Tema 1 – Hörsel
Vid sjukdomen otoscleros får man en
patologisk bentillväxt i mellanörat som så
småningom leder till att det hörselben som
sitter i ovala fönstret fastnar mot
omgivningen och inte kan röra sig normalt.
Detta gör förstås att de ljudsignaler som leds
via trumhinnan och hörselbenen inte
fortplantas som de ska in till innerörat, med
hörselnedsättning som följd. Otoscleros har
ärftliga komponenter och är vanligare hos
kvinnor än hos män. Om
hörselnedsättningen blir stor kan en
operation där hörselbenet i fråga ersätts
med en protes (se bild) bli aktuell.
Tema 1 – Del A (5p)
Vilket är det latinska namnet på det hörselben som ersätts med en protes vid en
otosclerosoperation?
SVAR: Stapes
Vilket är det latinska namnet på det hörselben som fäster emot trumhinnan?
SVAR: Malleus
Rörelserna hos båda dessa hörselben påverkas av två små muskler som fäster mot
respektive ben. Vilka är de latinska namnen på dessa båda muskler?
SVAR: M. stapedius och m. tensor tympani
Ovala fönstret och runda fönstret är båda belägna intill en rundad utbuktning på mellanörats
mediala vägg. Vad kallas denna utbuktning och vad är det som ger upphov till utbuktningen?
SVAR: Promontorium, som cochlea (snäckans basalvindling) ger upphov till.
En operation i mellanörat kan i olyckliga fall leda till att en nervgren som löper längs med
den övre kanten av trumhinnans insida blir skadad. Vilka funktioner bortfaller vid en
komplett skada på denna nervgren?
SVAR: Den parasympatiska innervationen av glandula submandibularis och glandula
sublingualis, vilket ger bortfall av sekretionen från dessa körtlar, samt smaken på de främre
delarna av tungan.
Tema 1 - Del B. (5p)
Klargör med figur hur cochlean och det cortiska organet ser ut i mikroskopet. Ange detaljerat
olika strukturer. Vilka olika rum kan urskiljas? Vilka olika celler finns i det cortiska organet?
Svar:
Tema 1 - Del C. (5p)
Beskriv med text och bild hur vi kan uppfatta ljud. Vad sker från det att en ljudvåg når örat
tills vi registrerar ljudet som t.ex. tal eller sång. Inkludera relevanta strukturer i ditt svar och
relatera dessa till den funktion du beskriver.
Svar: Fig. 17-30, 17-31, 17-32 med tillhörande text sid 585 ff. Martini Ed. 9.
Tema 2 – Respiration
Luftvägarna är de delar av andningsorganen genom vilka luft flödar för att komma från den
yttre miljön (atmosfären) till alveolerna i lungorna där gasutbytet sker. Andningen är det
som styr hur luft flödar in och ut ur luftvägar och lungor, och är avgörande för att kroppen
skall kunna avge koldioxid, reglera pH-balans samt att ta upp syre.
Tema 2 – Del A (5p)
Beskriv hur nässkiljeväggen är uppbyggd, gärna med hjälp av en enkel skiss. Ange de latinska
namnen på ingående delar.
SVAR:
Beskriv var i näshålan de olika bihålorna tömmer sig.
SVAR: Sinus frontalis, sinus maxillaris och den främre gruppen av cellulae (sinus) ethmoidalis
tömmer sig i meatus nasi media. Den mellersta och bakre gruppen av cellulae ethmoidalis
tömmer sig i meatus nasi superior. Sinus sphenoidalis tömmer sig vid recessus
sphenoethmoidalis.
Slemhinnan i näshålan försörjs med arteriellt blod genom fr.a. tre större artärgrenar. Ange
de latinska namnen på dessa tre artärgrenar samt de latinska namnen på de större artärer
varifrån respektive artärgren kommer.
SVAR: A. sphenopalatina från a. maxillaris; A. ethmoidalis anterior och a. ethmoidalis
posterior från a. ophthalmica.
Tema 2 – Del B (5p)
Klargör med text och/eller figur hur epitelet ser ut i de olika delarna av luftvägarna. Ange
vidare hur det i de angivna delarna förhåller sig med förekomst av brosk, körtlar,
sekretoriska celler och specialiserade ytstrukturer på epitelcellerna.
Svar:
Näshålan
Larynx
Trachea
Huvudbronk
Lobär bronk
Segmentbronk
Bronkiol
Terminal bronkiol
Respiratorisk bronkiol
Alveol
Epitel
Flerradigt/luktepitel
Flerradigt
Flerradigt
Flerradigt
Flerradigt
Flerradigt
Flerradigt - enkelt cyl.
Enkelt cyl. - kubiskt
Enkelt kubiskt
Enkelt skiv/platt
Brosk
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Körtlar/Bägarceller
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Kinocilier
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Delvis
Nej
Tema 2 – Del C (5p)
Beskriv hur andningen regleras. Inkludera i svaret hur detta sker viljemässigt och utan vårt
medvetande. Inkludera beskrivningar av involverade fysiologiska reglermekanismerna och
namnge relevanta strukturer i ditt svar. Ge minst två exempel på andningsstimulerande
faktorer utöver viljemässig styrning.
Svar: Fig. 23-26, s. 850-851, Martini Ed 9.
Tema 3 – Smärta
Smärta är en viktig och vanlig anledning till att människor söker sjukvård, inte minst
tandvård. Smärta orsakar mycket personligt lidande och kostar samhället mycket
pengar. Det är alltså mycket viktigt att ha goda kunskaper om smärtsystemet i det
kliniska arbetet.
Tema 3 - Del A (5p)
Beskriv i detalj de neuroanatomiska bansystem som smärtsignaler löper i från
underkäkens tänder till thalamus. Ange namn på och var det ev. finns synaptiska
omkopplingsstationer, ev. överkorsning av medellinjen, och vilken del av thalamus
som engageras. (5p)
Svar: Neuranatomiska vägar: N. Alveolaris inf, via ggl. V, Radix n. V, in i
hjärnstammen vid pons, viker av caudalt, synaptisk överkoppling i Nucl. Tractus
spinalis n. V på olika nivåer i nucl. Oralis, nucl. Interpolaris och nucl. Caudalis,
korsning över medellinjen till tractus spino(trigemino)-thalamicus till thalamus VPM.
Tema 3 - Del B (5p)
Vilka två huvudtyper av primärafferenter leder smärtimpulser. Vad kännetecknar de
två typerna?
Ange en transmittor som frisätts i dessa primärafferenters synapser.
Rita en enkel skiss av en kemisk synaps och ange dess huvudkomponenter.
Svar:
A-delta-fibrer– myeliniserade – tunna – ledningshastighet 5-30 m/s – förmedlar den
”omedelbara” skarpa och väl lokaliserade smärtupplevelsen.
C-fibrer - omyeliniserade – mycket tunna – ledningshastighet 0.5-2 m/s – förmedlar
dov, diffus och mer långvarig smärtupplevelse.
Glutamat, Substans P (ATP och CGRP kan även godtas)
Se Martini bild 12-17
Tema 3 - Del C (5p)
Särskilt vid kroniska smärttillstånd kan ofta flera komponenter urskiljas i smärtupplevelsen.
Förklara innebörden av nedanstående två komponenter och ange vilka områden av
storhjärnebarken som medierar respektive komponent.
Sensorisk diskriminativ komponent
Affektiv komponent
Förklara även innebörden av begreppet ”Refererad smärta”.
Svar:
Sensorisk diskriminativ komponent: ”Själva registreringen” av smärtans lokalisation,
intensitet och kvalitet – förmedlas av primärsensoriska kortex (S1 och S2)
Affektiv komponent: Den känslomässiga upplevelsen av smärtan (ofta ett större kliniskt
problem än den sensoriska komponenten) – förmedlas av bl a främre cingularcortex
(”anterior cingulate cortex, ACC”), prefrontal cortex och insula-området av cortex.
Refererad smärta - t ex utstrålning i vänster arm vid hjärtinfarkt – p g a konvergens av
primärafferenter från olika regioner till samma projektionsneuron (dorsalhornsneuron eller
neuron i den spinala trigeminuskärnan, Nucleus Ca
Tema 4 – Digestion - Ventrikeln
Magsår, ulcus ventriculi, är en vanlig åkomma som kan ge upphov till magsmärtor och
blödningar. Magsår uppstår då skadliga faktorer i magsäcken övertrumfar de skyddande. De
vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter Pylori och efter intag av
smärtstillande läkemedel av typen NSAID.
Tema 4 – Del A (5p)
Mellan levern och magsäcken samt den första delen av duodenum löper en duplikatur av
bukhinnan benämnd omentum minus. Vilket är det latinska namnet på den del av
magsäcken där omentum minus fäster in?
SVAR: Curvatura minor
Den del av omentum minus som löper mellan levern och duodenum har ett särskilt namn.
Vilket är det latinska namnet på denna struktur och vilka är de latinska namnen på de tre
kärl/gångar löper igenom strukturen?
SVAR: Lig. hepatoduodenale, i vilken a. hepatica propria, v. portae hepatis och ductus
choledochus löper.
Vad heter den nerv som försörjer magsäcken med preganglionära parasympatiska
nervfibrer, och hur långt utefter magtarmkanalen svarar denna nerv för den parasympatiska
innervationen?
SVAR: N. vagus, som innerverar tarmen fram till ungefär den vänstra colonflexuren.
Den arteriella blodförsörjningen av magsäcken och flera andra organ i den övre delen av
bukhålan kommer från en av de större grenarna från aorta. Vilket är det latinska namnet på
denna aortagren?
SVAR: Truncus coeliacus.
På aorta, i anslutning till avgången av kärlet i frågan ovan, ligger en ansamling av nervceller.
Vad är detta för typ av nervceller och hur löper dessa nervcellers axoner till sina målorgan?
SVAR: Postganglionära sympatiska neuron, vars axoner följer artärerna (i detta fall grenarna
från truncus coeliacus) till sina målorgan.
Tema 4 – Del B (5p)
Klargör med text och figur magsäckens mikroskopiska anatomi (histologi). Svaret skall
klargöra slemhinnans utseende och karakteristika, magsäcken väggstruktur, magsäckens
olika körtlar samt sekretoriska celltyper och deras respektive sekretionsprodukter.
Svar:
Epitelet ut i magsäcken: Enkelt cylindriskt epitel (med mucigengranula för att skydda
ventrikelslemhinnan).
Väggen i magsäcken består av: 1. Tunica mucosa (lamina epithelialis, lamina propria, lamina
muscularis mucosae); 2. Tela submucosa; 3. Tunica muscularis externa; 4. Tunica serosa.
Körtlar i magsäcken: 1. Pyloruskörtlar. 2. Cardiakörtlar. 3. Funduskörtlar.
Sekretoriska celltyper och deras respektive sekretionsprodukter: 1. Huvudceller –
pepsinogen; 2. Parietalceller – IF (= intrinsic factor) + HCl; 3, Mukösa halsceller – slem; 4.
Endokrina celler – hormoner (t.ex. ghrelin, gastrin, bombesin).
Tema 4 – Del C (5p)
Beskriv magsaftens innehåll och hur sekretionen av magsaft regleras. Vad har respektive
sekretionsprodukt för betydelse och funktion.
Svar: s. 881-882, Fig. 24-25 och 24-27, Tabell 24-1, Martini Ed. 9.
Tema 5 – Menstruationscykeln
Menstruationscykeln (av latinets mensis som betyder "månatlig") är tidsintervallet mellan
två menstruationsblödningar räknat från första dagen av en menstruation till första dagen av
den nästkommande. Menstruationscykeln är en serie återkommande fysiologiska
förändringar i kvinnans kropp, som har med förutsättningarna för att få barn och styrs av
olika hormoner. Mellan pubertet och övergångsåldern går kvinnor igenom ungefär en
menstruationscykel per månad.
Tema 5 - Del A. (5p)
I bilden nedan av uterus är tre olika delar (delar, inte lager eller skikt) av organet utpekade.
Ange de latinska namnen på de utpekade delarna.
Uterusväggen kan delas in i tre lager, av vilka de två inre kan ses i bilden ovan. Vilka är de
latinska namnen på dessa tre lager? Ange namnen i rätt ordning från utsida till insida.
SVAR: Perimetrium, myometrium och endometrium.
Uterusväggens yttre lager är en fortsättning ner i bäckenet av en struktur som främst
återfinns i buken. Vilket är det latinska namnet på denna struktur?
SVAR: Peritoneum
Blodförsörjningen av kvinnans inre genitalia sker huvudsakligen via grenar från en artär som
även försörjer flera andra organ i bäckenet. Vilket är det latinska namnet på denna artär och
från vilken större artär kommer den?
SVAR: A. iliaca interna, som kommer från a. iliaca communis.
Den andra artären som bildas när den större artären i frågan ovan delar sig, byter namn i
samband med dess passage bakom inguinalligamentet. Vilket är det latinska namnet på
artären efter passagen bakom inguinalligamentet?
SVAR: A. femoralis
Tema 5 – Del B (5p)
Klargör med figur och text den histologiska strukturen i ovariet och uterusslemhinnan samt
hur den förändras under menstruationscykeln.
Svar:
Ovariet:
Uterus:
1. Proliferationsfas: under inflytande av östrogen prolifererar endotel-, bindvävs- och
epitelceller i stratum basale (lager som finns kvar efter menstruation och utgör källa
för regeneration av stratum functionale). Mitoser ses. Epitelcellerna migrerar, täcker
den eroderade endometrieytan och bildar nya körtlar. Bindvävsceller producerar
kollagen och grundsubstans. Spiralartärer ökar i längd, men är endast sparsamt
spiralvridna och når inte till den övre tredjedelen av endometriet. Vid slutet av denna
fas är endometriet ca. 3 mm tjockt. Körtlarna har ett litet lumen (smala körtelrör) och
är relativt raka. Epitelcellerna har glykogeninlagringar.
2. Sekretionsfas: under inflytande av progesteron ses dramatiska förändringar i
stratum functionale (tjock lager i endometriet som stöts av i samband med
menstruation). Endometriet blir ödematöst och når en tjocklek på 5-6 mm. Körtlarna
förstoras och ser ut som ”korkskruvar”. Körtlarna producerar ett muköst sekret som är
ríkt på glykogen. Mitoser ses mer sällan. Epitelcellerna hypertrofierar. Spiralartärerna
ökar i längd och blir mer spiralvridna och kan ses nästan vid endometrieytan. Celler i
stromat omvandlas till deciduaceller.
3. Menstruationsfas: denna fas är resultatet av minskade nivåer av progesteron och
östrogen från ovariet. De minskade hormonnivåerna förändrar blodtillförseln till
stratum functionale, som drabbas av ischemi. Körtlarna slutar att utsöndra och
endometriet minskar i höjd. Upprepade kontraktioner i artärerna förstör ytepitelet och
leder till att kärlen rupturerar. Blodflödet stryps till stratum functionale, men inte till
stratum basale. Blod, uterusvätska, bindvävs- och epitelceller från stratum functionale
stöts av och når vagina. Rester av kärl och körtelrör exponeras. Deskvamationen pågår
tills endast stratum basale finns kvar. Medelblodförlusten beräknas till 35-50 ml.
Tema 5 – Del C (5p)
Menstruationscykeln indelas i olika faser. Namnge dessa och beskriv med ord och en
schematisk bild vad som sker under dessa faser över tid. Det cykliska förloppet involverar
flera hormoner. Namnge dessa samt beskriv deras funktion och inverkan under
menstruationscykeln.
Svar: Fig. 28-25 (se även tillhörande text för beskrivning), Tabell 28-1, Martini Ed. 9.
Tema 6 – Brosk och ben
Brosk kan betraktas som en specialform av bindväv som utvecklats i riktning mot större
viktbärande förmåga. Hos fiskar som hajar och rockor utgörs hela skelettet av brosk. Hos
människan anläggs större delen av skelettet som en broskmodell, men broskvävnaden
ersätts efterhand av ben.
Tema 6 - Del A. (5p)
Hos en vuxen person finns en stor andel av kroppens brosk i lederna. Brosk finns förstås
även i käkleden, även om brosket där skiljer sig en del från i majoriteten av kroppens
synovialleder. Beskriv käkledens olika broskkomponenter.
SVAR: Ledbrosk dels på caput mandibulae och dels i fossa mandibularis, ledbrosk som för
ovanlighetens skull är fibröst brosk. Dessutom finns en discus articularis som delar leden i ett
övre och ett undre avsnitt. Även disken består av fibröst brosk.
Käkledens rörelser åstadkoms framför allt via de så kallade tuggmusklerna. Ange de latinska
namnen på de olika tuggmusklerna samt vilka rörelser respektive muskel medverkar i.
SVAR: M. temporalis, stänger munnen + retraktion; M. masseter, stänger munnen +
protraktion; M. pterygoideus medialis, stänger munnen + malningsrörelser; M. pterygoideus
lateralis, medverkar vid öppning av munnen + protraktion.
Alla tuggmuskler innerveras av grenar från en särskild kranialnerv. Beskriv kortfattat hur de
nervfibrer som innerverar tuggmusklerna tar sig från hjärnstammens yta ner till fossa
infratemporalis. Ditt svar ska inkludera de latinska namnen på i sammanhanget relevanta
strukturer.
SVAR: Nervfibrerna som innerverar tuggmusklerna går som följer: Först i n. trigeminus,
därefter igenom ganglion trigeminale, därefter i n. mandibularis som passerar igenom
foramen ovale, och avgår sedan i fossa infratemporalis som olika muskelgrenar från n.
mandibularis.
Tema 6 - Del B. (5p)
Klargör hur femur bildas och hur benet tillväxer under fosterstadiet och fram till pubertet.
Redogörelsen skall bland annat innehålla en figur med klargörande av celltyper, händelser
och karakteristika i de olika zonerna i epifysplattan.
Svar:
Längdtillväxten i långa rörben sker med en broskmodell som utgångspunkt och kallas därför
för endokondral eller broskpreformerad. Rörbenet anläggs hos fostret som broskmodeller av
hyalint brosk. Brosket i centrum (diafysen) förkalkas i centrum av anlaget och börjar falla
sönder (primärt ossifikationscentrum). Samtidigt tränger det in en kärlrik mesenkymvävnad
som bryter ner det förkalkade brosket och ersätter det med ben. Den inträngande
mesenkymvävnaden består av en kärltapp omgiven av odifferentierade mesenkymceller. I
mesenkymvävnaden finns hematopoetiska stamceller som kan differentieras till monocyter,
som när de vandrar ut från kärl omvandlas till makrofager. Makrofagerna kan genom
cellfusion bild kondroklaster som bryter ned förkalkad broskmatrix. Mesenkymceller kan
differentieras till osteoprogenitorceller som vidare kan differentieras till osteoblaster, som
bildar ben. Dessutom kommer blodbildande celler att bildas som utgör benmärgen. Ett
sekundär ossifikationscentrom bildas distalt om epifysplattan. I epifysplattan där
längdtillväxten sker kan fem zoner identifieras: 1. Vilozon med kondroblaster i isogena
grupper, 2. Proliferationszon med kondrocyter i ”myntrullar” som genomgår mitoser, 3.
Hypertrofizon där kondrocyterna ökar i storlek pga. av otillräcklig näringstillförsel, 4.
Förkalkningszon, och 5. Förbeningszon. Osteoid deponeras av osteoblaster på det förkalkade
brosket (förkalkade benspiculae). Osteoiden förkalkas och blir ben. Fagocyterande
osteoklaster bidrar till modulering av benet.
Tema 6 – Del C (5p)
Benbildning är beroende av flera hormoner. Vilka är dessa? Var produceras de och hur reglerar
de benbildningen? De aktuella hormonerna har även effekter på andra målorgan än ben. Vilka
är dessa och vad reglerar hormonerna där?
Svar: Fig. 18-13, s. 615 med tillhörande text s. 613-615 samt tabell 18-4, Martini Ed. 9. Se
även s. 187-189, inkl. Fig. 6-16, Martini Ed. 9.
