Vad vill samhället med museerna?
Göteborg 8 september 2015
Peter Aronsson
Linnéuniversitetet
Disposition • 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter – vad vi lär av en
europeisk utblick
• 2. Samtida trender och paradoxer
• 3. Vem äger museet?
• 4. Diskussion: länsmuseernas möjligheter
1. Museernas uppkomst och uppgifter:
Kulturpolitikens historia
• Fornborgar, gravar, runstenar
• Kristendomens krafter: kosmologi och statsbildning
• 1600-talets envälden tar plats i Europa och världen
• 1800-talets skapas folk till nationalstater, imperier och kolonier
• 1900 placeras för-industriellt landsbygdssamhälle på museum – demokratisering,
urbanisering, begynnande avkolonisering
• o 2000: mångkultur, turism, region, marknads och utvecklingsideal
Museum legacies: Uffizi, British Museum, National Museum of Finland
Kultur, kunskap och politiskt makt
Nordisk kultur sen istiden - politisk kultur som skiljer åt - migration
Forgetting and remembering: the making of trust and distrust and
ultimately peace and war.
Tyskland och Italien. Bearbetning och förträngning ger tillit eller misstro
Museer är avgörande för kvaliteten på kontraktet mellan
civilsamhälle och politik. Det finns bättre och sämre kontrakt.
Förhandlingar
• Definiera det unika och det
typiska
• Organisera kunskapens olika
fält: historia, konst, etnografi,
natur • Relatera politik och kunskap
• Hantera relevanta skillnader:
region, klass, etnicitet, kön • Skapa, smörja och dämpa
förändring
Medeltid och Förr i Tiden: kulturmiljövård samspelar med temaparker,
romaner och filmproducenter.
Museets uppgifter
Argument för kulturella investeringar som motor för
regional utveckling Kulturbegrepp
Samhällsv Kort sikt
ärde
Lång sikt
Evenemang
Näringarna
Investeringar
Besök
Multiplikator
Levd praktik
Regional
utveckling
Platsattraktivitet
Lokalt
engagemang
nätverkande
Mening
Livsvärden
Bildning
upplevelse
Uthålligt
samhälle
Identitet,
mångfald
demokrati
2. Samtida trender och paradoxer
• Upplevelseekonomi,
estetisering, kulturalisering,
musealisering
• Identitetsarbete, tillit, kreativitet
• Digitalisering, sociala medier
• Globalisering, migration,
glokalisering, regionalisering, EU
• Pendling, motkrafter, reaktion
Nya kulturarv
Privat och kollektiv äganderätt i samspel
Individuella upplevelser och nya helheter
Virtuell mediering - det materiellas dragningskraft
Recept för framgångsrikt
kulturarvsbygge
• Sanna berättelser med
fantasiutrymme
• Tillräckligt komplexa för både
enkla och spänningsfulla bruk
• Entreprenöriellt intresse och
utrymme
• Cirkulation och utbyte mellan
olika sorters ”kapital”
• Fler attraktioner i regionen som
bygger familjebesöksmål
3. Vem, vad och vilka
är museets vi?
• Självbild och berättelse –
utgångspunkt och begränsning
• Den vidare ekologin sammanhang och rolltagande,
med- och motspelare
• En institution, ett mål - flera
skilda, arbetsdelning och
synergier
• Minsta motståndets lag: respekt
för tidigare investeringar/nytänk –
svara på samtidens krav
ekonomiskt
4. Diskussion
• Vem och vad styr, och bör styra,
ett museum?
• Slitstarka dilemman – vilka
samtida hot och möjligheter är
mest angelägna att arbete med?
• Vad innebär den regionala
placeringen för museets
arbetssätt och roll? 1. Museer och nationer
• Mångkulturella imperier • Nya nationer skapar stater
• Gamla stater skapar nationer
2. Det museikulturella
komplexet
• Arbetsdelning
• Universella anspråk
• Gemenskapande
• Transnationella gemenskaper
• Förändringshantering
3. Enhet i mångfald
• Gemensam värld
• Nationell ram
• Kulturaliserad konflikthantering
4. Strategier
1. Naturalisera
2. Orkestrera
3. Mobilisera
• Arbeta igenom
• Distansera
• Polemisera
Slutsatser för
kulturpolitiken
• Museer är infrastruktur för kunskap - men
också politik och ekonomi.
• När de förmår identifiera och bearbeta
verkliga utmaningar bidrar museerna till
viktiga omförhandlingar av den kulturella
konstitutionen.
(Vad innebär det att vara människa i Sverige?
Vilka förebilder är relevanta? Vilken kunskap
skapar tillit, handlingsutrymme, gemenskap,
hållbarhet och kreativitet?)
• Rollfördelning gamla och nya, stad och
land, ting och medier - nya helheter att ta
in. (ALV, Jamtli)
• Både sektor och politik kräver kunskap
och goda utbyten för en utvecklande
samverkan.
