Exempel på inträdesprov
A Läsförståelseprov (med facit).
B Skrivuppgift (två korta uppsatser).
Utbildningen i svenska som främmande språk, nivå 2 och 3 tar inte emot nybörjare.
För att bli antagen till kurserna måste du ha förkunskaper motsvarande en hel termins heltidsstudier.
Du måste kunna tala flytande, läsa och förstå en allmän tidningsartikel i en dagstidning och även
kunna skriva en kommentar till artikeln. Därför måste alla sökande göra ett inträdesprov. Syftet med
provet är att rangordna de sökande efter förkunskaper i svenska. Om du inte har tillräckliga
förkunskaper kan du inte bli antagen till utbildningen.
Tid för hela provet 4 timmar. Inga hjälpmedel är tillåtna.
A. Läsförståelse
Läsförståelseprovet testar ett allmänt och vardagligt ordförråd men även ord som ger sammanhang åt
texten. Uppgifterna på provet kan variera till formatet. Det kan som här vara färdiga alternativ att
kryssa för, men uppgiften kan också vara att välja rätt ord från en lista och skriva det på en
svarsblankett.
❒ länge
b ❒ längre
c ❒ heller
d ❒ hellre
2a
❒ var
❒ vart
c ❒ varenda
d ❒ varje
4 a ❒ Därför
❒ dessa
b ❒ andra
c ❒ några
d ❒ de
6a
7 a
❒ får
❒ tar
c ❒ ger
d ❒ går
8a
b
b
1 a
Sverige är inte -1- helsvenskt, om det nu någonsin har varit
det. I vårt land -2- idag (1993) 814 176 människor som är invandrare eller flyktingar. Det betyder att -3- tionde person
som vi möter är invandrare. -4- kommer det hit tiotusentals
asylsökande varje år som hoppas på att få stanna.
3 a
b
5 a
Vilka är -5- människor? Vågar vi ta kontakt med dem eller är
det bäst att låta dem vara i -6- ? Frågan -7- till Gillis Herlitz
antropolog och etnolog. Han har bott, arbetat och rest i många
länder i Afrika, Asien och Latinamerika och har stor egen -8av kulturmöten och kulturkrockar.
❒Dessutom
c ❒ Alltså
d ❒ Ofta
b
❒ frihet
b ❒ lugn
c ❒ tystnad
d ❒ fred
❒ idé
❒ inställning
c ❒ erfarenhet
d ❒ tanke
❒ hämtar 10 a ❒ sammanhang
b ❒ påpekar b ❒ tillstånd
c ❒ talar
c ❒ betydelser
d ❒ tvekar
d ❒ förhållanden
9 a
Herlitz själv har helskägg och det är inte alldeles betydelselöst
i ett kulturmöte, -9- han. Ibland uppfattas han som katolsk
präst, i Zimbabwe trodde man att hans skägg tydde på radikala
tankar och revolutionär läggning, i andra -10- står skägg för
dålig karaktär. Själv har han skägg därför att han alltid har haft
det och nu vågar han inte raka av sig -11-.
❒ finner
b ❒ tycks
c ❒ finns
d ❒ blir
11 a ❒ dem
b ❒ det
❒ de
d ❒ den
c
12 a ❒ därför
❒ beskrivna
b ❒ antagna
c ❒ uppfostrade
d ❒ bearbetade
13 a
b ❒ därifrån
Skägg är alltså ett yttre attribut som vi ger helt skilda tolkningar c ❒ varför
beroende på -12- vi kommer. Vi tolkar allt vi ser och hör utd ❒ varifrån
ifrån hur vi själva har blivit -13- i vår egen kultur. Men -14är kultur egentligen?
14 a ❒ vad
b ❒ vem
c ❒ var
d ❒ vilken
15 a ❒ gör sig
Man skulle kunna säga att det är en gemensam livsform inom
vilken människor tänker och -15- ganska lika. Man har en
-16- världsbild och vet vad som är ont och gott, manligt och
kvinnligt, rätt och orätt. -17- , kultur är allt det som man tar
för givet, som är "normalt".
16 a ❒ trolig
b ❒ har sig
b
c ❒ beter sig
c
❒ typisk
❒ gemensam
d ❒ samma
d ❒ lär sig
17 a ❒ I allmänhet
b ❒ Klart och tydligt
c ❒ Till att börja med
d ❒ Kort sagt
18 a ❒ bort
Ofta har man svårt att gå -18- sin egen kulturs värderingar.
Man förstår inte att man är en kulturvarelse, formad av -19omgivning.
b ❒ utanför
c ❒ undan
d ❒ av
❒ ens
b ❒ sin
c ❒ hans
d ❒ hennes
19 a
Varje gång jag -20- nya människor brukar jag bli förvånad 20 a ❒ träffas 21a ❒ lär känna
över att alla inte tycker som jag, säger Gillis Herlitz. Jag som
b ❒ träffar
b ❒ vet
är svensk,välutbildad och klok. När jag sedan -21- dem närc ❒ umgås
c ❒ känner igen
mare, blir jag förvånad över att jag inte tycker som de. Jag som d ❒ känner
d ❒ känns
är svensk, välutbildad och klok!
22 a ❒ känd
23a ❒ trots att
b ❒ säker
b ❒ fastän
c ❒ medveten c ❒ även om
d ❒ noga
d ❒ eftersom
Det allra första man ska göra i ett kulturmöte är att ta en titt på
sig själv och försöka bli -22- om de kulturella regler som
24 a ❒ efter
25a ❒ får
styr ens handlande. Men det är svårt -23- sådana regler beb ❒ igenom
b ❒ behöver
finner sig på en låg medvetandenivå. Vi behöver inte tänka
c ❒ om
c ❒ tänker
-24- för att följa dem. En svensk brukar t ex inte stå närmare
d ❒ färdigt
d ❒ vågar
än sex till åtta decimeter från den han talar med, men han -25inte ha en linjal med sig och mäta upp avståndet för att göra rätt. 26 a❒ slå ner 27 a ❒ säger
En svensk brukar inte -26- bredvid en annan passagerare i
b ❒ stanna
b ❒ talar
en buss om det finns andra tomma platser där. En svensk
c ❒ ställa
c ❒ nämner
-27- inte godmorgon till folk vid elvatiden på förmiddagen
d ❒ sätta sig
d ❒ påstår
eftersom den vänliga frasen då lätt kan få en ironisk underton.
Det är först när någon bryter mot en kulturell regel som själva 28 a ❒ tänkbar 29a ❒ drar
regeln blir -28-. De här kulturella reglerna kallar Herlitz för
b ❒ förstående b ❒ bestämmer
vår kulturella grammatik. Precis som vi inte behöver tänka på
c ❒ tydlig
c ❒ styr
vårt eget språks grammatik när vi talar, är vi inte medvetna om d ❒ tagen
d ❒ lämnar
den kulturella grammatik som -29- oss i det dagliga livet. Det
är just den låga medvetandenivån som gör att vi reagerar så
känslomässigt och starkt när -30- t ex står på tre decimeters
håll och pratar med oss. De här tysta -31- kan se helt olika
ut i olika kulturer och när vi tolkar en annan kulturs beteenden
-32- vår egen kulturella grammatik blir det oftast fel.
30 a❒ en
31 a ❒ bestämmelserna
b ❒ vem
b ❒ överenskommelserna
c ❒ någon
c ❒ behoven
d ❒ ingen
d ❒ bevisen
32 a ❒ i motsats till
b ❒ med hjälp av
c ❒ i hopp om
d ❒ i avsikt att
33 a ❒ visst
b ❒ sant
Men -33- finns det universella mänskliga behov och känslor.
Vi har samma biologiska behov av mat, -34- och sömn. Vi
har samma sociala behov av -35- och gemenskap. Vi känner
samma glädje, besvikelse, hopp, smärta och rädsla. -36- kulturen styr vad man blir glad, ledsen, förvånad eller besviken
över.
c ❒ verkligt
d ❒ vanligt
35 a ❒ säkring 36 a ❒ Trots
b ❒ tråkighet
c ❒ trygghet
d ❒ tryck
37 a ❒ allt
Kulturer är sällan enhetliga. I Sverige har vi t ex inte bara en
kultur som omfattas av alla i -37- landet utan det finns landsbygdskultur, stadskultur, medelklasskultur, ungdomskultur
-38- . En kultur -39- inte heller vid nationsgränsen. En högutbildad person från Teheran -40- ha mycket mer gemensamt
med en svensk akademiker än med sin egen landsman som är
bonde långt ute på landsbygden.
b ❒ helt
c ❒ hela
d ❒ alla
39 a ❒ stoppar
b ❒ avslutar
c ❒ släpper
d ❒ slutar
41 a ❒ som
b ❒ vem
c ❒ att
Herlitz blir ofta uppringd av människor -41- undrar: Hur tänker kurder? Hur är somalier? Vad äter latinamerikaner? Det är
en bra början. Intresse och -42- är grundstenar i ett lyckat
kulturmöte.Men det finns inga svar på -43- frågor eftersom
alla är individer med sina personliga särdrag. -44- med att
fråga på det sättet är att man generaliserar, att man tror att alla
är lika, bara för att de kommer från samma land eller samma
kultur.-45- är det mycket bättre att fråga direkt: Varför gör
du så där?, om man tycker att någon beter sig konstigt eller
annorlunda.
❒ drink
b ❒ dryck
c ❒ dricka
d ❒ dricks
34a
d ❒ vad
43 a❒ så
b ❒ inga
c ❒ sådana
d ❒ vilka
❒ Men
c ❒ Så
d ❒ Därför
b
❒mm
b❒tom
c ❒dvs
d❒mao
38a
40a ❒ vill
❒ kan
c ❒ tänker
d ❒ törs
b
❒ fördel
b ❒ respekt
c ❒ förstånd
d ❒ regi
42 a
❒ Besvikelsen
b ❒ Behovet
c ❒ Hårdheten
d ❒ Faran
44 a
45 a ❒ Efter
b ❒ Då
c ❒ Nu
d ❒ Sedan
Men allt är inte kulturellt. Det -46- att inte övertolka andras
beteenden. En tjuv är en tjuv i alla kulturer. Det finns ingen
kultur där det är godkänt att slå kvinnor och barn. Det finns
lata och flitiga, hederliga och ohederliga, snälla och elaka
människor -47- alla kulturer och samhällen.
46 a❒ verkar 47 a
b ❒ gäller
c ❒ händer
d ❒ kommer
❒ inom
b ❒ genom
c ❒ under
d ❒ på
48 a❒ regler
Kulturer är inte heller stillastående. Det finns alltid pågående
konflikter och långsamma -48-. Men hur ska man kunna
-49- det ena från det andra? Hur vet man om det är Okot som
individ man inte gillar eller om det är Okots nigerianska uppfostran stom stöter -50-.
49 a
b ❒ värderingar
b
c ❒ beslut
c
d ❒ förändringar d
❒ skära
❒ dela
❒ skilja
❒ flytta
50 a ❒ man
b ❒ oss
c ❒ en
d ❒ sig
Det är faktiskt tillåtet att säga: Jag gillar inte Okot. Lika tillåtet
som det är att säga att jag inte gillar Gösta. Det är individen, vi
inte gillar.Vi behöver inte dra in hela kulturen i diskussionen,
säger Gillis Herlitz till sist.
Facit
1b
2c
3a
4b
5a
6d
7d
8c
9b
10 a
11 b
12 d
13 c
14 a
15 c
16 c
17 d
18 b
19 b
20 b
21 a
22 c
23 d
24 a
25 b
26 d
27 a
28 c
29 c
30 c
31 b
32 b
33 a
34 b
35 c
36 b
37 c
38 a
39 d
40 b
41 a
42 b
43 c
44 d
45 b
46 b
47 a
48 d
49 c
50 c
B. Skrivuppgift (två korta uppsatser)
De skriftliga uppgifterna testar din förmåga att berätta och att diskutera en samhällsfråga som du
kan möta i vardagslivet eller t.ex. i en tidningsartikel eller i en TV-debatt.
1. ETT KULTURMÖTE (skriv 150 ord)
Berätta om ditt första möte med Sverige (eller ett annat främmande land). Ge exempel från dina egna
erfarenheter av mötet med ett främmande land.
2. DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET (skriv 300 ord)
Diskutera hur Sverige lever upp till det omtalade politiska målet att vara ett mångkulturellt samhälle.
