group education in diabetes. Patient Education and Counseling 53(3),319–324.
doi:10.1016/j.pec.2003.07.009
Agborsangaya, C. B., Gee, M. E., Johnson, S. T., Dunbar, P., Langlois, M.-F., Leiter, L., …
Johnson, J. A. (2013). Determinants of lifestyle behavior in type 2 diabetes: results of the
2011 cross-sectional survey on living with chronic diseases in Canada. BMC Public Health,
13(1), 451. doi:10.1186/1471-2458-13-451
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Audulv, Å., Norbergh, KG., Asplund, K., & Hörnsten, Å. (2009). An ongoing process of
inner negotiation- a grounded theory study of self-management among people living with
chronic illness. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(4), 283-293.
doi:10.1111/j.1752-9824.2009.01039.x
Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. (2007). The perspective of patients on their
experience of powerlessness. Qualitative Health Research, 17(6), 772-785.
doi:10.1177/1049732307302665
Chen, S. M., Creedy, D., Lin, H., & Wollin, J. (2012). Effects of motivational interviewing
intervention on self-management, psychological and glycemic outcomes in type 2 diabetes: A
randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 49(6), 637-644.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.11.011.
Clark, M., & Hampson, SE. (2003). Comparison of patients’ and healthcare professionals’
beliefs about and attitudes towards type 2 diabetes. Diabetic Medicine 20(2) 152-154.
doi:10.1046/j.1464-5491.2003.00896.x
Dalton, J. M., & Matteis, M. (2014). The effect of family relationships and family support on
diabetes self-care activities of older adults: A pilot study. Self-Care, Dependent-Care &
Nursing, 21(1), 12-22. Från http://content.ebscohost.com
Dellasega, C., Añel-Tiangco, R., & Gabbay, R. (2012). How patients with type 2 diabetes
mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes Research & Clinical Practice, 95(1),
37-41. doi:10.1016/j.diabres.2011.08.011.
Du, S., & Yuan, C. (2010). Evaluation of patient self-management outcomes in health care: a
systematic review. International Nursing Review, 57(2), 159-167. doi:10.1111/j.14667657.2009.00794.x
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
26 Henricson, M. (2012). Diskussion. I B. M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från ide till examination inom omvårdnad. (s. 471-496). Lund: Studentlitteratur.
Hernandez-Tejada, M., Campbell, J., Walker, R., Smalls, B., Davis, K., & Egede, L. (2012).
Diabetes empowerment, medication adherence and self-care behaviors in adults with type
2diabetes. Diabetes Technology & Therapeutics, 14(7), 630-634. doi:10.1089/dia.2011.0287
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (3rd
[updated] ed.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
International Diabetes Federation. (2013). IDF Diabetes Atlas: The global burden. Hämtad 9
mars, 2015, från International Diabetes Federation,
http://www.idf.org/sites/default/files/EN_6E_Atlas_Full_0.pdf
Iversen, M., & Hanestad, B. (2005). Educational needs, metabolic control and self-reported
quality of life: a study among people with type 2 diabetes treated in primary health care.
European Diabetes Nursing, 2(1), 11-16. doi:10.1002/edn.12
Jeon, Y., Kraus, S., Jowsey, T., & Glasgow, N. (2010). The experience of living with chronic
heart failure: A narrative review of qualitative studies. Health Services Research, 10(77), 1-9.
doi:10.1186/1472-6963-10-77
*Jutterström, L., Isaksson, U., Sandström, H., & Hörnsten, Å. (2012). Turning points in selfmanagement of type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 9(2), 46-50b.
doi:10.1002/edn.205
Juuso, P., Skär, L., Olsson, M., & Söderberg, S. (2011). Living with a double burden:
Meanings of pain for women with fibromyalgia. International Journal of Qualitative Studies
in Health and Well-being, 6(3). doi:10.3402/qhw.v6i3.7184
Juuso, P., Skär, L., Olsson, M., & Söderberg, S. (2014). Meanings of being received and met
by others as experienced by women with Fibromyalgia. Qualitative Health Research, 24(10),
1381-1390. doi:10.1177/1049732314547540
*Kneck, Å., Klang, B., & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experiences of
persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
25(3), 558-566. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00864.x
*Kneck, Å., Klang, B., & Fagerberg, I. (2012). Learning to live with diabetes – integrating an
illness or objectifying a disease. Journal of Advanced Nursing 68(11), 2486–2495.
doi:10.1111/j.1365-2648.2012.05947.x
Kralik, D., & Van Loon, A. (2009). Editorial: Transition and chronic illness experience.
Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 1(2), 113-115. doi:10.1111/j.17529824.2009.01021.x
Lundman, B., & Jansson, L. (2007). The meaning of living with a long-term disease.
To revalue and be revalued. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 16(7b),
109-115. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01802.x
27 Meleis, A.I., Sawyer, L.M., Im, E-O., Hilfinger Messias, DE.K., & Schumacher, K. (2000).
Experiencing transition: An emerging middle-range theory. Advances in Nursing Sciences,
23(1), 12-28. doi:10.1097/00012272-200009000-00006
Miller, M., Taylor, A., Kearney, N., Paterson, G., Wells, M., Roe, L., & ... Maguire, R.
(2007). Evaluation of the feasibility and acceptability of an oral care diary by patients during
chemotherapy. International Journal of Nursing Studies, 44(5), 693-701.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.01.009
*Moonaghi, HK., Areshtanab, HN., Joybari, L., Bostanabad, MA., & McDonald H. (2014).
Facilitators and barriers of adaptation to diabetes: experiences of Iranian patients. Journal of
Diabetes & Metabolic Disorders, 13(17), 1-7. doi:10.1186/2251-6581-13-17
Mulimba, A. C., & Byron-Daniel, J. (2014). Motivational interviewing-based interventions
and diabetes mellitus. British Journal of Nursing, 23(1), 8-14. Från
http://content.ebscohost.com
Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Motivation for diet and exercise management
among adults with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(4), 735-744.
doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00884.x
*Ong, WM., Chua, SS., & Ng, CJ. (2014). Barriers and facilitators to self-monitoring of
blood glucose in people with type 2 diabetes using insulin: a qualitative study. Patient
Preference and Adherence, 8(15), 237-246. doi:10.2147/PPA.S57567
Orem, D. (2001). Nursing: Concepts of practice. (6th ed.). St. Louis, Missouri: Mosby, Inc.
Pagels, A. (2004). Egenvård- kapacitet i vardagen vid kronisk sjukdom. Vård i Norden 24(3),
10-14. Från http://svemedplus.kib.ki.se
Pagels, A., Wång, M., Magnusson, A., Eriksson, A., & Melander, S. (2008). Patientdagbok
vid kronisk sjukdom- utvärdering av ett verktyg i vård och egenvård. Vård i Norden, 28(3),
49-52. doi:10.1177/010740830802800312
Penrod, J. (2007). Living with uncertainty: Concept advancement. Journal of Advanced
Nursing, 57(6), 658-667. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04008.x
Person, M., & Friberg, F. (2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in a
health conversation. Journal of Clinical Nursing, 18(4), 520- 528. doi:10.1111/j.13652702.2008.02535.x.
*Phillips, A. (2007). Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin therapy.
Nursing Standard, 21(23), 35-41. Från http://content.ebscohost.com
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for
nursing practice (9th ed). Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Popkin, B.M., Adair, L.S., & Ng, S.W. (2012). Global nutrition transition and the pandemic
of obesity in developing countries. Nutrition Reviews, 70(2), 3-21. doi:10.1111/j.17534887.2011.00456.x.
28 Rawal LB., Tapp RJ., Williams ED., Chan C., Yasin S., & Oldenburg B. (2012). Prevention
of type 2 diabetes and its complications in developing countries: a review. International
Journal of Behavioural Medicine, 19(2), 121-133. doi:10.1007/s12529-011-9162-9
Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early
management of type 2 diabetes. Journal of The American Academy of Nurse Practitioners,
24(s1), 225-233. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00719.x
*Rosenbek Minet, L.K., Lønvig, E., Henriksen, J., & Wagner, L. (2011). The experience of
living with diabetes following a self-management program based on motivational
interviewing. Qualitative Health Research, 21(8), 1115-1126.
doi:10.1177/1049732311405066
Rubak, S., Sandbæk, A., Lauritzen, T., Borch-Johnsen, K., & Christensen, B. (2009). General
practitioners trained in motivational interviewing can positively affect the attitude to
behaviour change in people with type 2 diabetes. One year follow-up of an RC, ADDITION
Denmark. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27(3), 172-179.
doi:10.1080/02813430903072876
*Rygg, LØ., Rise, MB., Lomundal, B., Solberg Strøm, H., & Steinsbekk, A. (2010). Reasons
for participation in group-based type 2 diabetes self-management education. A qualitative
study. Scandinavian Journal of Public Health, 38(8), 788-793.
doi:10.1177/1403494810382475
Sarvimäki, A., & Stenbock-Hult, B. (2008) Omvårdnadens etik. Sjuksköterskan och det
moraliska rummet. Stockholm: Liber.
Schulman-Green, D., Jaser, S., Martin, F., Alonzo, A., Grey, M., McCorkle, R., & ...
Whittemore, R. (2012). Processes of self-management in chronic illness. Journal of Nursing
Scholarship, 44(2), 136-144. doi:10.1111/j.1547-5069.2012.01444.x
Schumacher, K.L., & Meleis, A.I. (1994). Transition: A central concept in nursing. Journal of
Nursing Scholarship, 26(2), 119-127. doi:10.1111/j.1547-5069.1994.tb00929.x
*Shakibazadeh, E., Larijani, B., Shojaeezadeh, D., Rashidian, A., Forouzanfar, MH., &
Bartholomew, LK. (2011). Patients’ perspectives on factors that influence diabetes self-care.
Iranian Journal of Public Health, 40(4), 146-158. Från http://www.ncbi.nlm.nih.gov
Sigurdsdottir, A.K., & Jonsdottir, H. (2008) Empowerment in diabetes care: towards
measuring empowerment. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 284-291.
doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00506.x
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 21
januari, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning och ledning.
Hämtad 26 januari, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19470/2014-6-19.pdf
29 Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009a). Intensiv glukossänkande behandling
vid diabetes: en systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, 196). Stockholm:
SBU.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009b). Patientutbildning vid diabetes: en
systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, 195). Stockholm:
SBU.
Strom, J. L., & Egede, L. E. (2012). The impact of social support on outcomes in adult
patients with type 2 diabetes: A systematic review. Current Diabetes Reports, 12(6), 769–
781. doi:10.1007/s11892-012-0317-0
*Stuckey, HL., & Tisdell, EJ. (2010). The role of creative expression in diabetes: an
exploration into the meaning-making process. Qualitative Health Research, 20(1), 42-56.
doi:10.1177/1049732309355286
Sæteren, B., Lindström, U., & Nåden, D. (2011). Latching onto life: Living in the area of
tension between the possibility of life and the necessity of death. Journal of Clinical Nursing,
20(5-6), 811-818. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03212.x
Tengland, P.A. (2008) Empowerment: A conceptual discussion. Health Care Anal, 16(2), 7796. doi:10.1007/s10728-007-0067-3
*Thompson, M. (2014). Occupations, habits, and routines: perspectives from persons with
diabetes. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(2), 153-160.
doi:10.3109/11038128.2013.851278
Utz, S., Steeves, R., Wenzel, J., Hinton, I., Jones, R., Andrews, D., & ... Oliver, M. (2006).
"Working hard with it:" self-management of type 2 diabetes by rural African Americans.
Family & Community Health, 29(3), 195-205. doi:10.1097700003727-2006070000-00006
*Wallin, A-M., Löfvander, M., & Ahlström, G. (2007). Diabetes: a cross-cultural interview
study of immigrants from Somalia. Journal of Clinical Nursing, 16(11), 305-314.
doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02099.x
Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. (2014). Factors influencing the ability to selfmanage diabetes for adults living with type 1 or 2 diabetes. International Journal of Nursing
Studies, 51(1), 111-122. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.01.006
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organisation. (2015). Data and statistics. Hämtad 21 januari, 2015, från World
Health Organisation, http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicablediseases/diabetes/data-and-statistics#
30 World Health Organisation. (2015). Diabetes. Hämtad 23 januari, 2015, från World Health
Organisation, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring:
The meaning of living with serious chronic illness. Qualitative Health Research, 13(4), 528542. doi:10.1177/1049732302250720
