Rapport från Näffs och Gfs studieresa till Tyskland 14.10

1
Rapport från Näffs och Gfs studieresa till Tyskland 14.10-18.10 2009
Deltagare från Näffs: Ulla-Britt Theander, Lars-Åke Johansson, Clarie Thåqvist, Lars Andersson,
Yvonne Prytz, Aimo Kivistö, Rode Samuelsson, Bo Magg, Sven Wannerbratt, Hulda Johansson
och Birgitta Andersson.
Deltagare från Gfs: Heidi Alfredsson, Ingemar Alfredsson, Sonja Billström, Martin Eliasson,
Ann-Charlotte Ericsson, Erkki Heino, Birgitta Ljungholm, Leif Ljungholm, Rolf Nilsson,
Marzine Samim, Birgitta Simonsen, Barbro Kjeller, Inger Sutter, Kjell Sutter, Eva Swenelius och
Uno Theliander.
Vår reseanordnare, reseledare och tolk var Håkan Bürgemeister. Lennart Brusgård var
busschaufför. Vi bodde på hotell Christinenhof i staden Gadebusch som ligger i delstaten
Mecklenburg-Vorpommern vilken tidigare tillhörde Östtyskland. Gadebusch är vänort till Åmål
och ungefär lika stor som Åmål. Vi anlände till Gadebusch på kvällen den 14.10. Följande dag
besökte vi Gadebusch med omgivningar. Vi besökte bland annat en minnesplats för svenskars
krig mot danskar i början av 1700-talet. Därefter gav vi oss iväg till Bütsow som är beläget en bit
öster om Gadebusch.
Besök på fängelset i Bütsow den 15.10
Direkt efter ankomsten hälsade fängelsechefen Frau Mauruschat oss välkomna. Därefter gav
Herr Koch oss en utförlig information om fängelset. Bütsowfängelset är ett gammalt fängelse
som består av till största delen gamla lokaler. Under andra världskriget var det
koncentrationsläger och strax efter kriget läger för krigsfångar. 1947 överlämnades anstalten från
Sovjetunionen till det nybildade DDR. Under DDR-tiden hade man plats för 1 000 fångar. I
fängelset finns i dag plats för 530 intagna varav 23 för närvarande är kvinnor. De flesta intagna är
under 30 år. De intagna har begått olika slags brott där våldsbrott och egendomsbrott dominerar
och har en strafftid på högst fem år. Antalet anställda uppgår till 255, varav 18 utgörs av
administrativ personal. En fjärdedel av de anställda vårdarna är kvinnor. De intagna är alla
bosatta i delstaten Mecklenburg-Vorpommern eftersom varje delstat i Tyskland har egna lagar
och egna fängelser. Andelen utländska intagna uppgår till en procent. Endast de med korta straff,
under 18 månader, kan få någon permission. Alla intagna har rätt att mottaga besök fyra timmar
per månad. Man har speciella avdelningar efter brottslighetens art. För bland annat narkomaner
och alkoholister har man speciella avdelningar. Hälften av de intagna har enkelrum medan övriga
bor tillsammans upp till maximum åtta per rum.
Två speciella ideella föreningar arbetar inom fängelset. Frau Hansen är representant för den
förening som har hand om speciella fritidsaktiviteter på fängelset. Hon informerade oss om att
man bedriver speciella projekt på eftermiddagar och helger. Man har haft kurs i graffiti, man
bedriver för närvarande ett musikprojekt och ett fårprojekt där man sköter och klipper fåren och
gör olika saker av ullen.
Efter det att vi till självkostnadspris ätit lunch ledde oss Herr Koch på en rundvandrig inom
anstaltsområdet. Vi kom först till häktesavdelningen på 100 platser. Här sitter de icke dömda
samt personer som väntar på utvisning. De häktade är, precis som häktade med restriktioner i
Sverige, inlåsta 23 timmar per dygn.
2
Vi besökte därefter utbildningsavdelningen. Hälften av de intagna saknar fullföljd grundskola.
Man kan där få den utbildning man är mest i behov av. Man kan ta datakörkort och även få
yrkesutbildningar. Kvinnorna utbildas till frisörer och i kosmetik. Utbildningslokalerna är
gemensamma för män och kvinnor, men de träffar inte varandra under utbildningarna och är för
övrigt helt åtskilda. På den avdelningen kan man också få träffa präster när som helst under hela
dygnet. Man kan även få skuldrådgivning.
Nästa anhalt i rundvandringen var mottagningsavdelningen där alla nyintagna utreds under sex till
åtta veckor innan slutlig placering på någon av fängelsets avdelningar. Där utreds var och ens
individuella behov. Efter hand som den individuella behandlingsplanen blir klar skrivs kontrakt
med den intagne. De som bryter kontraktet går miste om vissa förmåner.
Slutligen besökte vi den modernaste avdelningen på fängelset vilken är tagen i bruk 2003 samt
snickeriverkstaden där 25 intagna arbetar.
Enligt Herr Hoch har personalen trygga anställningsförmåner. De går i pension vid 60 års ålder
och deras inkomst är tydligen högre än för motsvarande personalgrupper i Sverige.
Information om Weisser Ring
Under middagen vid vårt hotell Christinenhof på kvällen den 15 oktober fick vi information om
Weisser Ring av Herr Winterfeldt. Weisser Ring motsvarar till stor del den svenska
brottsofferjouren. Weisser Ring bildades1976 och har 60 000 medlemmar i hela Tyskland.
Weisser Ring har inga statliga bidrag utan finansieras via medlemsavgifter och sponsorer.
Weisser Ring hjälper brottsoffer då de behöver kontakter med polis och med andra myndigheter.
Man ställer också upp som vittnesstöd vid rättegångar. Man kan bidraga med 150 euro för att
underlätta brottsoffers stöd från psykologer eller psykiater. Weisser Ring kan även ge brottsoffer
upp till 250 euro i nödhjälp. Förra året fick 50 brottsoffer i Mecklenburg-Vorpommern hjälp av
Weisser Ring.
I Mecklenburg-Vorpommern har Weisser Ring 800 medlemmar varav 130 arbetar aktivt.
Brottsoffren får av läkare, polis och andra myndigheter information om Weisser Ring. Vid
hembesök hos brottsoffer arbetar man alltid två och två. Någon medlingsverksamhet arbetar man
inte med.
Besök på ungdomsfängelset i Neustrelitz den 16 oktober.
Tidigt på morgonen den 16.10 åkte vi i sydostlig riktning i tre timmar innan vi kom fram till
staden Neustrelitz som ligger ganska nära gränsen till Polen. Här hälsade oss fängelsechefen Herr
Berndt Eggert oss välkomna. Han var sedan med oss under hela besöket liksom Frau Hanke,
biträdande chef och Herr Kämpfe, ekonomichef.
Herr Bischof, behandlingsansvarig, gav oss sedan en information om fängelset som startade sin
verksamhet så sent som 2001. Fängelset tar emot ungdomar, både pojkar och flickor, i
åldersgruppen 14 till 24 år. För närvarande har man 217 intagna varav 10 är flickor. De intagna är
alla från Mecklenburg-Vorpommern och är dömda för alla slags brott där våldsbrott och
egendomsbrott dominerar. De flesta avtjänar strafftider på mellan ett och tre år. De med långa
straff flyttas vid 24 års ålder över till vuxenfängelser. De flesta intagna bor i enkelrum. Åtta
intagna bor två och två. Det är sådana som har ett visst självskadebeteende. Risken för att de ska
skada sig själva minskar om de inte bor ensamma. För de med allvarligt självskadebeteende har
3
man ständig kontroll över. Ungdomarna väcks kl. 06.00 på morgonen. De arbetar sedan fram till
16.00 och låses in i sina rum kl. 20.00.
De intagna har möjlighet att läsa in sin ofta bristfälliga grundutbildning. De kan även läsa upp till
full gymnasiekompetens. Man bedriver även socioterapi, ekonomisk rådgivning samtalsterapi
mm. Huvuddelen av verksamheten i fängelset består annars av praktiska utbildningar. De
nyintagna placeras först på en mottagningsavdelning där man under sex till åtta veckor utreder
vilket behov den intagne är i behov av. När det fastställts överförs den intagne till annan
avdelning. De intagna kan placeras i en rad olika sysselsättningar eller utbildningar såsom
trädgårdsskötsel, bland annat finns en vingård, målning och lackeringsutbildning, cykelmekanik,
kockutbildning, musikutbildning, träsnideri, vattensport, fotboll, teater samt djurskötsel. Det
finns grisar, får, hästar och kaniner på fängelset.
De intagna får mycket besök av anhöriga. De kan även få permissioner men den första är alltid
bevakad. Många vistas sista tiden innan de friges på en öppenvårdsavdelning som ligger i en
särskild byggnad utanför den höga stenmur som omgärdar hela fängelset.
Herr Bischof avslutade informationen och vi fick äta lunch serverad av de intagna som går i
fängelsets kockskola. Man hade dukat borden i blågula färger dagen till ära.
Efter lunchen påbörjade vi en rundvandring i fängelset och fick se hur de intagna bor. Vi besökte
först den avdelning där flickorna bor. Denna flickavdelning ligger i samma byggnad som
häktesavdelningen. Intagna kvinnor har möjlighet att få ha barn upp till tre års ålder med sig. I de
rum där kvinnor kan få vistas tillsammans med barn var utrymmena betydligt större än i övriga
rum. För närvarande finns inga mödrar med barn intagna. Efter det besökte vi snickeriet där
femton av de intagna pojkarna utbildas i att tillverka möbler.
Slutligen besökte vi den byggnad som ligger utanför muren. Där är de placerade som skött sig
särskilt bra och som därför får vara där under den sista delen av strafftiden. De har oftast fått
arbete utanför anstalten och de har inga låsta rumsdörrar. De får också permission en gång per
månad. I samma byggnad finns också sådana intagna som dömts av särskild ungdomsdomstol till
fängelse upp till fyra veckor. De har program på dagarna.
Efter det tog vi avsked. Vid såväl detta besök som vid det förra besöket på fängelset i Bütsov
blev vi mycket väl mottagna. Det var meningen att vi skulle betala fem euro för lunchen på
ungdomsfängelset men dessa pengar ville inte chefen för fängelset, Herr Eggert, ta emot.
Lördagen den 17.10 gjorde vi en utflykt till hansastaden Wismar. Här, liksom i de flesta andra
städer i det forna Östtyskland, finns de gamla byggnaderna kvar i ofta restaurerat skick. Wismar
tillhörde formellt Sverige ända tills 1903. Man märker en hel del av svensktiden i staden ännu i
dag. Utflykten till Wismar avslutades med ett besök på ett champagnebryggeri. På lördagskvällen
avslutades studiebesöket med middag på museirestaurangen Rachhaus i en den lilla byn Möllin
strax utanför Gadebusch. Vid middagen deltog Gadebusch borgmästare med maka. På söndag
morgon inleddes sedan hemresan som gick utan incidenter. Vi får tacka Håkan Bürgemeister för
ett utmärkt reseledarskap och busschauffören Lennart Brusgård som tryggt körde oss den långa
vägen fram och tillbaka.
Vid tangenterna
Lars Andersson
4