Geografi miljö och lärande – en helhetsbeskrivning av
huvudämnet
Huvudämnet Geografi miljö och lärande är ett professionsämne inom lärarutbildningen
och riktar sig till studenter som ska vara verksamma inom förskola, grundskolans tidigare
och senare skolår samt gymnasieskolan. Huvudämnet är tvärvetenskapligt och byggs upp
av ett innehåll från både naturgeografi, samhällsgeografi, ekologi, och miljö som
integreras med frågor som rör lärande och lärandets villkor. I villkoren för lärandet ingår
såväl ett allmänpedagogiskt som ett ämnesdidaktiskt stoff. I huvudämnet ingår 25
veckors verksamhetsförlagd tid. Inom flera av huvudämneskurserna finns ett värdefullt
samarbete med de geografiska institutionerna vid Lunds universitet. Det handlar både om
kompetensutbyte samt om att säkra kontakten mellan lärosätenas olika forskningsmiljöer
inom huvudämnet.
Studenternas erfarenheter från verksamheten diskuteras, analyseras och kopplas till de
högskoleförlagda studierna. Studentens språkliga förmåga och det egna skrivandet
utvecklas successivt och denna progression utgör en viktig del i utvecklingen mot att bli
en professionell lärare. I huvudämnet Geografi miljö och lärande etableras tidigt ett
vetenskapligt förhållningssätt som fördjupas under utbildningen. Det handlar bl. a. om att
kunna tillvarata och använda vetenskapligt grundad kunskap som en del av den egna
kunskapsprocessen. Studenterna ska också kunna problematisera och analysera
förhållandet mellan vetenskapliga teorier och det som sker i skolan.
I huvudämnet tydliggörs samspelet mellan människan och det fysiska rummet som hon
verkar och lever i ur perspektiven dåtid nutid framtid. Detta studeras lokalt, regionalt och
globalt i både i natur- och kulturlandskapet. Naturen ger förutsättningar och
begränsningar för mänsklig verksamhet som leder till att människan utvecklar olika
socioekonomiska samverkansformer och regelsystem samt olika tekniska lösningar.
Studenten studerar likheter och skillnader mellan olika delar av såväl det egna landet som
världen och inser därmed att dessa utgör grunden till människors olika levnadsvillkor och
kulturer. Det internationella perspektivet utgör därmed en naturlig del av huvudämnet då
globala frågor som t ex jämförelser mellan öst, väst, nord och syd är självklara. De
komparativa perspektiven fördjupas på avancerad nivå där även kursmoment har
möjlighet att genomföras i andra länder.
Viktiga frågor som överlevnad, resursanvändning, ekologi och miljöpåverkan fokuseras i
huvudämnets kurser. Dessa frågor innefattar etiska överväganden liksom förmågan att se
samband, sammanhang och helheter. Samspelet människor emellan måste leda till ett
gemensamt ansvarstagande för användningen av jordens resurser detta för att möjliggöra
en långsiktig hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling går som en röd tråd genom
samtliga kurser och konsekvenser av människors olika val och den egna beredskapen att
handla diskuteras fortlöpande. Studenten ska utveckla sin förmåga att delta i
samhällsdebatten kring dessa frågor. Genom detta stärks även studentens egen
handlingskompetens.
Studenten ska omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnesområden inom huvudämnet
så att alla barn och ungdomar lär och utvecklas. Didaktiska överväganden är centrala då
studenten motiverar val av innehåll och arbetssätt kopplat till vem som ska lära. Här
diskuteras även hur huvudämnets innehåll kan bearbetas från förskola till gymnasieskola.
Frågor som berör bedömning av elevernas lärande och utveckling kopplas till
utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Värdegrundsfrågor genomsyrar
innehållet i de olika kurserna i huvudämnet och begreppet en skola för alla är centralt.ex
då studenterna arbetar med att tolka de egna styrdokumenten och samtidigt drar
paralleller till de styrdokument som gäller för barn och elever i förskola, grundskola och
gymnasieskola eller då frågor om inflytande för barn, elever och föräldrar diskuteras. På
avancerad nivå fördjupas det specialpedagogiska innehållet bland annat genom att
studenten analyserar begreppet en skola för alla och diskuterar möjliga vägar för att
förverkliga visionen om en verksamhet som inkluderar alla. Vidare framhålls vikten av att
förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever.
Integrering av verksamhetsförlagd tid och högskoleförlagd tid sker i huvudämneskurserna.
Det självständiga arbetet på grundnivå medför en fördjupning av denna integration. I detta
arbete beskriver och analyserar studenten erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden
och knyter an till den teoretiska delen av huvudämnet. Det självständiga arbetet ska leda
fram till ett vetenskapligt skrivande och tänkande och en handlingsberedskap för det
framtida yrket och på så sätt förbereda för det avslutande självständiga arbetet på avancerad
nivå.
Laborationer, fältarbete, praktisk problemlösning, arbete med egna konstruktioner och
geografiska modeller är viktiga redskap i huvudämnet och har funktionen av att
underlätta förståelsen av komplicerade begrepp och abstrakta sammanhang. Studenten
använder dessutom IKT genom hela utbildningen för att söka information, kommunicera,
dokumentera och redovisa. Vidare utvecklar studenten sin förmåga att använda IKT som
redskap för sitt eget såväl som andras lärande.
Utvecklingen av ämnesbegreppen sker i kommunikativa sammanhang och huvudämnets
innehåll förutsätter sitt specifika språk särskilda språkande. Studenterna arbetar med att
identifiera och problematisera vad detta innebär och hur det kan omsättas på ett
funktionellt sätt i lärandesituationer både i skola och förskola. Språkutveckling är en
förutsättning för lärande och gäller såväl barn och ungdomar som studenter. Lekens
betydelse för barns språkutveckling och lärande framhålls specifikt för studenter med
inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år. Lek spelar dessutom stor roll för
barnets hela utveckling, dess förmåga till empati, socialisation och koncentration. I
huvudämnet Geografi miljö och lärande studeras även elevers läs- och skrivinlärning och
språkutveckling så att den blivande läraren kan ansvara för detta i skolan.
Malmö högskolas perspektiv – etnicitet och migration, genus och miljö ingår i
huvudämnet både som innehållsområden och som perspektiv på lärandets villkor. På
grundnivå sätter studenten in sig i vilka frågor som omfattas i perspektiven, och varför
dessa perspektiv är viktiga samhällsfrågor och hur de inkluderas i uppdragen för förskola
och skola. Vidare diskuteras vilken betydelse kunskaper inom dessa områden har för att
förstå de samhällsförändringar som skett. Studenten använder sina kunskaper inom
perspektivområdena som analytiska redskap vid tolkning av styrdokument samt
argumentation för de didaktiska val som görs. På avancerad nivå formulerar studenten
självständigt problemställningar om innehållet där perspektiven synliggörs. Detta sker
med syfte att studenterna ska fördjupa sina kunskaper i ämnesområdena och få en ökad
förståelse för frågornas komplexitet.
Studentinflytande
Efter halva tiden i en kurs samtalar kursledaren och studenterna utifrån kursens syfte,
lärandemål och innehåll. Är vi på rätt väg?
Varje kurs avslutas med en individuell skriftlig utvärdering utifrån kursens syfte och mål.
Dessa kursutvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och
studenterna gör i anslutning till kursens avslutning.
NMS har även ett studeranderåd där varje huvudämne har studeranderepresentanter.
Studentråden sammanträder tre gånger per termin.
