Genomgång svensk språkhistoria
Ur-germanska
-
Svenskan är ett föränderligt språk. Det påverkas av vad som händer i omvärlden.
-
Svenskan tillhör de indoeuropeiska språken. De flesta som talar dessa språk bor i Indien eller
Europa. Det är de största språkgruppen.
-
Man tror att den kommer från Kaspiska havet för över 5000 år sedan. Härifrån spreds det till
Europa och Indien. Sedan kom urgermanskan i norra Europa. Man kan tydligt se hur de olika
germanska språken har hört ihop. Tex. Mjölk, fader, moder +
-
Finskan kommer från ural-altaiska gruppen och därför är svenskan mer släkt med hindi än
finskan.
Urnordiska och runsvenska
-
I Sverige talar man urnordiska fram till ca. 1000 e.Kr. Detta språk var gemensamt
mellan de nordiska länderna. Detta vet man eftersom texten på runstenarna i norden
är liknande. Detta runalfabete innehöll 24 runtecken.
-
Runt vikingatiden (ca. 1 000 e.Kr) övergav vi detta alfabet och ersatte det med en
nyare rad, futharken, med 16 tecken.
-
I både urnordiska och ursvenska finns diftonger. Det är två vokalljud som glider ihop,
ex. house i engelskan. I Sverige försvann dessa kring 900-talet men finns kvar i en del
dialekter (gotländskan och skånskan[meuor=mor]).
Fornsvenskan, år 1225
-
Under 1200-1300-talet hände det mycket med språket. Detta berodde bl.a. på att
Sverige blev kristet och vi fick latinska bokstäver. Runor och latinska bokstäver
användes parallellt under hela medeltiden. År 1225 skrevs äldre västgötalagen och
det är vår första skrift med latinska bokstäver.
-
Det tyska språket påverkade oss också mycket genom handel och Hansa. Tyska
köpmän började bosätta sig i Sverige och blev inflytelserika samhällsmedborgare.
Bl.a. fick vi nya ändelser i svenskan –ig, istället för –ug. Många ord som har med
stadslivet att göra har vi lånat från tyskan, ex. borgmästare, snickare, betala,
inkomst…
Äldre nysvenska, år 1526.
- 1526 utkom nya testamentet på svenska för första gången. Det skickades till alla
kyrkor i landet och blev betydelsefullt för den språkliga utvecklingen i Sverige.
- Boktryckarkonsten gjorde att vi fick ett mer enhetligt språk.
Yngre nysvenska, år 1732.
-
1732 började Olof von Dalin ge ut en tidning i Sverige som hette Then Swänska Argus.
Den var skriven på ett modernt och lättsamt sätt.
-
1734 utkom Sveriges rikes lag. Denna bok bidrog till att stavningen fick en tydlig
struktur.
-
Det var också under denna tid som Gustav III startade Svenska Akademin.
Nusvenska, år 1906.
-
Denna period startade med en stavningsreform 1906. Den gjorde att vi stavade mer
som orden lät, t.ex. av isället för af.
-
Det finns många som tycker att vi borde stava enklare också idag. 1943 skrev några
folkskolelärare i en skrivelse att man t.ex. borde skriva alla ord som innehöll ordet j
också skulle stavas med j, t.ex. ljuga, göra och hjärta blir, juga, jöra och järta.
Bokstäver som inte behövdes föreslogs också försvinna, ex. byksor istället för byxor,
sykel istället för cykel osv.
-
Språket förändras ständigt och kommer fortsätta förändras.
