Höstens flytgödsel gö
Höstraps dammsuger jorden på
kväve på hösten. Det är en suverän egenskap som gynnar både
ekonomi och miljö. Extra påtaglig
är egenskapen vid stallgödselspridning där regelverket numera
har minst restriktioner i höstraps
och vall. Det finns all anledning
att öka rapsodlingen och samarbeta kring gödseln med lant­
brukarkollegor.
Text: Henrik Strindberg, Svensk Raps
Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
N
är de nya spridnings­
reglerna för stallgödsel
och växtnäring blev kända
kunde man konstatera att
höstraps – förutom vall – är den gröda
som omges av minst restriktioner och
bestämmelser vad gäller gödsling på
hösten.
10
”Det bör vara ­intressant för höst­rapsodlare
att ta kontakt med animalie­producenter
i närområdet för att på så sätt låta
­höstrapsen bli en gemensam vinstfaktor.”
Nytt regelverk positivt för höstraps
Den här artikelns syfte är inte att belysa alla de negativa konsekvenser de
nya spridningsreglerna har för framför allt landets animalieproducenter
och lantbrukarna som odlar ekologiskt.
Nej, i­ stället ska jag belysa de möjligheter
som höstrapsodling ger genom att vara
spridnings­areal för stora mängder stallgödsel på hösten – inom det nya regelverkets ramar.
Knepig lerhaltsgräns
Höstrapsen får inför sådden gödslas
med upp till 60 kilo kväve per hektar,
oavsett jordart. Även höstvete får gödslas inför sådden, men då måste lerhal-
ten i fältet uppgå till minst 15 procent.
Denna regel kommer för många gårdar
vara en svårbedömd faktor att ta hänsyn till. Ingen lantbrukare kommer våga
gödsla fält som har varierande jordarter,
eller ligger i gränsen för 15 procents lerhaltsinnehåll, utan risk för sanktioner
på gårdsstödet.
Att inte följa spridningsreglerna, är ju
som bekant ett tvärvillkorsbrott. Djurhållande gårdar ligger ofta utanför de
högst avkastande växtodlingsområdena,
och har ofta lerhalter mindre än 15 procent, vilket gör problematiken än större
för denna kategori av gårdar. Alternativet tycks vara att bygga ut sin lagringskapacitet, men även om gödseln går att
Svensk Frötidning 4/11
gör sig bäst i höstraps
Gödseltransport ekonomiskt möjligt
Här följer ett exempel på en så kallad självkostnadskalkyl – det vill säga
en ­jämförelse av det ekonomiska värdet av växtnäringsinnehållet, kontra
­kostnaden att transportera gödseln till ett höstrapsfält.
Lägger man 20 m³ per hektar av flytgödsel från svin – en normal storlek på en
tankvagn idag – så innehåller den enligt tabellvärden 60 kg kväve, 30 kg fosfor
och 40 kg kalium. Förutsättningen är att gödseln har en ts-halt på 8 procent.
Värdet av denna växtnäring uppgår då till 1770 kronor per tankvagn, om
­k vävepriset sätts till 10 kr, fosforpriset till 23 kr och kaliumpriset till 12 kr per kg.
Om taxan för att sprida gödsel är 1300 kr per timme, kan man
lägga cirka 30 minuter på att transportera
gödsel, om ekipaget färdas i 40 km
per timme. Det skulle med andra
ord vara en nollkalkyl att transportera gödsel cirka 20 km. Har man
möjligheten att transportera med lastbil från behållare till en container
på åkern, bör transportavståndet öka till det
dubbla med bibehållen
självkostnad.
Svensk Frötidning 4/11
lagra, så ska den ju användas ekonomiskt i de olika grödorna. Risken för
allför höga givor och dåligt utnyttjad
stallgödsel är överhängande som följd
av de nya spridningsreglerna.
Höstraps suger N på hösten
Ökad odling av höstraps kan därför vara
en lösning på problematiken. Samarbete
mellan animalieproducenter och höst­
rapsodlare kan också vara av intresse
med de nya spridnings­reglerna som
grund. Som visas i exemplet i rutan till
vänster kan man transportera gödsel olika långt beroende på transportsätt mm.
Höstraps har ett stort kvävebehov
på hösten. Enligt försök som utförts av
Svensk Raps ligger N-optimum på 72 kilo
per hektar ett normalår. Höstraps har en
stor förmåga att ta upp detta ­kväve före
vintern. En höstrapsgröda i god tillväxt,
kan nämligen ta upp hela 130 kilo N fram
till november månad. Då har man ändå
bara analyserat de gröna delarna ovan
jord och inte rot­systemet.
»
11
”Grisasådd”. Exemplarisk användning av
flytgödsel till raps på Bergsjöholm utanför
Ystad. Först sprids rapsfröna med en gödnings­
spridare. Följt av flytgödsel och omedelbar
myllning av både rapsfrö och flutgödsel. Av
­erfarenhet ger metoden gårdens bästa raps.
Tidigt N är bra
Höstrapsen har tidigt behov av kväve
efter uppkomsten. Gödsel skall därför
inte plöjas ner, utan läggas så ytligt som
möjligt, och bara myllas. Väljer man att
plöja till höstrapsen, är rådet att sprida
gödseln i plöjningen och sedan i samband med myllning och harvning, bearbeta bort spårbildning som uppstått
efter gödseltunnan. Under torra år kan
en ytligt spridd stallgödselgiva innebära
tillräckligt med fukt för att rapsen skall
gro. Detta under förutsättning att man
kan utföra sådden inom 24 timmar efter
spridning. Kom ihåg att det inte är sådatum som är det viktiga, utan när rapsen
kommer upp!
Höstraps har även behov av fosfor, kalium och svavel på hösten. Kör man ut
gödsel motsvarande 60 kilo N i form av
svinflytgödsel, har man mer än väl även
täckt dessa behov.
Kör aldrig fast
Fastgödsel ska aldrig användas som
gödselmedel till höstraps på ­hösten.
Halminnehållet kommer att binda kvävet under hösten och rapsen
tillgodoses därmed inte av snabbt
­lättillgängligt kväve i samband med
sådden.
Det bör vara intressant för höst­
raps­o dlare att ta kontakt med
animalie­producenter i närområdet för att på så sätt låta höst­r apsen
bli en gemensam vinstfaktor. Använd självkostnads­k alkylen som utgångspunkt för ­resonemang kring
en god affär. ­R apsodlaren kan spara
på mineral­gödselkontot, animalie­
producenten slipper investera i
­utökad lagrings­k apacitet, miljön behöver inte ta emot riskabelt stora
­gödselmängder på ­v åren. Tala om
win-win situation! «
§ De nya spridningsreglerna
De viktigaste spridningsreglerna gällande fr.o.m. 1 januari 2011:
• 1 november till 28 februari är det helt förbjudet att sprida stallgödsel.
• 1 mars till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag i växande gröda. Krav på spridningsteknik finns.
• 1 mars till 31 juli får man sprida alla stallgödselslag på obevuxen mark. Nedmyllning måste ske inom 4 timmar.
• 1 augusti till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag före sådd av höstoljeväxter, max 60 kg N/ha. Nedmyllning ska ske inom 4 timmar.
• 1 augusti till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag till övrig sådd av höstgröda, om lerhalten i fältet är över 15 %, max 40 kg N/ha.
Nedmyllning ska ske inom 4 timmar.
•Fastgödsel får spridas på obevuxen mark 1 oktober till 31 oktober.
Nedmyllning inom 4 timmar.
12
Kanonraps
med ”grisasådd”
på Bergsjöholm
På Bergsjöholms egendom väster om
Ystad, har man god erfarenhet av att
gödsla höstrapsen med flytgödsel från
gris. Enligt inspektor Håkan Jönsson
ger gödsling med cirka 20 ton flyt­
gödsel i samband med sådd gårdens
bästa raps.
− Jag är övertygad om att det gör
nytta inte bara med kväve på hösten
till rapsen, utan också med det fosfor
och kalium som gödseln innehåller.
Med denna giva får man ut 60 kg
kväve, 13 kg fosfor och 35 kg kalium
per hektar.
− Sen vet ju alla att flytgödsel innehåller mängder med andra matnyttiga
närings- och spårämnen. Det blir faktiskt en mer balanserad gödsling med
flytgödsel än med mineralgödsel, menar Håkan.
Bergsjöholm odlar 80-100 hektar
höstraps och har ett samarbets­avtal
med en slaktsvinsproducent i när­
heten. Spridningen hyr man in av en
maskinstation.
− Vi kallar vår metod för ”grisasådd”
och den är en vidareutveckling av den
så kallade Vemmerlövsmetoden, berättar Håkan Jönsson med glimten i ögat
Efter att ha bärgat halmen, som
­används i den egna halmpannan,
sprider man rapsutsädet med TIVE
gödnings­jet, följt av flytgödselspridning med en 24 meter Samson­
spridare. Myllningen utförs med
­Väderstad Cultus. Vid mycket stubb
eller torra förhållande har det hänt
att man före sådden kör en extra gång
med en Väderstad Carrier.
Svensk Frötidning 4/11
