Smörblomma – Ranunculus acris
Familjen Ranunkelväxter
Ängens tindrande smörfat – smörblomman – är en av våra vanligaste växter och känns nog igen av oss
alla. Den föredrar näringsrik jord och hittas ofta vid väg- och åkerrenar, på övergivna ängar och på
betesmarker. Eftersom varken kor eller hästar äter av den skarpt smakande växten, får den stå orörd i
hagen medan den ser sina konkurrenter friseras av de framlöpande mularna. Smörblomman gynnas
därför av bete. Liksom de flesta andra arter av smörblommor har den fem glansiga kronblad och djupt
handflikiga blad på och vid basen av stjälken. Växten blommar i juni–september och sprider sig därefter
med hjälp av små nötter. En annan vanlig smörblommeart är revsmörblomma, Ranunculus repens, som
skiljs från smörblomma bland annat genom sina rotslående utlöpare.
Smörblommor är giftiga och ger obehagliga symptom då de äts och kan ge retningar på huden om de
krossade kommer i långvarig kontakt med den. På grund av dessa egenskaper har växten tidigare använts
för att försöka fräta bort vårtor och bölder. Den har också bland annat använts som omslag mot gikt.
I mitten av blomman finns en taggig kupol av märkesflikar och vid basen av denna sitter
nektargömmena. Tack vare denna strategiska placering av nektarn måste pollinatörerna stöka runt rejält
bland ståndarna och bända sig över kupolen för att komma åt sötsakerna. Under tiden pollineras växten.
Lästips
Här hittar du smörblomma
Den nya nordiska floran - s. 176
Hallands flora - s. 301
Smålands flora - s. 218
Flora Femsionensis - s. 16
Nyttiga växter för människor och bin - s. 149
Örtmedicin och växtmagi - s. 325, 345
Nyttans växter - s. 385
Smörblommor finns i hagmarkerna runt
Femsjö. Titta till exempel vid början av Gula
spåret vid 6309990 N, 1349050 Ö.
