Naturvärdesinventering (NVI) i Apelviken, Varbergs kommun

Naturvärdesinventering
(NVI) i Apelviken,
Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
2015
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Jonas Örnborg, Ann Bertilsson & Tina Kyrkander
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Rapport 2015:07
Version 2015-06-08
www.biologiochmiljo.se
Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg
Fältarbete: Jonas Örnborg och Ann Bertilsson
GIS arbete: Jonas Örnborg och Ann Bertilsson
Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg och Ann Bertilsson
Foto: Jonas Örnborg
Rapportgranskning: Tina Kyrkander
Uppdragsgivare: Ångpanneföreningen (ÅF)
Uppdragsgivarens ombud: Katarina Runeberg
Omslagsbild: Sanddynlandskapet vid Apelviken
2
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Sammanfattning
Apelviken i Varbergs kommun är en viktig plats för det rörliga friluftslivet i kommunen men hyser
även höga naturvärden. Varbergs kommun har planer på att utveckla områdets förutsättningar för det
aktiva friluftslivet genom att förbättra tillgängligheten till området med särskilt fokus på
rörelsehindrade personer. Föreslagna åtgärder för att uppnå detta är bl.a. byggnation av en gång- och
cykelväg (GC väg) parallellt med fordonsväg i området (Tångkörarvägen), koncentrera p-möjligheter
till två större parkeringsplatser, träspänger över sanddynsområdet ner till vattnet samt en
handikappanpassad badplats. Förslag finns även för en viss utökning av byggrätten för befintliga
verksamheter i området. Inför det fortsatta planarbetet har identifierats behov av bl.a. av en
naturvärdesinventering i området vilket har genomförts av Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö och
presenteras i föreliggande rapport.
Förekommande identifierade naturvärdesobjekt i planområdet utgörs sanddyner, havsstrand samt
enstaka klipphällar. Området korsas även av ett par mindre bäckar/diken som avvattnar området öster
om. Sandmiljöer är generellt sett en minskande naturtyp i Sverige som påfallande ofta hyser många
hotade och rödlistade arter. Sanddynsområdet vid Apelviken omfattar cirka 13 ha där den nordliga
delen är tämligen smal och till stora delar uppvisar en stark påverkan från tidigare utfyllnad,
tånguppläggning, schaktning och byggnation erosionsskydd. Den södra delen av dynområdet är mer
intakt och uppvisar förutom en större areal även en större mångformighet sett till antalet
förekommande sandmiljöer. Området hyser regelbundet ett flertal rödlistade och hotade arter, av vilka
ett par endast bedömts finnas på ett fåtal andra lokaler i Sverige. Här förekommer också ett par miljöer
utpekade i EU:s art- och habitatdirektiv. Områdets värdefulla flora och fauna medför att områdets
bedömts besitta högt naturvärde (klass 2). Havsstranden i anslutning till dynområdet uppvisar en
förhållandevis stark mänsklig påverkan i form av rensning av tång, upplag av tång samt bad- och
friluftsliv. Havsstranden bedöms därför sakna många av de element som gör denna typ av miljö
speciellt värdefull ur ett naturvårdsperspektiv. Sammantaget har dock havsstranden bedömts hysa
besitta påtagligt naturvärde (klass 3). I planområdets norra och södra del förekommer två mindra
klipphällsområden som främst består av klipphällar starkt påverkade av havet och där övrig vegetation
i stort sett saknas. Naturtypen är inte hotad och det saknas uppgifter om förekomst av
naturvårdsintressanta arter, vilket föranlett bedömningen att områdets naturvärde hyser visst
naturvärde (klass 4).
Planområdets högsta naturvärde står att finna i sanddynsområdet. Vad avser planerade åtgärder är det
framför allt GC vägen som tar störts areal i anspråk. Eftersom den är förlagd till ytterkanten av
planområdet och i nära anslutning till befintlig väg är bedömningen att påverkan på miljöer med höga
naturvärden bedöms bli små, förutsatt områden med mindre värdefulla naturmiljöer främst tas i
anspråk samt att intrånget i sanddynsmiljöerna minimeras. Hanteringen av uppkommet dagvatten från
3
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
eventuell nytillkomna hårdgjorda ytor bör ske på sådant sätt att den värdefulla sanddynsmiljön inte tas
i anspråk.
Det planerade handikappanpassade badet är lokaliserade till planområdets norra delar som redan i
dagsläget är starkt påverkad av befintlig markanvändning och sålunda hyser mycket få kvarvarande
naturvärden som sanddynsmiljö betraktat, varför intrång på befintliga naturvärden i området för denna
åtgärd kan betraktas vara av mindre karaktär. Åtgärden kan dock tänkas utgöra vattenverksamhet i
enlighet med 11 kapitlet miljöbalken, vilket i de allra flesta fall är anmälnings- eller tillståndpliktig hos
länsstyrelsen/miljödomstolen.
Inne i sanddynsområdet planeras även ett antal spänger mellan GC väg och havsstranden. Även om
dessa tar relativt lite mark i anspråk passerar de genom ett område med höga naturvärden
(sanddynsområdet). Dessutom finns en överhängande risk att människors rörelser i området
kanaliseras bort från sanddynsmiljön och koncentreras till dessa spänger. Det för området så viktiga
markslitaget minskar därmed , vilket medför att dynamiken mellan blottlagda och vegetationsbevuxna
sanddyner förskjuts mot färre öppna och blottlagda sandytor. På sikt kan detta leda till igenväxning
och att områdets förutsättningar för att fortsatt hysa populationer av de skyddsvärda och hotade arter
som idag påträffas i området minskar.
Den föreslagna utökningen av befintlig lekplats i sanddynsområdet tar i anspråk miljöer med högt
naturvärde, särskilt så om den byggs som befintlig lekplats med utfyllnad av sandmaterial utifrån. En
försiktig och rätt utformning av en utökad lekplats kan tänkas bidra positivt till processen med att
skapa fler blottade sandytor i området.
Den föreslagna utökade byggrätten för befintliga verksamheter som kan tänkas beröra områdets
naturvärden bedöms främst beröra de verksamheter som ligger väster om Tångkörarvägen och bör
endast genomförs dessa kan ske utan att det leder till (direkt eller indirekt) att ytterligare
sanddynsmiljöer med höga naturvärden behöver tas i anspråk eller påverkas negativt.
4
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................................3
Innehållsförteckning ...........................................................................................................................5
Inledning ............................................................................................................................................6
Beskrivning av aktuellt område .......................................................................................................6
Sanddynsmiljön vid Apelviken ....................................................................................................8
Metod .................................................................................................................................................9
Resultat ............................................................................................................................................ 10
Förekomst av juridiskt skyddade områden ..................................................................................... 10
Naturvårdsintressanta och rödlistade arter ..................................................................................... 12
Fältinventering 2015 ..................................................................................................................... 13
Naturvärdesbedömning ................................................................................................................. 15
Diskussion ........................................................................................................................................ 18
Referenser ........................................................................................................................................ 22
5
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Inledning
Varbergs kommun arbetar för att utveckla området runt Apelviken. Apelviken är sedan tidigare en
känd samlingsplats för många människor och utgör en viktig samlingspunkt för det aktiva friluftslivet
med framför allt bad och vindsurfing som huvudattraktion. Målsättningen för kommunen har därför
varit att ytterligare generellt göra området tillgängligt och attraktivt för allmänheten och för
rörelsehindrade personer specifikt. I en förstudie framtagen av Radar Arkitektur och Planering (2014)
föreslås därför en rad olika åtgärder i området för att nå dessa uppsatta målsättningar. Dessa åtgärder
kan i korthet sammanfattas:

Byggnation av en GC väg parallellt med Tångkörarvägen

Samla befintliga p-möjligheter för bilfordon till i huvudsak två större parkeringsplatser i
anslutning till strandområdet

Öka tillgängligheten till vattenområdet genom anläggandet av ett handikappanpassat bad, med
en träspång som leder ner i vattnet, i områdets norra del

Ytterligare fyra träspänger över sanddynsområdet ner till stranden
I ett alternativ scenario föreslås dessutom en mindre utökad byggrätt för befintlig verksamhet i
området samt en äventyrslekpark i strandområdet. Förslag finns också framtaget för hantering av
uppkommet dagvatten från nytillkomna hårdgjorda ytor.
Inför det fortsatta detaljplanearbetet krävs framtagande av flera fördjupningsunderlag, bland annat en
naturvärdesinventering. Hela detaljplaneområdet skall inventeras och naturvärdesobjekt skall
avgränsas och beskrivas med avseende på naturtyp, eventuell förekomst av naturvårdsarter1 (Tomas
2013) samt övriga förekommande naturvärden. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har därför
på uppdrag av Ångpanneföreningen. (ÅF) genomfört en naturvärdesinventering av aktuellt
detaljplaneområde. Föreliggande rapport beskriver resultatet av denna inventering.
Beskrivning av aktuellt område
Apelviken ligger inom den nemorala regionen i södra Hallands kustland. Apelviken ligger strax söder
om tätorten Varberg och har en kilometerlång sandstrand med klippområden i ändarna av viken.
Förekommande naturmiljöer i planområdet utgörs av sandig kusthed, sanddyner, dynsvackor och ett
par mindre bäckar/diken för uppkommet dagvatten öster om området. Området hyser det enda
kvarvarande sanddynsheden i direkt närhet till Varbergs tätort. Tack vare närheten till tätorten, den
långa sandstranden, vindförhållanden och den grunda viken är området mycket populärt som badort
och utnyttjas mycket även för vindsurfing. I området finns därför flertalet olika serviceinrättningar
såsom restauranger, kiosker, hotell och camping. I anslutning till planområdet ligger en mindre
1
Juridiskt skyddade arter, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter
6
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
befintlig väg samt järnväg (figur 1). Planområdet aktuellt för naturvärdesinventering redovisas i figur
1.
Figur 1. Befintliga förhållanden samt avgränsning för genomförd naturvärdesinventering vid Apelviken.
7
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Sanddynsmiljön vid Apelviken
Historiskt sett har öppna sandmarker haft en betydligt större utbredning i Hallands län, såväl längs
med kusterna som i inlandet. Under 1900-talet minskade dock denna typ av miljöer, främst p.g.a.
igenväxning, vilket lett till att många arter knutna till sandiga miljöer kraftigt minskat och är idag
hotade. (Fritz, Gunnarsson m.fl. 2012; Sandström, Bjelke m.fl. 2015). Därför anses merparten av alla
sådana miljöer åtminstone besitta ett visst naturvärde med ett specifikt, och ibland även ett unikt växtoch djurliv. EU s Art- och habitatdirektiv pekar även ut nio rena sandmarkshabitat som utgör
skyddsvärda naturtyper av vilka några med all sannolikhet påträffas inom planområdet. Det ligger
dock utanför det aktuella uppdraget att mer i detalj inventera och avgränsa förekomst och utbredning
av dessa naturtyper i området.
Sanddynsområdet vid Apelviken omfattar cirka
13 hektar, varav merparten påträffas i de centrala
och södra delarna av planområdet (figur 1). I
områdets norra del är dynområdet förhållandevis
smalt och begränsas österut av befintlig
väg/järnväg och camping och delvis starkt
påverkat genom utfyllnad, tånguppläggning,
schaktning och byggnation av erosionsskydd
(figur 1 och 2). Längre söderut (främst söder om
Figur 2. Norra delen av planområdet där
Johns Place) är dynområdet mer intakt och
sanddynområdet är mer eller mindre borttaget och
uppvisar en större utbredning, där flera
ersatt av utfylld gräsbevuxen mark, erosionsskydd
successionsstadier av dynmiljöer kan observeras.
samt väg. Bakom vägen skymtar en campingplats.
Här är vegetationen betydligt mer mosaikartad
med dyngräsbevuxna sanddyner omväxlande med relativt vegetationsfria dynsvackor och blottade
sandområde. På baksidan av dynerna utbreder sig en ljungdominerad hed där det bl.a. påträffas ett
flertal blommande kärlväxter (Länsstyrelsen Hallands län 2012). Sanddyner med blottlagda sandytor i
kombination med närliggande blomrika områden utgör värdefulla miljöer för bland annat insekter,
som exempelvis rovsteklar (Crabronidae), vägsteklar (Pompilidae) och vildbin (Apiformes). Många av
arterna som lever i sandmiljöer kräver värme och hög solinstrålning. Ett visst inslag av buskar och träd
kan vara positivt då flygande insekter gynnas av vindskydd. Tillgång till föda i form av pollen och
nektar är en viktig biotopkvalitet för insekter. Exempel på viktiga födoresurser för vildbin är sälg,
ljung, ärtväxter, blåklockor, väddväxter, fibblor, klintväxter och andra korgblommiga växter.
Vegetationen kan också utgöra viktiga jaktmarker för rovlevande insekter. I området förekommer även
vresros (Rosa rugosa) och bergtall (Pinus mugo) som historiskt är planterade för att binda sand och
därmed förhindra sandvandring. Båda arterna är främmande och vresrosen klassificeras även som
invasiv och utgör således ett hot mot övrig biologisk mångfald i området (Naturvårdsverket 2008).
8
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Generellt sett är havsstränder en naturtyp med högt exploateringstryck och med mycket mänsklig
aktivitet vilket kan medföra både positiv och negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Måttliga
störningar i form av påverkan från vind (sanddrift), tramp, bete, bränning och annan erosion kan
behövas för att vidmakthålla naturtyperna. Generella hot mot sanddynmiljöer och dessa olika
naturtyper är igenväxning, förändrad markanvändning, spridning av invasiva främmande arter,
gödsling/ökad näringstillgång, sandtäkt samt alltför högt störningstryck med medföljande alltför högt
markslitage (Naturvårdsverket 2014).
Metod
En naturvärdesinventering (NVI) på fältnivå har gjorts i området som är avgränsat i figur 1 ovan.
Vägar, bebyggda fastigheter, och parkeringsplatser har exkluderats i inventeringen. Använd metod vid
genomförd NVI följer den av SIS framtagna metod som gäller som nationell standard för
naturvärdesinventering (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). NVI är en metod för att identifiera,
avgränsa, dokumentera och naturvärdesbedöma geografiskt avgränsade områden (Naturvärdesobjekt),
vilka bedömts vara av betydelse för biologisk mångfald. Vald omfattning av genomförd
naturvärdesinventering har varit en Naturvärdesinventering på fältnivå (NVI), vilket dels innefattar en
förstudie innehållande en sammanställning av befintlig och relevant kunskapsmaterial om området,
och dels en fältinventering av identifierade naturvärdesobjekt i området. Upplösningen på
inventeringen har varit sådan att naturvärdesobjekt på 0,1 hektar eller mer urskiljs (detaljeringsgrad
Medel enl. Swedish Standards Institute (SIS) 2014).
En förstudie genomförs utifrån kartor, flygfoton och övriga tillgängliga faktaunderlag från området.
Naturvärdesobjekt identifieras och avgränsas på karta. Därefter genomförs en fältinventering där
samtliga identifierade naturvärdesobjekt inventeras med avseende på olika aspekter av biotopkvalitéer
samt artförekomster (främst naturvårdsarter (Tomas 2013). Information om tidigare observationer
rödlistade och skyddsklassade arter inom en radie av 2 kilometer från Apelviken har hämtats från
Artdatabanken i maj 2015 (www.artportalen.se). Ett uttag av skyddsklassade artobservationer i
området har även begärts och erhållits från ArtDatabanken.
Naturvärdesobjekten bedöms därefter utifrån bedömningsgrunderna

-Art (artrikedom samt naturvårdsarter (Tomas 2013)

-Biotop (biotopkvalitet samt sällsynthet och hot)
9
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Identifierade naturvärdeobjekt klassificeras därefter i en fyrgradig skala enligt nedan:
1. Högsta naturvärde
2. Högt naturvärde
3. Påtagligt naturvärde
4. Visst naturvärde
Naturvärdesklass 4 utgör områden som i sig själva inte behöver vara av betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald men det kan vara av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls
eller blir större.
Gjorda bedömningar i samband med NVI ska kunna användas som underlag vid exempelvis
samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering i naturmiljöer och vid naturvårdande
åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är dock ingen exakt vetenskap utan bygger på
befintlig samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter
värderas och vägs samman. Den slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs
för aktuellt område.
Fältinventeringen i området genomfördes 2015-05-25. Väderbetingelserna i samband med
inventeringen var goda med klart väder, 15-18°C, och lätt SV vind (2-4 m/s).
Resultat
Förekomst av juridiskt skyddade områden
Apelviken omfattas av ett utökat strandskydd på 300 meter. Apelviken ingår i riksintresseområdet
”Kustområdet” för Högexploaterad kust och Kust- turism och friluftsliv. Det ingår också i riksintresse
för Kulturmiljö- Varbergs innerstad (figur 3). Utanför men i anslutning till planområdet i Apelviken
(inom 3 kilometer) påträffas ytterligare två riksintresseområden för naturvård och ett för kulturvård (se
tabell 1). Därutöver finns, strax söder om Apelviken, en ängs- och hagmarksinventering, Södra Näs,
en havsstrandäng och betesmark. Sydvästra delen av inventeringsområdet, Rödskär och Svartskär,
ingår också i Gamla Köpstads naturreservat och Natura 2000-område. Träslövsläge beläget cirka 2
kilometer söder om Apelviken utgör även ett Ramsarområde. Vissa planerade åtgärder i området
bedöms kunna beröra vattenområdet2, varför dessa åtgärder kan tänkas utgöra vattenverksamhet enligt
11 kapitlet i miljöbalken3. Vattenverksamhet kan vara tillstånds- eller anmälningspliktigt. Tillsynsoch tillståndsärenden av vattenverksamhet hanteras av länsstyrelsen i respektive län.
2
3
Ett område (yta) som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.
Fr.a. det planerade handikappbadet med brygga/ramp samt ev. även spänger ut på sandstranden.
10
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Tabell 1. Skyddade områden i och i närheten av inventeringsområdet för Apelviken.
Ingår i riksintresse
Högexploaterad kust
Kustområdet
Kust, turism och
Kustområdet
friluftsliv
Kulturmiljö
Varbergs innerstad
Närhet till riksintresse (3
Kulturmiljö
Träslövsläge
km)
Naturvård
Klosterfjorden- Getterön
Naturvård
Träslövsläge- Agerör
Gamla Köpstad
Närhet till
Naturreservat/Natura2000
(3 km)
Ängs- och hagmarker
Södra-Näs-
(1990-1996)
Havsstrandäng
Närhet till RAMSAR-
Träslövsläge-Morups
område (3 km)
Tånge
Figur 3. Skyddade områden i Apelviken. Hela området ingår även i Riksintresse Högexploaterad
kust samt Kustturism och friluftsliv. Viken omfattas också av strandskydd 300 meter.
11
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Naturvårdsintressanta och rödlistade arter
Data från ArtDatabanken och ArtPortalen angående tidigare gjorda observationer visar att dynområdet
i Apelviken regelbundet hyser flertalet rödlistade arter som är mer eller mindre starkt knutna till
sandmiljöer. Ett antal olika inventeringar har också gjorts i området sedan tidigare bl.a. (Fritz,
Gunnarsson m.fl. 2012). I tabell 2 nedan redovisas tillgängliga tidigare gjorda och dokumenterade
rödlistade observationer som har gjorts inom planområdet. Inrapporterade koordinaterna för
observationerna kan i vissa fall ha en viss felmarginal vilket gör att vissa arter som finns rapporterade
inom planområdet även kan har observerats utanför och vice versa. Inom aktuellt planområdet har
observationer gjorts av bl.a. naturvårdsintressanta bin som havstapetserabi (Megachile pyrenaea),
havsmurarbi (Osmia maritima) och praktbyxbi (Dasypoda hirtipes). Havsmurarbi finns med på
Rödlistan 2015 som starkt hotad (EN) och små populationer av arten finns i dagläget endast
dokumenterad på sex olika lokaler i Sverige. Fyra av dessa lokaler finns i Hallands län där en av dem
utgörs av Apelviken. För havsmurarbi finns ett åtgärdsprogram framtaget (Cederberg, Larsson m.fl.
2010). Arten är dock mycket svårinventerad och dokumenterade observationer av arten i området finns
endast från 1907,1989 samt 2010. Artens livsmiljö utgörs av sandiga havsstränder med välutvecklad
blomrik dynhedsvegetation. Bedömningen har dock varit att arten finns stadigvarande i området
baserat på områdets goda förutsättningar som lämplig biotop för arten samt att den har observerats i
området under modern tid (Cederberg, Larsson m.fl. 2010). Praktbyxbi har tidigare varit med på
Rödlistan 2010 och bedöms ha en nedåtgående trend. Samtliga arter är knutna till sanddynsmiljöer likt
den som påträffas i Apelviken. Dynstinksvamp påträffades i samband med en inventering i området
2011. Apelviken utgör den hitintills mest kända nordliga lokalen för denna art i Halland (Fritz,
Gunnarsson m.fl. 2012). Andra naturvårdsintressanta arter som har observerats i området är bibagge
(Apalus bimaculatus) och rovflugan Dysmachus trigonus. Bibagge har tidigare varit upptagen i
Rödlistan 2010 som nära hotad (NT) och det finns ett åtgärdsprogram framtaget för arten (Lönell
2010). Bibaggen trivs i öppna och solbelysta sandmarker och hotas av igenväxning eller exploatering
av olika typer av sandmarker (Lönell 2010). Dysmachus trigonus är en rovfluga som tidigare var med
på Rödlistan 2010 som nära hotad (NT).
12
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Tabell 2. Arter observerade inom detaljplaneområdet för Apelviken som är upptagna på Rödlistan 2015 samt i
förekommande fall har ett åtgärdsprogram (ÅGP).
Grupp
Insekt
Namn
Vetenskapligt namn
Rödlistning (2015)
Allmän purpurmätare
Lythria cruentari
Nära hotad (NT)
Havsmurarbi
Osmia maritima
Starkt hotad (EN)
Havstapetserarbi
Megachile pyrenaea
Nära hotad (NT)
Sandgeting
Pterocheilus phaleratus
Starkt hotad (EN)
Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae
Kärlväxt
Svamp
ÅGP
X
Nära hotad (NT)
Dvärglin
Radiola linoides
Sårbar (VU)
Engelsk fetknopp
Sedum anglicum
Nära hotad (NT)
Klockgentiana
Gentiana pneumonanthe
Sårbar (VU)
Ljungögontröst
Euphrasia micrantha
Sårbar (VU)
Rödsäv
Blysmus rufus
Nära hotad (NT)
Sandmålla
Atriplex laciniata
Starkt hotad (EN)
Dynstinksvamp
Phallus hadriani
Sårbar (VU)
Flockflugsvamp
Amanita strobiliformis
Nära hotad (NT)
X (med
alkonblåvinge)
Därutöver har ett antal rödlistade och skyddsvärda fåglar (bl.a. fältpiplärkaEN, ejderVU, gulsparvVU,
småtärnaVU, ängspiplärkaNT, berglärkaVU, buskskvättaNT, sånglärkaNT m.fl.) tillfälligtvis observerats i
området, varav flertalet främst använder vattenområdet som rast- och eller födosöksplats.
Fältinventering 2015
Genomförd förinventering identifierade tre olika huvudsakliga och dominerande naturtyper i området
(Havsstrand, Sandmiljöer samt Berg & Sten ) fördelat på fyra delområden. Utbredningen av dessa
bekräftades vid fältinventeringen och gränsdragningen av respektive delområde redovisas i figur 4.
Befintliga vägar, parkeringar, bebyggda fastigheter etc. har inte definierats som enskilda objekt och
har av naturliga skäl därför inte heller naturvärdesbedömts.
13
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Figur 4. Identifierade naturvärdesobjekt (4 st) som domineras av tre olika naturtyper (i enlighet med SIS) i
Apelviken.
14
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Naturvärdesbedömning
Sandmiljöer: Dynlandskapet (Högt
naturvärde klass 2)
Sandmiljöer knutna till havsstrandmiljöer som
innehåller sanddyner är få i Sverige och de
minskar även kraftigt på grund av högt
exploateringstryck och igenväxning. Apelviken
är redan idag påverkad av historisk exploatering
där merparten av dynområdena öster om
Tångkörarvägen redan tagits i anspråk av
bebyggelse och övrig infrastruktur. Kvarvarande
Figur 5. Dynlandskapet i Apelviken med dyngräs,
dynområde är också påverkat av mänsklig
blottlagda och öppna sandytor. Innanför (till höger i
aktivitet, främst badgäster till strandområdet.
bild) anas ljungheden i området.
Dynområdet väster om Tångkörarvägen är
tämligen väldokumenterat och tidigare inventeringar har gjorts i området (Fritz, Gunnarsson m.fl.
2012). Dynområdet består av ett mosaiklandskap med flera olika biotoper vilket gynnar den biologiska
mångfalden (figur 5). Dynområdet är beroende av en störningsregim för att bibehålla befintliga
biotopkvalitéer såsom öppna och blottlagda sandytor. Viktiga och aktuella störningsfaktorer i
Apelvikens sanddynsområde i dagsläget utgörs främst av vinderosion, trampskador (från mänsklig
aktivitet) samt aktivitet från kaniner (gräver och betar).
Vidare är solinstrålningen hög på grund av västerläget
vilket skapar gynnsamt mikroklimat som är viktigt för
bl.a. många insekter. Förekomst av viss buskvegetation
ökar möjligheterna att finns med vindskyddade platser,
till gagn för insektslivet. Bakom sanddynområdet
utbreder sig även en rished (ljunghed) där det
förekommer blommande kärlväxter, vilket skapar goda
födosöksmöjligheter för insekter beroende av nektar och
pollen. Inom dynområdet förekommer även naturtyper
Figur 5. Blommande getväppling i
dynområdet.
utpekade i EU:s art- och habitatdirektiv som särkilt skyddsvärda. Gränsdragning och utbredning av
dessa naturtyper kräver mer ingående inventeringar av flera olika organismgrupper, vilka ligger
utanför aktuellt uppdrag. Bedömningen är dock att aktuella naturtyper som kan tänkas förekomma
med signifikant utbredning inom planområdet utgörs av Vita dyner (2120), Grå dyner (2130) samt
Risdyner (2140), varav de två sistnämnda även är prioriterade naturtyper 4. Sett till förekommande
4
Naturtyper som har ett mycket högt gemensamhetsintresse sett utifrån hela EU-territoriet oavsett vad deras
status är i enskilda medlemsländer.
15
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
naturtyper, biotopkvalitéer , störningsregim etc. bedöms dynområdet i planområdet därför hysa ett
påtagligt biotopvärde. Ett relativt stort antal naturvårdsarter i form av rödlistade och hotade arter (se
ovan) har sedan tidigare påträffats i området. Aktuell fältinventering genomfördes förhållandevis tidigt
på säsongen under den förhållandevis kyliga våren 2015 vilket innebar att fauna och flora inte var
särskilt utvecklad/aktiv vid inventeringstillfället. Trots detta observerades förhållandevis rikligt med
fjärilar, särskilt i mer vindskyddade lägen med mer gynnsamt mikroklimat. Bl.a. observerades mindre
guldvinge (Lycaena phlaeas), kamgräsfjäril (Coenonympha pamphilus) och rovfjäril (Pieris rapae)
vid inventeringstillfället. Ett par olika arter av solitära bin observerades också, bl.a. storblodbi
(Sphecodes albilabris), ett par olika sandbin (Andrena sp.) och smalbin (Lasioglossum sp.). I området
observerades även en del blommande kärlväxter (figur 6). Som nämnts tidigare utgör dessa viktiga
direkta och indirekta födokällor för många insekter i området och i samband med fältbesöket
observerades bl.a. ljung (Calluna vulgaris), violer (Viola sp.), getväppling (Anthyllis vulneraria),
kärringtand (Lotus corniculatus), viden (Salix sp.), fibblor m.fl. Observerade fåglar i området, och som
helt eller delvis kan knytas till dynlandskapet, utgjordes av bobyggande hämpling (Carduelis
cannabina), gråsiska (Carduelis flammea cabaret), törnsångare (Sylvia communis), stenskvätta
(Oenanthe oenanthe), buskskvättaNT (Saxicola rubetra) och tornfalk (Falco tinnunculus). Baserat på
tidigare observationer samt observationer i samband med genomförd fältinventering bedöms
dynområdet hysa ett högt artvärde. Den sammantagna naturvärdesbedömningen för sanddynområdet
inom planområdet får anses hysa ett högt naturvärde (klass 2).
Figur 6. Storblodbi (Sphecodes albilabris) (t.v.) och hämpling (Carduelis cannabina)(t.v.) är ex. på arter som
observerades i sanddynsområdet vid fältbesöket 2015-05-25.
16
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Havsstrand (Påtagligt naturvärde, klass 3)
Området närmast vattenlinjen och fram till sanddynerna utgörs av havsstrand. Havsstränder är en
naturtyp med begränsad utbredning i Sverige och ofta med ett specifikt växt- och djurliv. Havsstränder
är också en naturtyp med högt exploateringstryck varför förekomsten av naturliga och orörda
havsstränder är sällsynta. Sandstränder, likt den vid Apelviken, uppvisar ett högt exploateringstryck
under stora delar av året, främst från bad- och friluftsgäster. Området rensas regelbundet på tång
genom att driftvallarna av tång och alger samlas ihop och läggs på hög i stora högar längre upp på
stranden (figur 7). Delar av sandstranden är därför även påverkad av igenväxning till följd av förhöjda
näringsnivåer, sannolikt främst orsakad av uppläggning av tång. Strandområdet är också
förhållandevis ensidigt och saknar i stort den mosaik av olika mikromiljöer som kan förekomma på
mer naturliga havsstränder. Havsstranden bedöms därför hysa visst biotopvärde. Vegetationen på
sandstranden är begränsad, delvis beroende på erosionsprocesser orsakade av vatten och vind men
Figur 7. Den monotona och rensade havsstranden vid Apelviken (t.v.) samt hopförda driftvallar av tång och
andra alger (t.h.)
sannolikt även beroende på de regelmässiga rensningar som sker i strandområdet. Den vegetation som
påträffas utgörs av enstaka mindre fläckar av saltarv (Honckenya peploides) högre upp på stranden
samt enstaka plantor av olika dyngräs (sandrör (Ammophila arenaria), strandråg (Leymus arenarius)).
I havsstrandsområdet görs regelbundet observationer av rödlistade fåglar, framförallt arter som
födosöker i vattenområdet. I samband med fältinventeringen observerades bl.a. småtärnaVU (Sterna
albifrons), kentsk tärnaVU (Sterna sandvicensis), gråtrutVU (Larus argentatus) och ejderVU (Somateria
mollissima) med ungar som födosökte i området. Markanvändningen av havsstrandsområdet, i
dagsläget med ett aktivt friluftsliv och badgäster, medför att området inte bedöms utgöra ett viktigt
reproduktionsområde för hotade/skyddsvärda arter. Området bedöms därför utgöra visst till påtagligt
artvärde. Enligt modellen för naturvärdesbedömning enligt SIS bedöms havsstranden således
sammantaget hysa påtagligt naturvärde (klass 3)
17
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Berg & sten: Klipphällsområden norr och söder i planområdet (Visst
naturvärde, klass 4)
I planområdets norra och södra del förekommer två mindre klipphällsområden (0,6 och 0,8 ha
respektive). I klippskrevor förekommer fläckvis vegetation med bl.a. skörbjuggsört (Cochlearia
officinalis) men i stort saknas vegetation i området. Klipphällar vid kusten är vanligt förekommande,
särkilt längre norrut på västkusten och utgör i sig ingen särskild skyddsvärd naturtyp. Aktuellt område
saknar även uppgifter om historisk förekomst av naturvårdsarter och inga sådana observerades heller i
samband med genomförd fältinventering 2015. Området ligger dock i anslutning till ett område med
högt naturvärde. Bedömningen är att området hyser visst naturvärde (klass 4).
Diskussion
Planområdets högsta naturvärde står att
finna i sanddynsområdet, vilket sträcker
sig från havsstranden och upp till
Tångkörarvägen. Både förekommande
naturtyper och naturvårdsarter i området
har medfört en bedömning att området
hyser höga naturvärden (klass 2). I
området förekommer dessutom
naturtyper och arter listade som
skyddsvärda i EU:s art-och
habitatdirektiv. Allmänna hot mot
sanddynsmiljöer utgörs främst av
igenväxning men även exploatering till
viss del. Tidigare plantering av bergtall
och vresros för att förhindra sandflykt
har lett till att många värdefulla
sandmiljöer helt eller delvis vuxit igen
(vresros). Vresros finns även väl spridd i
Apelviken även om försök görs med att
stoppa dess spridning i området.
Sanddynsområdet i Apelviken är inte
helt homogent vad gäller värdefulla
Figur 8. Sanddynsområdet uppdelat i "kärnområde" (rött) och
"sekundärt" (grönt) område baserat på förekommande
naturvärden.
miljöer och förekomst av
naturvårdsarter. Generellt kan sägas att dynlandskapets "kärnområde" främst utgörs av området söder
om befintlig kiosk/servicebyggnad (figur 8) och här finns fortfarande kvar delar av ett välutvecklat
dynlandskap i olika successionsstadier. I de norra delarna är området med sandmiljöer smalt
18
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
(begränsas i öster av befintlig körväg) och kraftigt påverkat av tidigare exploateringar i området (figur
9). Vegetationen i detta område består av en gräsmatteliknande yta som idag hyser mycket begränsade
naturvärden. Möjligheterna att återskapa dynmiljöerna här bedöms som mycket begränsade och ej
heller rimliga med tanke på dagens situation med anslutande väg och järnväg i området. Planerade
åtgärder för att öka tillgängligheten till Apelviken innefattar här en handikappanpassad badplats,
vilken är tänkt att förläggas i den norra delen av Apelviken. Den del av sanddynsområdet som berörs
av åtgärden är således den med lägst naturvärden. Bedömningen är att detta intrång på befintliga
naturvärden är av mindre karaktär och att inga skyddsvärda eller hotade naturtyper/arter riskerar att
påverkas negativt i någon nämnvärd omfattning. Det planerade handikappbadet påverkar även den
grunda mjukbotten utanför, vilket anses vara en viktig uppväxtplats för fisk och kräftdjur. Apelviken
är därför utpekat som ett fredningsområde för fisk (bl.a. Länsstyrelsen i Hallands län 2014).
Figur 8 Placering av planerat handikappanpassat bad i relation till sandmiljöerna i området (t.v.) samt bild
(t.h.) som visar aktuellt område med gräsmatteliknande vegetation samt att utfyllnad med utifrån kommande
sandfraktioner gjorts sedan tidigare.
Parallellt med Tångkörarvägen planeras även en GC väg om cirka 1400 meter. GC vägen planerar att
läggas på västra sidan om vägen och uppta mellan 3-4,5 meters bredd. Totalt innefattar GC vägen ett
ianspråktagande av cirka 5 900 m2. Till detta planeras även ett antal cykelparkeringar innanför (väster
om) GC väg. Uppskattningsvis tas ytterligare cirka 600-700 m3 i anspråk för planerade cykelparkering,
totalt sålunda cirka 6 600 m2, vilket utgör cirka 4 % av sanddynsområdet (sanddynsområdet i
Apelviken omfattar cirka 132 000 m2). Det skall dock beaktas att de sandmiljöer som tas i anspråk för
GC vägen överlag utgörs av kantzoner i anslutning till Tångkörarvägen med låga och begränsade
naturvärden, vilket särskilt gäller för planområdets norra delar (se ovan). Dessutom går det att utläsa
från förslaget att körbanan för biltrafik blir mindre än i dagsläget, vilket indikerar att GC vägen till
19
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
viss del kommer byggas där Tångkörarvägen
idag går fram. Byggnation av GC vägen
bedöms därför ta betydligt mindre andel än 4
% i anspråk av kvarvarande befintliga
värdefulla sanddynsmiljöer. I sammanhanget är
det dock värt att beakta att även om den mark
som tas i anspråk för GC vägen till allra största
delen utgörs av kantzoner till viss del fungerar
som buffertzoner gentemot innanförliggande
sandmiljöer med betydligt högre naturvärden.
Ianspråktagande av dessa kantzoner innebär
inte osannolikt att buffertzonerna på vissa
Figur 10. Befintlig mindre lekplats på ditforslat
sandigt/grusigt material.
ställen flyttas något längre ut till
sanddynmiljöerna.
För att hantera uppkommet dagvatten från nytillkomna hårdgjorda ytor föreslås ett antal
fördröjningsmagasin för infiltration (4-6 st) byggas. Planerad lokalisering av dessa har inte redovisats
ännu men även för dessa gäller generellt att ianspråktagande av kvarvarande sanddynsmiljöer bör
undvikas.
Därutöver planeras även ett antal spänger från GC vägen ut mot vattnet samt en större
sammanhängande lekplats i anslutning till en mindre befintlig lekplats inne i sanddynsområdet.
Planerade träspänger kommer, även om det är i förhållandevis liten omfattning, ta i anspråk
sanddynsmiljöer som hyser höga naturvärden. Därutöver leder spänger i dylika miljöer inte sällan till
att människors rörelser i terrängen kanaliserares till ett fåtal ställen än de annars skulle gjort. I vissa
naturmiljöer kan detta vara eftersträvansvärt, dock ej i aktuella sanddynsmiljöer. Markslitaget från
tramp bidrar i den aktuella miljön till att hålla markerna öppna och vidmakthåller den dynamik som är
så viktigt mellan vegetationstäckta dyner och blottade sandytor. Denna process skedde tidigare i stor
utsträckning från trampet av betande djur men i dagläget saknas egentliga betande djur i området.
Således, en generellt sett ökad tillgänglighet till området bör rimligtvis leda till fler besökare med
påföljande ökat markslitage och mer blottade sandytor i området. Blottade sandytor i området
tillsammans med blommande kärlväxter är viktiga faktorer för att bibehålla dess höga naturvärden.
I sanddynsområdet finns även en befintlig mindre lekplats, vilken det finns tankar om att utveckla och
eventuell även utöka. Lekplats är lokaliserad till delar av sanddynslandskapets kärnområde (figur 8
och 10). Underlaget till befintlig lekplats utgörs av ditforslat sandmaterial av generellt sett grövre
fraktioner än vad som naturligt förekommer i området, sannolikt i ett led för att erhålla ett "mjukare"
underlag och därmed minimera skaderisken. En utökning av lekplatsen innebär därmed en risk att
20
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
ytterligare värdefulla naturliga sandmiljöer tas i anspråk, bl.a. genom utfyllnad med för området
främmande material. En försiktig utökning och utveckling av lekplatsen däremot, utan behov av att
tillföra utifrån kommande material (om möjligt med tanke på lekplatssäkerhet), bedöms dock kunna
bidra positivt till processen med att skapa fler blottade sandytor i området.
Slutligen finns förslag på viss utökning av byggrätten i området föreslås, främst på östra sidan av
Tångkörarvägen vilket inte nämnvärt bedöms påverka naturvärden ytterligare i sanddynsområdet med
höga naturvärden. Dock, föreslagna utökningar av byggrätten på västra sidan om Tångkörarvägen bör
genomföras endast om dessa kan ske utan att det leder till (direkt eller indirekt) att ytterligare
sanddynsmiljöer med höga naturvärden behöver tas i anspråk.
21
Naturvärden i Apelviken, Varbergs kommun
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Referenser
Cederberg, B., K. Larsson m.fl. (2010). Åtgärdsprogram för havsmurarbi 2014-2014. Uppsala,
Naturvårdsverket.
Fritz, Ö., J. Gunnarsson m.fl. (2012). Skötsel gynnar biologisk mångfald på kustnära sandmarker,
Länsstyrelsen i Hallands län. 2012:14.
Länsstyrelsen i Hallands län (2014). "Bilaga 2. Beskrivning av värden i strandskyddsområden i
Varbergs kommun (dnr. 511-1028-144)."
Lönell, N. (2010). Åtgärdsprogram för bibagge 2008-2012. Uppsala, Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (2008). Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper.
Stockholm.
Naturvårdsverket (2014). "Natura 2000: Dyner
Vägledningar för dyner, beslutade november 2011.
." Retrieved 6 juni, 2015.
Sandström, J., U. Bjelke m.fl. (2015). Tillstånd och trender för arter och deras livsmiöjöer - rödlistade
arter i Sverige 2015. Uppsala, ArtDatabanken, SLU.
Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI)
- Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm.
Tomas, H., Ed. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU.
22