Rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Primärvården HSN 1, 2, 3
FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Processen startar med att en individ upplever en
funktionsnedsättning.
SÖKER VÅRD: Individen söker Hälso- och sjukvården för sin funktionsnedsättning.
Identifiera behov av undersökning, telefonkontakt, etc. Råd om egenvård, bokning av
besökstid eller hänvisning till annan vårdgivare sker.
Mätpunkt: Antal kontakter vårdcentral, patienter 16-64 år
EGENVÅRD: Individen vårdar själv sin funktionsnedsättning ex genom råd från
1177, internet, socialt nätverk osv.
EXEMPEL PÅ INSATSER NÄR SJUKSKRIVNING INTE ÄR NÖDVÄNDIG;
• Kontakt med Psykolog/Kurator
• Teambehandling
• Kontakt med Sjukgymnast/Arbetsterapeut
• Samtalskontakt
• Annan samverkan inom sjukvården
• Diskussion med patienten om omplacering
• Anpassning/arbetshjälpmedel
• Förebyggande sjukpenning
• Arbetsresor istället för sjukskrivning
• Friskvård på recept FYSS/FAR
• Högriskskydd
SORTERING Primärvårdstriage
Patienter som söker för nedsatt funktion, psykisk ohälsa/smärtproblematik bör kunna
bokas direkt till sjukgymnast/arbetsterapeut/kurator/psykolog för att ta fram underlag
inför eventuellt läkarbesök.
REHABILITERINGSKOORDINERING; En process som ska ske på alla vårdenheter
och som garanterar att patienten får tillgång till snabb och relevant bedömning och
rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Det kan innebära
koordinering av rehabiliteringsinsatser, samverka med andra aktörer, samt att göra
uppföljning. Utifrån screening görs en analys och bedömning av risken för lång
sjukskrivning. Resultatet återkopplas och eventuella teaminsatser initieras.
KVÅ UV117 - Rehabkoordinering.
UNDERSÖKNING LÄKARE: Läkaren träffar individen och skaffar underlag för sin
medicinska bedömning. Läkaren bedömer om sjukdomen (diagnos, D) orsakar en
funktionsnedsättning (F) som leder till en aktivitetsbegränsning (A).
BEDÖMNING LÄKARE: Läkaren bedömer om aktivitetsbegränsningen motsvarar en
nedsättning av arbetsförmågan som motiverar en rekommendation om sjukskrivning
samt omfattningen av denna. Här finns några hjälpmedel att ta till vid behov:
Beslutsstöd; Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd som innehåller
övergripande principer vid sjukskrivning samt rekommendationer om bedömning av
arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser.
Checklista vid bedömning av arbetsförmåga, rehabiliteringsbehov och sjukskrivning.
Utredning/bedömning av andra professioner; vid behov kan läkaren i
komplicerade fall ta hjälp av andra professioner exempelvis genom
psykologutredningar, sjukgymnast-, arbetsterapeutbedömningar eller
teambedömning för att bedöma patientensfunktionsnedsättning och
aktivitetsbegränsning.
KVÅ UV 118 – Multimodal bedömning
Indikatorer för bedömning i rehabteam kan vara:
• Återkommande korttidssjukskrivning utan distinkt diagnos
• Avvikelser från beslutsstödets rekommendationer för angiven diagnos
• Läkares intuition om att sjukskrivningsbehovet är oklart
• Psykisk ohälsa/smärttillstånd
-”Kan vi förutse när sjukfallets bortre parentes sätts?”
-”Kan vi förutse hur sjukdomsförloppet slutar?”
Om inte – initiera teamutredning
MEDICINSKT UNDERLAG: Läkaren skriver ett medicinskt underlag till
Försäkringskassan där det ligger till grund för bedömning om rätt till ersättning finns.
Enheten ansvarar för att det finns en funktion för ärendekommunikation med
Försäkringskassan.
Mätpunkt:
Antal utfärdade Läkarintyg
Antal begärda kompletteringar
REHABPROCESS ICKE SJUKSKRIVNING;
Se ovan
REHABPROCESS SJUKSKRIVNING;
REHABILITERINGSKOORDINERING; Rehabiliteringskoordinatorn gör en
granskning av nytillkomna sjukskrivningar på enheten efter senast 14 dagars
sjukskrivning för gallring till bedömnings-/behandlingsteam eller ej.
Mätpunkt: Ställningstagande i samtliga sjukskrivningsärenden - efter 28 dagars
sjukskrivning - om patienten behöver fördjupad utredning/samlad teambedömning
(ja/nej)
Rehabkoordinatorn gör utifrån screening på vårdenheten en analys och bedömning
av risken för lång sjukskrivning. Rehabkoordinatorn tar i samråd med PaL kontakt
med de patienter som bedöms ha en ökad risk för långtidssjukskrivning och erbjuder
stöd i rehabiliteringsprocessen. Screening kan ske med SCI 93, Lintons
Frågeformulär om smärtproblem eller annat lämpligt frågeunderlag.
Rehabiliteringskoordinatorns utredande funktion; Vid oklar problematik kan
rehabiliteringskoordinatorn göra en tidig kartläggning för en djupare bedömning av
patientens subjektiva hinder och resurser.
Om kartläggning/screening visar komplex sjukdomsbild med risk för långvarig
sjukskrivning och eventuella behov av samlad teambedömning av
funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning alternativt behov av ytterligare
medicinska rehabiliteringsinsatser bör rehabkoordinator i samråd med PaL initiera
teambedömning i rehabteam.
Mätpunkt: Andel sjukskrivna som fått samlad teambedömning av funktionstillstånd Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning
KVÅ UV 118 – Multimodal bedömning
Om kartläggning visar problematik som kräver bredare myndighetssamverkan bör
rehabiliteringskoordinator i samråd med patient och PaL initiera kontakt med
Försäkringskassan eller andra myndigheter för vidare handläggning av berörd
myndighet eller samordningsförbund. Om det finns tillgång till Försäkringskassans
handläggare på vårdcentralen bör dessa involveras för att boka avstämningsmöte.
REHABPROCESS SJUKSKRIVNING OCH UPPRÄTTANDE AV REHABPLAN:
Patient som har rätt till sjukpenning innefattas av ”Rehabprocess sjukskrivning”.
En plan för patientens vård och rehabilitering upprättas. Sjukskrivning är här en del
av behandlingen. Planen ska innefatta tydliga, tidsbestämda målsättningar för
patienten.
Mätpunkt: Andel sjukskrivna som fått Rehabiliteringsplan
KVÅ DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan
KVÅ DV094 Uppföljning av rehabiliteringsplan
KVÅ UV021 Antal listade personer som erhållit samordnade rehabiliterande insatser
vid sjukskrivning
UNIMODAL REHABLITERING:
Unimodal rehabilitering innebär att en enstaka åtgärd används t. ex. sjukgymnastik,
samtal etc. Den insatta åtgärden kan i sig vara komplex, men kräver inte aktiviteter
från flera olika professioner.
T ex KBT/IPT-behandling
DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk
DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT)
Vid det avslutande besöket i behandlingsserien ska diagnos och följande KVÅ-kod
anges:
UV111 Avslut systematisk psykologisk behandling, kognitiv
UV112 Avslut systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk
UV113 Avslut systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT)
MULTIMODAL REHABILITERING
Planerade och synkroniserade åtgärder genomförda i team som omfattar minst tre
olika yrkeskategorier, vanligen sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare
(socionom el psykolog) samt alltid en läkare. Åtgärderna syftar till att stärka
individens handlingskraft och ansvarstagande samt till att förbereda henne/honom för
framtida återgång i arbetet. Åtgärderna kan ex omfatta fysisk träning, fysisk aktivitet,
undervisning om smärta samt hem- och tillämpningsuppgifter.
Åtgärd vid multimodal rehabilitering (lokal åtgärd i Västra Götalandsregionen)
Under pågående behandlingsserie ska diagnos och följande KVÅ-kod anges vid
varje besök.
UV110 Multimodal rehabilitering nivå 1
UV 115 Multimodal rehabilitering nivå 2
Vid det avslutande besöket i behandlingsserien (=teamkonferens) ska diagnos och
följande KVÅ-kod anges:
UV114 Avslut multimodal rehabilitering nivå 1*
UV 116 Avslut multimodal rehabilitering nivå 2*
Alla vårdgivare som bedriver verksamhet enligt rehabiliteringsgarantin ska följa upp
patienternas aktivitets- och funktionsförmåga före och efter behandling.
Audit (minst C) ska användas.
EQ5D ska användas i syfte att följa upp patientens hälsorelaterade livskvalitet före
och efter behandling. De verksamheter som inte har licens sedan tidigare kan invänta
den fria nationella licensen.
Resultat registreras i patientens journal
MMR 2 team ska vara ansluten till nationellt register över smärtrehabilitering, NRS.
ANNAN VÅRDÅTGÄRD:
När inte Multimodal- eller Unimodal rehabilitering är aktuell finns följande exempel på
åtgärder - Se ”Rehabprocess icke sjukskrivning”. Det kan också innebära
läkemedelsbehandling.
UPPFÖLJNING AV BEHANDLING/SJUKSKRIVNING
- Patient/Läkare
- Patient/Läkare/Teammedlemmar/Försäkringskassa/Arbetsförmedling/Arbetsgivare
Checklistan är ett hjälpmedel
Mätpunkt: Avstämningsmöte
ZV502 Medverkan av företrädare för AF
ZV503 Medverkan av företrädare för FK
ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare
MÅL: ÅTERVUNNEN ELLER FÖRBÄTTRAD HÄLSA, ARBETSFÖRMÅGA
FÖRBÄTTRAT FUNKTIONSTILLSTÅND/FASTSTÄLLT FUNKTIONSTILLSTÅND
Uppföljning efter arbetsåtergång sker av läkare, teammedlem el annan personal vid
vårdenheten Rek EQ5D före och efter behandling.
