LÅNGA OCH KORTA VOKALER
Ordet KOTI (hem) har ett kort O-ljud. Då skriver man en bokstav O.
Namnet JOONAS har ETT LÅNGT O-LJUD. Då skriver man TVÅ BOKSTÄVER.
Der här med lång eller kort vokal är viktigt att kunna. Varför det?
Jo, titta här:
Tuli
Tuuli
Sika
Siika
Liten skillnad på uttalet, stor skillnad på betydelsen. Det är viktigt att höra skillnaden mellan
långt och kort ljud.
Det skall vi träna.
Lyssna på i-ljudet.
Tili
Tiili
Lyssna på a-ljudet.
Savi
Saavi
PARTITIIVI
1. tavarat pöydällä.
När du räknar hur många pennor, sudd etc. måste du ändra ordet lite.
När du har bara en penna, säger du ”yksi kynä”.
Har du två, så säger du ”kaksi kynää”. Ett extra ä på slutet.
Flera exempel:
Yksi auto
Kolme autoa.
Kirja; kumi; tussi; jne.
Yksi terotin
Viisi terotinta
2. Taululla: Sama tekstinä
Den här kasusformen heter PARTITIV. Nu var det kanske första gången du hörde ordet
PARTITIV. Men du kommer att höra ordet flera gånger under den här kursen. PARTITIV.
När du hör ordet PARTITIV, eller PARTITIIVI på finska, då vet du, att du ska lägga till a
eller ä på slutet av ordet.
Partitiv används efter räkneord –förutom 1 (ett) – samt halv puoli och många
monta
Nu kommer vi att ändra den här GRUNFORMEN till en PARTITIVFORM.
3. Övning:
kumi
auto
kirja
tussi
kumia
kynä
hyvä
teroitin
CD-soitin
huone
hame
GENITIV
Nu får du lära dig hur man bildar en kasusform som heter genitiv. Genitiv är den formen som
uttrycker ägande.
Min systers kompis. pappas bil, Hannas bok. På svenska lägger du till bokstaven –s. På finska
lägger du till bokstaven –n: siskon, isän, Hannan
Svenskan har också en kasusändelse, nämligen genitiv –s: Annas bil.
Svenskans genitiv –s motsvaras i finskan av genitiv –n: Annan auto.
Genitiv formen består av två delar: stamdelen och ändelsen.
Stammen används också med en hel del andra ändelser, som du kommer att lära dig lite längre
fram. Ett bra råd: när du pluggar glosor, GLÖM INTE att plugga också genitivformen.
I orlistorna förekommer först GRUNDFORMEN, sedan GENITIVFORMEN och sist
PARTITIVFORMEN.
Svenskan har också en kasusändelse, nämligen genitiv –s: Annas bil.
Svenskans genitiv –s motsvaras i finskan av genitiv –n: Annan auto.
Isä
Sisko
Hanna
Max
Koira
Max
Joonas
Här kan det också ske STADIEVÄXLING:
Matti
Mikko
Kuppi
Äiti
Poika
Tupa
Stadieväxling av k, p och t
När man böjer finska ord som innehåller konsonanter k, p, t, kan det ske vissa
förändringar av dessa konsonanter. Fenomenet kallas för stadieväxling.
En av två konsonanter försvinner:
kk – k
pp – p
tt – t
laukku - laukun
kauppa - kaupan
hytti – hytin
K, p, t ändrar form eller försvinner helt:
nk – ng
p-v
t-d
k -
Helsinki, Helsingin
halpa - halvan
äiti – äidin
Poika - pojan
Hur ändras följande ord med ändelsen –n?
kuppi
tukka
sukka
katu
turkki
äiti
______________________
______________________
______________________
______________________
______________________
______________________
Hur är ordet i sin grundform? Ta först bort ändelsen och sedan avskaffa stadieväxling.
Takin
Kaupan
Luokan
Ruoan
Hangon
Turun
Matin
______________________
______________________
______________________
______________________
______________________
______________________
______________________
