Förbättringsarbete
Läkemedelsvagn
Författare: Emelie Carlsson, Theo Capelán Konnéus, Jenny Persson,
Jenny Tram, Ebba Wallström och Rebecca Werner
Kurs: SJSE19
Termin: 5
Skriftlig rapport
Våren 2016
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 2
Inledning................................................................................................................................ 3
Examinationens syfte......................................................................................................... 3
Metod .................................................................................................................................... 3
Resultat ................................................................................................................................. 3
Störmoment/distraktion ...................................................................................................... 4
Stressig arbetsmiljö ........................................................................................................... 6
Införande av säkra rutiner kring signering av läkemedel och kontroll av ID samt intag vid
läkemedelsadministration .................................................................................................. 9
Diskussion ........................................................................................................................... 11
Störmoment/distraktion ................................................................................................ 12
Stressig arbetsmiljö ..................................................................................................... 12
Införande av säkra rutiner kring signering av läkemedel och kontroll av ID samt intag vid
läkemedelsadministration ............................................................................................ 12
2
Inledning
För att vi ska kunna åstadkomma en säkrare vård krävs ett ansvarsfullt och kontinuerligt
kvalitetsarbete inom vårdens verksamheter. Med hjälp av uppföljning och utvärdering av
omvårdnadsarbetet blir det möjligt att utveckla ett löpande kvalitetsarbete. Vi som arbetsgivare har fått i uppdrag att genomföra steg sju och åtta i riskanalysen som analysteamet på
avdelningen har tagit fram. Det vill säga, vi ska besluta om de föreslagna åtgärderna ska
implementeras och sedan utvärdera samt följa upp de vi anser mest relevanta.
Examinationens syfte
Syftet är att bli medveten om och identifiera eventuella risker i en verksamhet. Att
systematiskt kunna utföra en riskanalys. Denna rapport ska verka som en teoretisk kunskapsbas och är baserat på vårt tilldelade case.
Metod
Vi har använt oss av Nolans förbättringsmodell, PGSA-hjulet som innebär att man planerar,
genomför, studerar och agerar för att testa om en förändringsidé ger det resultat man önskar.
Det innebär att man först identifierar ett problem och försöker hitta dess bakomliggande
orsaker. Därefter tas en lösning fram som testas analytiskt eller i praktiska test och sedan
utvärderas lösningen. Om lösningen löste problemet kan det implementeras i större skala i
verksamheten (Region Skåne, 2015).
Vi har utgått från den riskanalys som analysteamet gjort och diskuterat implementeringsmöjligheter samt risker vid implementering.
Resultat
På en vårdavdelning vill man införa läkemedelsvagnar för att på ett mer patientsäkert sätt
iordningställa läkemedel samt arbeta för en säkrare arbetsmiljö. En riskanalys gjordes och vi
som uppdragsgivare vill nu testa de förändringsidéer som medarbetarna på avdelningen har
tagit fram i analysen. De tre problem vi valt att titta närmare på är störmoment/distraktion,
stressig arbetsmiljö samt införande av säkra rutiner kring signering av läkemedel och kontroll
av ID samt intag vid läkemedelsadministration.
3
Störmoment/distraktion
Planera: Sjuksköterskan blir störd eller distraherad när hen delar läkemedel till patienterna.
Det kan vara kollegor som avbryter en eller patienter på avdelningen som ställer frågor. Detta
är ett problem då det äventyrar patientsäkerheten eftersom det finns risk för att sjuksköterskan
begår misstag som att till exempel blanda ihop läkemedlen eller patienternas identitet.
Medarbetarna har föreslagit att man på avdelningen ska införa röda västar eller annan typ av
markering som indikerar att sjuksköterskan håller på med läkemedelshantering och inte
vill/får bli avbruten. Hypotesen är att man genom användandet av västar minskar störande
moment under sjuksköterskans läkemedelshantering och att detta leder till ökad patientsäkerhet då färre misstag begås.
Samtliga medarbetare, patienterna på avdelningen och deras närstående ska ta del av de nya
rutinerna som ska prövas på avdelningen. Medarbetarna kommer att informeras på ett
avdelningsmöte. På mötet presenteras idén och man diskuterar även varför det är viktigt att
inte störa den person som delar läkemedel. Patienterna erhåller en broschyr med information.
En testperiod på tre månader kommer först att ske, därefter utvärderas åtgärden. Eventuellt
sker någon justering och man testar efter ytterligare tre månader.
Genomföra: Åtgärdsförslaget genomförs och västar införs på läkemedelsvagnarna
tillsammans med datorer på vagnarna. Detta i syfte att kunna kontrollera
ordination/elektronisk journal i samband med utdelning. Eventuella svårigheter som kan ses
vid införandet är låg förändringsvilja bland sjuksköterskorna, vilket i sin tur kan leda till
motsättning att bära västarna. Andra oförutsedda effekter som har identifierats är västarnas
effektivitet och användning. Risken finns att effektiviteten minskar med tiden och därmed inte
verkar som det är önskat. En ytterligare risk med västarna är att användningen missbrukas och
att dessa markörer bärs av sjuksköterskorna under arbetspasset trots att de inte handhar
läkemedel. Detta för att inte bli störda i sina arbetsuppgifter.
En eventuell svårighet som kan ses är otydlighet kring markörernas innebörd, där exempelvis
västarna kan skapa förvirring och felaktiga antaganden av ett akutteam att sjuksköterskans
markör indikerar en ledarposition vid ett plötsligt hjärtstopp på avdelningen. Övriga
avvikelser och oförutsedda effekter kan vara förvirring kring vem/vilka som ansvarar för
västen och dess hygien samt att västarna kan ge ökade infektionsrisker. Patienter kan även
sakna förmåga att avgöra vilken typ av information som är viktig och akut nog att de bör störa
4
sjuksköterskan trots att hen har väst på sig. Kan västens symbolik leda till att patienter drar
sig för att ställa viktiga/akuta frågor till sjuksköterskan?
Studera: Implementering av västar eller annan typ av markering kan bidra till att minska
störmoment då läkemedelshantering pågår samt minska risken för felmedicinering. I en studie
gjord av Verweij, Smeulers, Maaskant och Vermeulen (2014) framgick att störmoment samt
felmedicinering kunde reduceras med så mycket som 75 % respektive 66 %. I studien
identifierades störmomenten som verbala avbrott vara orsakade av kollegor och annan vårdpersonal snarare än av patienter, och icke-verbala avbrott som telefon, radio och pågående
konversationer som skedde i närhet där sjuksköterskan utförde läkemedelshanteringen. Under
interventionens gång framgick att störmomenten minskade som mest vid tidpunkterna 08, 12
och 18 (Verweij et al., 2014).
Vidare redogörs det i artikeln för att man under studiens gång kunde urskilja tre huvudområden, vilka var; personliga överväganden, patientperspektiv och överväganden kring
västarnas effektivitet. Ett personligt övervägande som ofta nämndes var sjuksköterskornas
uppfattning av västarnas utseende, där de upplevde att västarna var löjliga och därför inte ville
ta dem på sig. En annan orsak till motstånd att bära västarna var av hygieniska skäl där det
upplevdes att västarna var smutsiga, då de användes av samtliga sjuksköterskor och därmed
kunde kontamineras av svett eller annan förorening (Verweij et al., 2014).
Med patientperspektivet i åtanke upplevde sjuksköterskorna att västarna gav ovänliga signaler
till patienterna samt att de inte kände att de var tillgängliga för patienterna, vilket resulterade i
att sjuksköterskorna kände sig obekväma med att bära markeringarna. Det sågs dock också en
omvänd effekt, där sjuksköterskorna blev avbrutna av patienter och anhöriga som var nyfikna
och ställde frågor om markeringarnas innebörd (Verweij et al, 2014).
Verweij et al. (2014) beskriver det tredje huvudområdet med blandade åsikter från
vårdpersonal, där upplevelser av västarna inte gav önskad effekt respektive endast gav god
effekt under dagspassen. På kvällarna upplevdes markeringarna ge mindre effekt, till följd av
många besökare på vårdavdelningen.
I en annan studie gjord av Scott, Wiliams, Ingram och Mackenzie (2010) utfördes under
interventions gång, tester på västarna för att mäta dess bakteriekulturer. Där framkom att alla
5
tester var negativa för meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) men att markeringarna
innehöll en positiv generell bakteriekultur.
Agera: Då det inte finns tillräcklig evidens för västarnas effektivitet beslutas att en
implementering med kontinuerlig utvärdering i samråd med alla avdelningens sjuksköterskor
ska ske. Vi som uppdragsgivare anser att både fördelar och nackdelar med implementering av
västar har framkommit, vilket har lett till beslutet att interventionen bör testas under en längre
tidsperiod.
Stressig arbetsmiljö
Stress kan orsakas av många varierande faktorer och kan uppfattas olika av olika människor.
Stress uppkommer när de krav som ställs på oss överstiger vår förmåga att hantera dessa krav
(Frankenhaeuser & Malmquist, 2016). En stressig arbetsmiljö är idag vardag för de flesta som
arbetar inom vården och ett vanligt antagande är att det beror på underbemanning som i sin
tur ökar arbetsbördan. I en studie visade det sig att upplevelsen av stress bland
sjuksköterskorna berodde på en mängd olika faktorer. Bland annat spelade sjuksköterskans år
av yrkeserfarenhet roll för stressnivån likaväl som brister i logistiken på avdelningen. Andra
orsaker som nämndes var att de olika instanserna inom organisationen, så som till exempel
labbet inte alltid är så samarbetsvilliga eller har andra rutiner som försvårar arbetet för
sjuksköterskan. En viktig stressfaktor som också togs upp var patientens tillstånd och behov
av vård (Adib-Hajbaghery, Khamechian & Masoodi Alavi, 2012).
Både arbetsgivaren och arbetstagaren ansvarar för samverkan för att åstadkomma en god
arbetsmiljö. I riskanalysen finns inga konkreta åtgärdsförslag på denna punkt förutom att det
är delat ansvar över att det ska råda en god arbetsmiljö på avdelningen, detta enligt
arbetsmiljölagen och arbetstidslagen.
Planera: Medarbetarna på avdelningen har identifierat olika risker när sjuksköterskan ska
dela patienternas läkemedel. Bland annat har de identifierat att förväxling av läkemedel kan
ske, kontroll av identitet uteblir och att signering av givna läkemedel uteblir eller förskjuts.
Detta menar de kan bero på aningen en stressig arbetsmiljö, slarv eller bristande säkerhetsrutiner.
6
Förslag på åtgärder som vi som arbetsgivare har tagit fram är att man ser över befintliga
rutiner, utvärderar och eventuellt skapar säkrare rutiner, förstärker säkerhetskulturen och blir
bättre på att använda befintliga resurser. Hypotesen är att om dessa åtgärder vidtas arbetar
personalen enhetligt och det begås färre misstag. Uppföljning av ändringen sker efter tre sex månader.
Genomför: En säkerhetskultur är en informerad kultur, vilket innebär att ledningen på alla
nivåer och samtliga medarbetare har god kännedom om de mänskliga, tekniska och
organisatoriska faktorer som påverkar säkerheten i vårdsystemet. Medarbetare och ledare ska
veta vart gränserna går mellan säkert och osäkert arbete (Lindh & Sahlqvist, 2012).
Några viktiga förutsättningar för att utveckla säkerhetskulturen i en verksamhet är att alla
medarbetare deltar aktivt i arbetet med riskförebyggande säkerhetsarbete och utveckling av
säkra rutiner. Att all personal får utbildning och fortbildning i patientsäkerhetsfrågor samt
insikt i hur människor fungerar i komplexa system. Det är också viktigt att forskning och
utvecklingsarbete på patientsäkerhetsområdet stärks och integreras med den medicinska och
omvårdnadsvetenskapliga forskningen, samt att de krav på en hög patientsäkerhet som finns
beskrivna i gällande lagar och föreskrifter är kända och kan tillämpas av all personal
(Socialstyrelsen, 2016).
Svårigheter som kan uppstå vid implementering av en ökad säkerhetskultur är att utbildningar
skjuts upp eller uteblir på grund av bristande ledarskap. Det finns också en risk att någon eller
några personer inte deltar aktivt i det riskförebyggande säkerhetsarbetet. Förnekelse och skuld
kan också förekomma. Skuldbeläggning av personer som begår misstag kan för den enskilde
lätt leda till slutsatsen att det är bäst att hålla tyst för egen del och hoppas att ingen lägger
märke till de fel som gjorts. Det kan även hända att skuldbeläggning av andra sker i syfte att
“rädda sig själv” (Lindh & Sahlqvist, 2012).
Eventuella svårigheter som vi kan identifiera, eller andra oförutsedda effekter som skulle
kunna ske vid en implementering är att det inte finns en vårdledare som tar på sig rollen och
leder arbetsteamet genom förändringen. En annan risk är att medarbetarna inte deltar i
utbildningar eller liknande för att öka sin kompetens.
7
Genomförandet av vård och omsorg utgår från både kort- och långsiktig planering och syftar
till att hushålla med resurser på ett optimalt sätt. Med en ökad medvetenhet om vilka faktorer
som påverkar avdelningen och dess funktioner ger det en bättre möjlighet att påverka,
förbättra och utveckla enheten (Rosengren, 2014). Förbättringsarbete handlar om att utveckla
kvalitet och genomföra förändringar som ger ett bättre resultat för patienterna, skapar bättre
system och processer i vården. Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem i
verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla
och säkra verksamhetens kvalitet. Det kan också användas för att planera, leda, kontrollera,
följa upp och utvärdera. Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som
gäller enligt lagar och andra föreskrifter. Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att
styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt (Socialstyrelsen, 2012).
Genom att kontinuerligt utvärdera vårdaktiviteter uppdateras kunskap. En vårdorganisations
resurser består till största delen av medarbetare och dess kompetens och bör planeras och
användas på bästa möjliga sätt genom att rätt person gör rätt saker vid rätt tillfälle (Rosengren,
2014).
Effektivitet är ett begrepp som man talar om mer och mer inom hälso- och sjukvård.
Effektivitet kan beskrivas som användningen av tillgängliga resurser på bästa sätt utifrån
verksamhetens mål. Resurserna ska användas till rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid. Resurser
kan bestå av personal, utrustning, hjälpmedel eller lokaler (Socialstyrelsen, 2014). De
övergripande målen för hälso- och sjukvård är en god hälsa för befolkningen och vård på lika
villkor. Sett ur patientens perspektiv ska de befintliga resurserna utnyttjas effektivt för att
åstadkomma en vård med hög kvalitet och tillgänglighet som ger möjlighet till delaktighet
och kontinuitet, det vill säga den ska vara personcentrerad. Ur professionernas perspektiv är
det viktigt att all tillgänglig tid och kompetens kan utnyttjas. Alla resurser i form av
medarbetare, lokaler och utrustning ska utnyttjas på bästa möjliga sätt (SOU, 2015).
Studera: Genom att implementera en säkerhetskultur på vårdavdelningen är chansen större att
medarbetarna arbetar riskförebyggande. I en studie av Relihan, O’Brien, O’Hara & Silke
(2010) införde man olika interventioner på en vårdavdelning i syfte att minska risken för att
sjuksköterskorna blev avbrutna när de delade läkemedel. En av interventionerna var att
medarbetarna fick utbildning i säkerheten gällande läkemedelsdelningen. Under utbildningen
fick de information om man kunde göra i riskförebyggande syfte. Ett exempel var att
sjuksköterskan skulle kolla så att allt fanns på vagnen innan hen började dela läkemedel så att
8
hen skulle slippa gå ifrån och hämta saker som fattades. Ett annat exempel var att övrig
vårdpersonal skulle tänka på att inte störa sjuksköterskan under läkemedelsdelningen.
Resultatet blev att utbildningarna ledde till en större säkerhetsmedvetenhet hos medarbetarna
och risken att sjuksköterskan blev störd eller avbruten minskade. Enligt Relihan et al. (2010)
visade det sig alltså effektivt att öka säkerhetskulturen på avdelningen.
Det finns många olika aspekter som påverkar patientsäkerheten och säkerhetskulturen på en
avdelning. I en studie av Ulrich och Kear (2015) definierar de säkerhetskultur som ett värde
som delas av organisationens medlemmar om vad som är viktigt, föreställningar om hur saker
fungerar i samspel med organisatoriska strukturer och samspel. Detta lägger grunden till de
beteendenormer som råder på avdelningen. I artikeln framkommer det även att säkerhetskulturen påverkar behandlingsresultatet, patientens tillfredsställelse och ekonomin på
avdelningen. Faktorer som har en positiv påverkan på säkerhetskulturen är att man inte
bestraffar enskilda individer om misstag begås. De händelserapporter som skrivs används i
syfte att dra lärdom av misstaget och förbättra arbetet på avdelningen. Genom en öppen
kommunikation tar alla del av händelsen och diskuterar hur man i fortsättningen ska förhindra
att det sker igen. För att detta ska ske behövs ett organisatoriskt stöd, ett ledarskap med fokus
på patientsäkerhet vars mål är att förbättra patientens vårdprocess. En ömsesidig respekt
mellan medarbetarna är också viktig samt ett tillåtande arbetsklimat.
Agera: Ett långsiktigt mål på avdelningen är att ha en god säkerhetskultur. Detta är något man
behöver arbeta med kontinuerligt och bör följas upp genom samtal med medarbetare.
Införande av säkra rutiner kring signering av läkemedel och kontroll av ID samt
intag vid läkemedelsadministration
Grunden till att våga erkänna brister i vårdens kvalitet och säkerhet ligger i ett förändrat
tankesätt hos sjuksköterskorna. Genom att öka sjuksköterskornas medvetenhet om kvalitet
och säkerhet kommer de att få upp ögonen för brister i den egna verksamheten. Detta kan i sin
tur leda till att förändringar kan börja ske. Detta är dock ingen enkel uppgift.
Sjuksköterskorna behöver mod för att våga ta steget och erkänna att något i den egna
verksamheten är ett problem. En säkerhetskultur är därför viktig på avdelningen. Här frångår
man individuell skuldbeläggning och istället vill man lösa grunden till problemet utan att peka
ut någon enskild person. Sjuksköterskorna måste också bli medvetna om hur de bör agera när
9
en säkerhetsbrist uppstår genom att få kunskap om vad som ska rapporteras och hur det ska
göras (Sherwood & Barnsteiner, 2013).
Institute of Medicine (IOM, 2001) har beskrivit nio kategorier som möjliggör förbättring av
patientsäkerheten. En kategori är att till största möjliga mån undvika att lita till sitt minne. Att
inte hålla saker i minnet innebär till exempel också att man inte bör skjuta upp saker längre än
nödvändigt, som till exempel signering av läkemedel. Risken att det glöms blir större och
större ju längre tid det går. För att underlätta vid läkemedelsadministrering och för att undvika
misstag kan checklistor införas för att personalen ska slippa hålla för mycket saker i huvudet.
I och med att läkemedelsadministrering sker i flera olika steg finns en större risk för att det
ska begås ett misstag i något av dessa steg (Pape, 2003).
Planera: Problemet som identifierats är att sjuksköterskorna på grund av bland annat stressig
arbetsmiljö glömmer att signera de läkemedel som administrerats. Det händer också att man
glömmer eller struntar i att kontrollera patientens ID samt att patienten verkligen tagit
läkemedlen som administrerats. Utöver en stressig miljö kan detta även bero på att det finns
en brist i de arbetsrutiner som gäller för läkemedelsadministrering. Alla sjuksköterskor gör på
sitt eget vis och det finns ingen enhetlig rutin för hur processen ska gå till. Det skulle vara
önskvärt att införa någon form av checklista som alla sjuksköterskor på avdelningen ska
förhålla sig till vid läkemedelsadministrering och dokumentering.
Grunden till problemet ligger för närvarande i att läkemedlen delas i läkemedelsrummet och
inte i anslutning till patienten. Det resulterar i att sjuksköterskorna inte på ett enkelt och säkert
sätt kan kontrollera patientens identitet i och med att datorn med uppgifterna finns i
läkemedelsrummet. Dessutom blir det kanske något mindre tidseffektivt när sjuksköterskan
hela tiden måste tillbaka till läkemedelsrummet för att hämta nästa patients läkemedel. Det
finns då också en risk att sjuksköterskan tar flera patienters läkemedel med sig åt gången
vilken i sin tur ökar risken för förväxlingar.
Genomföra: Vi vill införa nya rutiner för när signering, identitetskontroll och kontroll av
intag ska ske i form av en checklista. I uppdraget som lämnades till analysgruppen var
införandet av läkemedelsvagnar i huvudfokus och det är också detta vi i slutändan hoppas
kunna göra på avdelningen. Tanken med läkemedelsvagnen är att sjuksköterskan ska kunna ta
med sig vagnen in på patientsalen och därinne dela alla läkemedel direkt till patienten.
10
Vagnen måste vara utrustad med de läkemedel som är relevanta och det måste finnas en dator.
På så sätt kan sjuksköterskan kontrollera patientens identitet, att patienten tar sina mediciner
och direkt signera innan hen går vidare till nästa patient. Införandet av checklistan måste
föregås av information till personalen om hur den bör användas. Checklistan bör innefatta de
punkter där det oftast begås misstag så att sjuksköterskan lätt kan kontrollera att inget glömts.
Studera: Utfallet borde bli att färre misstag begås vad gäller läkemedel vid införandet av
läkemedelsvagnar och checklistor på avdelningen. Användandet av en checklista kan dels
fungera som ett stöd för minnet men också som ett hjälpmedel för att behålla koncentrationen
på det man gör och minska distraktioner (Pape, 2003).
Agera: I samband med att läkemedelsvagnar introduceras på avdelningen ska varje vagn även
förses med checklistor gällande rutiner för läkemedelsadministration. Då varje vagn utrustas
med relevanta läkemedel, dator samt checklistor ökar förutsättningarna för ett tidseffektivt
och patientsäkert arbete. Utvärdering ska ske både kort- och långsiktigt och så väl
medarbetares åsikter som patientjournaler kan användas som grund i analysen (Pape, 2003).
Diskussion
Ny kunskap som baseras på erfarenhet och forskning behöver implementeras för att
vårdverksamheten ska utvecklas. Båda formerna av kunskap i en kombination med
patienternas egna behov och önskemål är viktiga delar i den evidensbaserade vården. Det
finns många olika faktorer som påverkar implementeringen, både på organisatorisk och
individuell nivå. Olika faktorer som påverkar är bland annat de egenskaper som nyheten som
ska implementeras har, till exempel dess evidens men även vilka egenskaper och kunskaper
medarbetarna har. Andra faktorer är i vilket sammanhang implementeringen ska ske samt de
strategier och typ av införande som ska tillämpas (SSF, 2013).
Det är viktigt att framhålla att implementering inte är den slutgiltiga fasen i förbättringsarbetet
och trots att processen planerats i detalj inför implementering krävs det ofta flexibilitet och
beredskap för oförutsedda faktorer under denna fas. Ursprungsplanen kan behöva revideras
och uppdateras med tiden och i värsta fall avskrivas om den ej är förenlig med verksamhetens
övergripande mål. Uppföljning och utvärdering bör därför ske för att följa resultatet av
implementering och bör ta hänsyn till bland annat ekonomiska aspekter, kvalitet och
11
överordnade målsättningar. Detta kan göras med så väl objektiv statistik som subjektiva
känslor kring åtgärderna (Nyström, 2007).
Störmoment/distraktion
Vi som arbetsgivare vill prova att implementera användandet av väst vid läkemedelshantering
och administrering. I de artiklarna vi har läst har det framkommit blandade positiva och
negativa effekter och vi vill därför kontinuerligt utvärdera hur det fungerar i samråd med
avdelningens sjuksköterskor. Detta för att västen inte ska förlora sin mening och effekt med
tiden. På avdelningen bör det finnas tydliga anvisningar för när västen får och ska användas
samt praktiska riktlinjer för hantering, exempelvis gällande tvätt och förvaring. Patienterna på
avdelningen bör också vara väl informerade om västens innebörd samt vid vilka tillfällen
det är okej att störa sjuksköterskan trots att hen bär väst.
Stressig arbetsmiljö
Många faktorer påverkar och skapar en stressig arbetsmiljö. Logistiska begränsningar,
otydliga rutiner och en bristande säkerhetskultur har framkommit i utredningen och vi vill
därför använda oss av de befintliga resurser som finns inom verksamheten för att stärka och
utveckla arbetsprocessen. I mediala sammanhang lyfts ofta bristen på resurser inom vården
fram som en stor faktor för bristande patientsäkerhet. Samtidigt som ekonomiska brister ej går
att förneka måste enskilda verksamheter dock aktivt arbeta för att ta vara på och utveckla de
resurser som redan finns tillgängliga. Den säkerhetskulturella aspekten av arbetet anses vara
ett långsiktigt och övergripande mål för verksamheten och därför beslutar ledningen att noga
följa utvecklingen över en längre tid. Här måste hänsyn tas till medarbetares upplevelse av
stress och stressorer och uppföljning och kontinuerlig utvärdering fodras.
Införande av säkra rutiner kring signering av läkemedel och kontroll av ID samt intag
vid läkemedelsadministration
Om läkemedelsvagnar skulle införas på avdelningen skulle detta kunna underlätta både
signering, kontroll av ID och kontroll av intag i och med att läkemedelsadministreringen sker
inne på patientens rum i direkt anslutning till patienten. Att läkemedelsvagnar utrustas med
datorer och checklistor med arbetsrutiner medför kontinuitet och ökad patientsäkerhet då alla
arbetsmoment fokuseras kring läkemedelsvagnen. Implementeringen av en standardiserad
checklista kring läkemedelsadministration ska utgå från evidens och de riktlinjer som finns på
området (Pape, 2003).
12
För att förbättringsarbetet ska vara hållbart på lång sikt krävs substans, förbättringen måste
passa in i den aktuella verksamheten och ses som relevant. Om relevansen finns men ej
understryks finns även risk för att förbättringsarbetet bortprioriteras till förmån för annat
arbete. Vidare krävs en process där förändringsagenter arbetar systematiskt med utvecklingen
och med tydlig ansvarsfördelning gällande upprätthållande och spridning av förändringar.
Även tid och tempo är en viktig aspekt av att lyckas med ett förbättringsarbete och
uppmärksamhet måste ges till takten och ordningsföljden av åtgärder på ett sätt som främjar
drivkraft så att utvecklingen inte riskerar av avstanna efter en första period av lyckat
förändrings- och förbättringsarbete. Om ledarskap och styrning saknar personalens tillit, om
dess mål, prioriteringar eller syfte med förbättringsarbetet anses otydliga eller om utvärdering
och mätningar på förändring saknas finns risken att verksamheten, trots framgångsrika
åtgärder, återgår till traditionella arbetssätt. För att förändringen på lång sikt ska integreras
och förankras i verksamheten kan styrdokument och riktlinjer behöva omarbetas och
uppdateras för att omfatta de nya rutinerna eller åtgärderna (Nyström, 2007).
13
Referenser
Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M. & Masoodi Alavi, N. (2012). Nurses’ perception of
occupational stress and its influencing factors: A qualitative study. Iran J Nurs Midwifery
Res. 17(5): 352–359.
Ulrich, B., Kear, T. (2015). Patient Safety Culture in Nephrology Nurse Practice Settings:
Results by Primary Work Unit, Organizational Work Setting, and Primary Role. Nephrology
Nursing Journal, 42(3), 221-237 17p.
Frankenhaeuser, M. & Malmquist, J. (2016). Stress. Hämtad 30 januari, 2016. Från
http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stress
Institute of Medicine (2001). Crossing the quality chasm: A new health system for the 21st
century. Washington, DC: National Academies Press.
Lindh, M. & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård - Att förebygga skador och felbehandlingar
inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur.
Nyström, M., E. (2007). Rapport: Utvecklings- och Förbättringsarbete Inom Vården lärdomar från forskning och goda verksamhetsexempel. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting
Pape, M. T. (2003). Applying Airline Safety Practices to Medication Administration.
MEDSURG Nursing Vol, 12/No, 2.
Region Skåne. (2015). PGSA-hjulet. Hämtat 27 januari, 2016, från
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/kvalitetsutveckling/for-deltagare/#27511
Relihan, E., O’Brien, V., O’Hara, S. & Silke, B. (2010). The impact of a set of interventions
to reduce interruptions and distractions to nurses during medication administration. Qual Saf
Health Care, 19: 1-6.
14
Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap: att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg.
(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Scott, J., Williams, D., Ingram, J., & Mackenzie, F. (2010). The effectiveness of drug round
tabards in reducing incidence of medication errors. Nursing Times, 106(34),
13–15.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och
sjukvården (SOSFS 2000:1) Hämtad 28 januari, 2016. Från:
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1
Socialstyrelsen (2014). Om effektivitet. Hämtad 28 januari, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/effektivitet/omeffektivitet
Socialstyrelsen (2016). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hämtat 27 januari,
2016. Från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen (2016). Stärka säkerheten. Hämtad 28 januari, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/ledningssystem/starkasakerhetskulturen
Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Implementering. Hämtad 27 januari, 2016, från
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Implementering/
Verweij, L., Smeulers, M., Maaskant, J. M. & Vermeulen, H. (2014). Quiet Please! Drug
Round Tabards: Are The Effective and Accepted? A Mixed Method Study. Journal Of
Nursing Scholarship, 46(5), 340-348 9p.
15
