Olika terapiformer för olika personer

Olika terapiformer
för olika personer
Individer som gått i psykodynamisk eller i kognitiv beteendeterapi
skiljer sig tydligt åt när det gäller synen på förändring och vad
som hjälpt dem under terapiarbetet. Olika terapiformer passar olika
individer olika bra. Därför måste mångfald uppmuntras.
D
en slutsatsen drar Thomas Nilsson
och Martin Svensson i en psykologexamensuppsats vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. De har intervjuat 31
klienter, varav 14 genomgått kognitiv beteendeterapi (KBT) och 17 psykodynamisk terapi (PDT). Syftet med intervjuerna har varit att jämföra upplevelsen av
förändring mellan de två terapiformerna.
– Den kvantitativa psykoterapiforskningen har inte kunnat skilja mellan effekten av olika psykoterapiformer, trots
att det finns stora skillnader i teori och
metod. I KBT finns till exempel ett större
fokus på konkreta beteendeförändringar
jämfört med PDT. Vår hypotes var därför
att det borde finnas kvalitativa skillnader
när det gäller själva förändringsupplevelsen, säger Martin Svensson.
De som intervjuades var i genomsnitt
43 år och hade genomgått psykoterapi inom öppenvården i Örebro. Utifrån den
bedömning som gjordes på den aktuella
mottagningen hade klienterna tilldelats
antingen KBT eller PDT. De problem
man sökte för handlade om allt från fobier
till psykoser.
Klienterna fick beskriva den eventuella
hjälp de fått genom psykoterapi och de
fick också reflektera kring frågor om hur
denna förändring gått till och vad som
hjälpt dem. De fick också beskriva eventuella negativa upplevelser av psykoterapin.
– Syftet har inte varit att rangordna terapiformerna sinsemellan. Vi har enbart
utgått ifrån klienternas perspektiv och erfarenheter och försökt att ha så lite påverkan av teoretisk förståelse som möjligt,
säger Thomas Nilsson.
visar att
det finns stora skillnader mellan hur klienterna tänker kring psykoterapeutisk
förändring och vad de upplevt som hjäl-
HUVUDRESULTATET AV STUDIEN
18
– Vi har utgått från klienternas perspektiv, förklarar Martin Svensson och Thomas Nilsson.
pande. Det fanns dock vissa gemensamma
erfarenheter i synen på vad som hade förändrats.
Såväl KBT- som PDT-klienter ansåg att
de hade uppnått en bättre känslomässig
balans med minskad ångest. De upplevde
också att deras känslor blivit mer begripliga och därmed också lättare att hantera.
Gemensamt var också att klienterna
uppskattade att de fått nya verktyg för att
hantera exempelvis ångest, stress och
tvång. Många upplevde också att de genom förändringen får ett annat bemötande från sin omgivning och att de därmed
givits nya möjligheter.
KBT-klienten beskriver emellertid en
mer specifik förändring än PDT-klienten
gör. Framförallt är det exponering – att
möta sina rädslor och sin ångest – som
hjälpt dem.
– Vår hypotes är att man i KBT arbetar
mer fokuserat på att avgränsa ett eller ett
mindre antal problem. I PDT arbetar man
ofta under längre perioder, men också
med fler och kanske vidare problemområden, säger Martin Svensson.
Den nöjda KBT-klienten uppskattar terapeutens roll som expert och vägledare,
och att det finns klara strukturer och mål
för hur behandlingen ska gå till. Något som
stämmer överens med klientens syn på vad
som krävs för att bli hjälpt. Efter terapin
känner klienten att hon inte längre behöver tänka aktivt på att göra saker annorlunda, utan att det sker mer automatiskt.
För den nöjda PDT-klienten handlar
förändringen om att hon fått en bättre
förståelse för sig själv och hur hon fungerar i vardagen, men också hur tidigare
upplevelser påverkar henne i dag. Hon
har också blivit bättre på att sätta gränser
och värna om sina egna behov. För PDTklienten är terapeuten hjälpande genom
att vara subtil i sin påverkan och delaktig
Psykologtidningen 6/04
och medkännande i det som klienten berättar. Terapin ses som en process som
kräver både tid och tålamod.
– RESULTATET AV PDT-TERAPIN är inte lika
tydlig för klienten eftersom hon först en
tid efteråt märker en del av sina framsteg.
KBT-klienten däremot är mer klar över
sina framsteg redan under terapin. Det visade sig också att den nöjda PDT-klienten
är mer ambivalent till sin terapi än den
nöjda KBT-klienten, som är näst intill
helt nöjd, säger Thomas Nilsson.
När det gäller missnöje med terapierna,
anser såväl KBT- som PDT-klienterna att
de haft vissa svårigheter med relationen
till terapeuten och det terapeutiska arbetet. KBT-klienten tycker att terapeuten
varit för styrande och begränsande, medan missnöjet hos PDT-klienten mer
handlar om frånvaron av mål och struktur. KBT-klienten efterlyser mer av dialog
och reflektion, medan PDT-klienten tänker sig en mer handlingsorienterad terapi
med en mer aktiv terapeut.
Martin Svensson och Thomas Nilsson
menar att ett framgångsrikt terapiarbete
inte bara handlar om personkemi mellan
terapeut och klient eller att en viss terapiform skulle vara överlägsen en annan. En
viktig faktor är också hur den specifika terapiformen passar den enskilda individen.
– Det finns fortfarande en förhållandevis begränsad kunskap om vilka personkarakteristika som är avgörande för hur den
enskilde individen tillgodogör sig en viss
terapiform. En angelägen forskningsuppgift vore därför att utveckla bättre instrument för att öka passformen mellan terapiform och den enskilda individen, säger
Thomas Nilsson.
eva nordin
frilansjournalist
Fotnot: Studien heter ”Skillnader mellan kognitiv
beteendeterapi och psykodynamisk terapi” och är skriven
av Thomas Nilsson och Martin Svensson vid Institutionen
för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.
Psykologtidningen 6/04
19