Ledarskap och organisering för hållbar hälsa och arbetsengagemang

Sammanfattning av CAV-seminariet: Ledarskap och organisering för hållbar hälsa
och arbetsengagemang d. 17 sep. 2015
Över 80 personer hade samlats för att delta på höstens första CAV-seminarium i serien:
Att leda friskt. Första frågan på agendan var i vilken utsträckning hälsofrämjande arbete
har betydelse för anställdas hälsa och sjukskrivning? Fil dr Cecilia Ljungblad vid
Högskolan i Borås har bl.a. undersökt detta i sin avhandling och inledde med att rama in
hälsofrämjande arbete som något som syftar till: att stärka människors egna möjligheter
att bibehålla/förbättra sin hälsa genom att skapa stödjande miljöer/arenor och
sammanhang i vilka förbättringar av hälsan är möjliga. I sin studie kommer hon fram till
att det finns måttliga till svaga samband mellan erbjudande om eller utnyttjande av olika
hälsofrämjande åtgärder, något som gäller för såväl individ- som organisationsinriktade
insatser. Ytterligare finner hon lägre nivåer av dålig självskattad hälsa bland
medarbetare samt lägre risk för sjuknärvaro och framtida långtidssjukfrånvaro vid
hälsofrämjande arbete.
I sammanhanget är det därför även relevant att titta närmare på ledarskapet och dess
betydelse för anställdas hälsa. Och ledarskapet har stor betydelse för medarbetares
hälsa, engagemang och prestation, slår Lotta Dellve, professor vid Högskolan i Borås,
fast. Men hur går vi tillväga för att leda friskt? Lotta presenterade forskningsresultat
som bl.a. visar att förståelse, engagemang och tillit har stor betydelse för medarbetares
hälsa och ställer krav på ”ett nära ledarskap”. I stora och komplexa organisationer kan
det vara en utmaning att bygga just många led av tillit och viktigt att notera är även att
kontroll motverkar tillit. Intressant i sammanhanget var även att frågor som rör
orättvisa och rättvisa har klättrat upp på listan över viktiga faktorer för anställdas
uppskattade hälsa, enligt Lotta. Men hur arbetar man aktivt för ett hållbart ledarskap
som leder friskt? Jo, att arbeta med att öka tilliten och förtroendet är ett viktigt led.
Ytterligare att balansera och integrera olika värden och perspektiv samt att
tillhandahålla en balanserad och öppen kommunikation som bygger och koordinerar.
Slutligen gäller det att hitta en enkel och tydlig struktur för att skapa en delad förståelse
i organisationen.
Diskussionerna bland seminariedeltagarna efter föreläsningen gick högt och lågt och
man delade friskt med sig av erfarenheter från den egna arbetsplatsen. Allt från förslag
med återkommande självskattningssystem över den egna hälsostatusen till att
hälsofrämjande arbete bör ses i ett bredare perspektiv och även omfatta t.ex.
rekrytering av kompetenta chefer. Att erbjuda personal relevant utbildning till att klara
av arbete betonades som något som kan tänkas motverka ohälsa. Sammanfattningsvis
verkar frågan engagera många… och det är ju ett ganska så friskt tecken!
Tora Dahl