ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT
1200-900
Sen bronsålder
ca 1000
De första lämningarna av bosättningar vid forumdalen i Rom
ca 900-750
Den s.k. Villa Nova-perioden. Roms kullar börjar bebyggas.
753
Roms mytiska grundläggning av Romulus
753-510
Kungadöme. Rom styrs av 7 kungar: Romulus, Numa Pompilius, Tullus Hostilius,
Ancus Marcius, Tarquinius Priscus, Servius Tullius, Tarquinius Superbus.
510
Den siste kungen Tarquinius Superbus fördrivs från Rom
509
Republik införs. Regeringsmakten delas nu av två konsuler som väljs på årlig
basis. Konsulerna måste komma från en aristokratisk familj (patricier)
509-367
TIDIGA REPUBLIKEN
Inbördes strider mellan patricier och plebejer.
Strider mot grannfolk. Etrusker, samniter, galler m.fl.
390
Gallerkatastrofen
340-270
Fortsatta krig mot grannfolk. Kraftig romersk expansion. Stadens territorium
blir 65 ggr större. År 270 är hela den italiska halvön under romerskt styre.
367
Slut på långdragna konflikter mellan patricier och plebejer i och med att även
plebejer kan väljas till konsul. Plebejerna får överhuvudtaget mer att säga till om
än tidigare
367-133
MELLERSTA REPUBLIKEN
264-241
Första puniska kriget. Rom förklarar krig mot Karthago sedan de båda städerna
blivit indragna i en konflikt om staden Messana på Sicilien. Rom går segrande ur
kriget och år
227 gör man Sicilien och Sardinien till romerska provinser.
218-201
Andra puniska kriget. Rom och Karthago hamnar åter i konflikt, nu över områden
i Spanien. Hannibal anfaller romarna ”bakifrån” efter att ha marscherat över
alperna. Han vinner till en början en rad viktiga segrar, men efter ett långdraget
krig tvingas han att återvända till Karthago där han besegras av Scipio Africanus
i slaget vid Zama år 202 e. Kr. Kriget avslutas med ett fredsavtal. Hannibal går i
landsflykt.
149-146
Tredje puniska kriget. Rom provocerar fram ett slutgiltigt krig mot Karthago vilket
slutar med att Karthago förstörs av romerska trupper.
146
Efter flera försök till motstånd mot romerska maktanspråk blir Grekland slutligen
lagt under det romerska väldet. Staden Korinth plundras eftersom staden lett
motståndet mot Rom. Grekland blir romersk provins.
133-31/27
SENREPUBLIKEN
133
Tiberius Gracchus genomdriver jordreformer för att öka andelen jordägare
bland befolkningen. Allt för att få fler rekryter till armén. Gracchus genomför
sin reform utan att först tillfråga senaten och mördas därför.
122
Gajus Gracchus fortsätter sin broders arbete. Även Gajus mördas.
107-100
Marius reformerar armén. Gracchernas reformer räckte aldrig till för att höja
rekryteringsunderlaget till värnpliktsarmén. Marius slopar de tidigare
inkomstkraven för soldater. I stället för värnplikt kan nu vem som helst bli
anställd soldat och Rom får en yrkesarmé.
98-91
Inbördeskrig mellan Rom och hennes italiska bundsförvanter. Efter kriget beviljas
städerna i Italien romerskt medborgarskap.
88-86
Strider mellan Marius och Sulla.
82-80
Sulla diktator. Avgår frivilligt.
73-71
Spartacus slavrevolt
63
Catilinas sammansvärjning.
60
Första triumviratet mellan Caesar, Pompejus och Crassus
50-talet
Caesar erövrar Gallien. 49 går han över Rubicon och besegrar Pompejus år 48
vid Farsalus.
47-44
Caesar diktator. Mördas 15 mars 44.
43
Andra triumviratet mellan Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus.
Caesars mördare besegras vid Filippi år 42. Brutus och Cassius begår självmord.
31
Slaget vid Actium. Marcus Antonius och Kleopatra besegras och de begår
självmord år 30.
27
Octavianus (Augustus) blir kejsare
ROMERSK KEJSARTID
27 f. Kr.-284 e. Kr
PRINCIPATET
Den Julio-Claudiska dynastin
27f. Kr.-14 e. Kr.
Augustus iklär sig de viktigaste republikanska ämbetena och samlar på så sätt all
makt i sin egen hand. Han är bl.a. Pontifex Maximus (överstepräst) och
imperator (överbefälhavare). Han ger sig själv ”folktribuns makt” dvs. han har
rätt att inlägga sitt veto mot alla senatsbeslut som han inte tycker om. Augustus
blir titulerad princeps (den främste i senaten).
14-37
37-41
41-54
54-68
Tiberius
Caligula (Gaius)
Claudius
Nero
64
69
Roms brand. Stora delar av det centrala Rom blir förstört.
”Fyrkejsaråret”: Galba, Otho, Vitellius och Vespasianus
Den flaviska dynastin
69-79
Vespasianus
79-81
81-96
Titus
Domitianus
96-98
Nerva
Colosseum byggs i Rom. Folket i Judeen revolterar, men blir
besegrade av Titus.
Nerva utses av senaten till ny kejsare efter Domitianus död.
Adoptivkejsarna
98-117
Trajanus
Romarriket når sin största utbredning, bl.a. efter
krig i Dacien (dagens Rumänien). Romarriket
upplever en lång period av fred och tillväxt.
117-138
Hadrianus
Romarrikets gränser fastställs och vissa avsnitt
befästs (t. ex Hadrianusmuren i norra Britannien)
138-161
161-180
180-193
Antoninus Pius
Marcus Aurelius samt
Lucius Verus 161-169
Commodus
193
Pertinax, Didius Julianus och Septimius Severus
Krig mot Marcomanner i norr och Parther i öster.
Severerna
193-211
211-217
212/213
218-222
222-235
Septimius Severus (tillsammans med sönerna Caracalla och Geta)
Caracalla. Geta mördas 212.
Constitutio Antoniniana. Alla invånare i Romarriket beviljas romerskt medborgarskap.
Heliogabalus (Elagabalus)
Alexander Severus
Soldatkejsartiden
Perioden präglas av stora oroligheter. En lång rad kejsare (fler än 50 på lika många år)kommer till makten. De är i
regel militärer och de kommer till makten genom statskupper. Ofta utropas flera kejsare samtidigt och deras tid vid
makten är kortvarig. I stort sett alla blir mördade eller stupar i krig. Inbördeskrig och invasioner av barbariska
stammar leder till att den romerska ekonomin kollapsar. Riket drabbas även av flera allvarliga pestepidemier.
235-238
244-249
248
249-251
259-260
Maximinus Thrax
Philippus Arabs
Rom firar 1000-årsjubileum
Decius startar den första förföljelsen på kristna.
Valerianus tillfångatas av sassaniderna.
Två riken bryter sig loss från Romarriket under 200-talet: Staden Palmyra i Syrien under kung Odenathus och
drottning Zenobia (besegras år 273) samt hela Gallien (nuvarande Frankrike) styrs som eget rike under Postumus
och hans efterträdare mellan 258-274.
270-275
Aurelianus bygger ny stadsmur runt Rom.
283
Forum i Rom drabbas av en stor brand. Ett flertal byggnader förstörs.
284-
DOMINATET/SENANTIKEN
284-305
Diokletianus kommer till makten. Han genomför en kraftig omorganisation av rikets förvaltning
och av försvaret. Fyrkejsarstyre (tetrarki) införs. Från 285/286 styr Diokletianus tillsammans med
Maximianus och från 293 även med Constantius Chlorus och Galerius. Kejsaren ses inte längre
som princeps (den främste i senaten) utan som dominus (herre).
Riket delas in i 12 dioceser. Dessa består i sin tur av flera provinser (de gamla provinserna som
delats upp i flera mindre för att underlätta skatteindrivning och säkra statens intäkter).
Även armén omorganiseras och utökas kraftigt. De gamla legionerna görs om till mindre
rörligare enheter.
301
Diokletianus prisedikt. Ett försök att stoppa den höga inflationen genom att införa maxpriser på
alla varor.
303
Nya förföljelser mot kristna påbörjas.
305
Diokletianus och Maximianus abdikerar. Två nya tetrarker i deras ställe.
306
Konstantin (den store) blir utropad till kejsare av sina trupper. En lång rad strider följer med
övriga kejsare.
312
Slaget vid Pons Milvius i Rom. Konstantin besegrar Maxentius.
324
Konstantin besegrar Licinius och blir ensam kejsare. Konstantinopel grundas.
325
Kyrkomötet i Nicaea
337
Konstantin dör och riket delas mellan hans tre söner Konstantius II, Konstans och Konstantin II
360-363
Julianus Apostata (avfällingen). Julianus avsäger sig kristendomen och återinför dyrkandet av de
gamla romerska gudarna
378
Valens besegras av goter i slaget vid Adrianopel.
379-395
Theodosius den Store. Kristendomen införs som statsreligion. När Thedosius dör delas riket
mellan hans två söner Honorius (i väst) och Arcadius (i öst). Det romerska riket har varit delat
mellan flera kejsare tidigare, men den delning som följer efter Theodosius blir varaktig och de
båda rikena börjar även skilja sig administrativt och återförenas inte igen (förutom en kort period
under Justinianus)
410
Rom plundras av visigoten Alarik
439
Vandaler erövrar det romerska Afrika.
476
Västroms siste kejsare Romulus Augustulus avsätts av goten Odovakar. Det östromerska riket
fortsätter att existera fram till 1453 e. Kr. (=det bysantinska riket). Det finns ingen enkel förklaring
till varför det västra romarriket kollapsade. En viktig orsak kan vara att Västrom under 400-talet
hade flera svaga kejsare som lät sig styras av militären (något som inte hände i öst). Andra
faktorer kan vara en alltmer ansträngd ekonomisk situation samt arméns oförmåga att avvärja
invasioner under 400-talet.
527-565
Justinianus kejsare över det östromersk/bysantinska riket. Justinianus införlivar delar av det
gamla västromerska riket med det östra. Detta är sista gången som romarriket är enat under en
kejsare och det vara endast under denna korta period. Justinianus beordrar även att en ny
lagsamling ska kompileras, den s. K. Codex Iiustinianus.
Ca 600
Senantikens slut. Detta årtal varierar från forskare till forskare. Somliga menar att senantiken inte
upphör förrän på 700- eller 800-talet. Det viktiga med termen ’senantik’ är dock att påminna om att
den antika kulturen inte upphör vid det västromerska rikets fall utan att den gradvis späds ut
under den period som förr benämndes tidig medeltid. Något exakt årtal för senantikens slut går
alltså inte att sätta!
