Swedbank Östersjöanalys
Nr 20 y 4 maj 2009
Fem år efter utvidgningen – förlorade år
men långsiktig potential finns kvar
• Finanskrisen till trots: Sett i ett längre tidsperspektiv har både
makro- och mikroekonomisk utveckling varit enastående för de
åtta Öst- och Centraleuropeiska länder som blev medlemmar
2004: Framväxten av marknadsekonomi, demokrati, nya regelverk
och rättssystem samt starkare institutioner är exempel. Dessa
vinningar går inte förlorade till följd av den ekonomiska krisen.
• I en strikt makroekonomisk mening kommer dock 2006-2010 bli
förlorade år för de baltiska länderna och Ungern. I slutet av nästa
år förutser vi att BNP är tillbaka på 2004 eller 2005 års nivåer. De
övriga länderna tappar i likhet med Västeuropa ett par tre år.
• Den ekonomiska politiken blir alltmer avgörande för regionens
länder. Strukturpolitiken bör inriktas på att stärka konkurrenskraften och attrahera nya investeringar. Målet att bli medlemmar i valutaunionen måste balanseras med konjunkturutvecklingen eftersom risken för en alltför procyklisk finanspolitik äventyrar efterfrågan. Stöd från övriga EU är också avgörande för regionen.
• För svenska företag finns en god långsiktig tillväxtpotential i de
nya medlemsländerna. Det handlar om produktion, försäljning och
inköp som kan utvecklas i ännu större omfattning.
I dagarna är det fem år sedan EU utvidgades med tio nya länder1. I
nuläget och under de närmaste åren upplever ett flertal av dessa länder den största ekonomiska krisen i fredstid. De ekonomiska, politiska
och sociala utmaningarna är stora. I ett längre tidsperspektiv fortsätter konvergensen mot de ”äldre” EU-länderna. Levnadsstandarden i
de nyare medlemsländerna kommer att fortsätta att förbättras. Denna
1
Utvidgningen skedde den 1 maj 2004 och de tio länderna var Estland,
Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Malta och
Cypern. Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i januari 2007.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897
analys fokuserar på de åtta central- och östeuropeiska ländernas
ekonomiska utveckling sedan medlemskapet och adderar sedan ett
mer långsiktigt och företagsinriktat perspektiv.
Förlorade år
Sedan början av 1990-talet har samtliga åtta länders ekonomier vuxit
märkbart. Om även prognosen för den nuvarande nedgången räknas
in, där exempelvis de baltiska länderna krymper med 10-15 % 2009
och ytterligare något 2010, är fortfarande uppgången betydande. Den
snabbaste BNP-tillväxten under hela perioden svarar Slovakien och
Polen för, med Estland och Lettand på en tredje respektive en fjärde
plats. Trots den ekonomiska krisen kommer exempelvis Estland ha
mer än fördubblat sin ekonomi sedan 1993.
Hög tillväxt i de nya
medlemsländerna
sedan muren föll
Procentuell förändring i BNP-nivå mellan 1993 och 2010 (%)
1
2
3
4
5
6
7
8
Slovakien
Polen
Estland
Lettland
Slovenien
Litauen
Ungern
Tjeckien
115
106
105
88
87
74
60
59
Källa: WiiW, IMF och Swedbank
Efter EU-inträdet har den inhemska efterfrågan i främst de baltiska
länderna vuxit alltför snabbt driven av kreditexpansion, stigande tillgångspriser och en kraftig lönetillväxt. Medan Lettland i slutet av nästa år sannolikt kommer att vara tillbaka på dryga 2004 års BNP-nivå,
förutses Estland och Litauen nå en BNP-nivå som blir något högre än
2005 års nivå. Därmed är nära nog hela periodens uppsving efter inträdet i EU utraderat. Främst 2006-2010 kommer att kunna beskrivas
som förlorade år ur ett makroekonomiskt perspektiv.
För Ungern och
Baltikum är åren
sedan utvidgningen
förlorade tillväxtår
BNP-nivåer i de baltiska länderna 1993-2010
300
250
Estonia
Latvia
Lithuania
200
150
100
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
50
Källor: WiiW, IMF och Swedbank
2
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
Även Ungern – som haft återkommande politiska kriser i spåren av en
otillräckligt ändamålsenlig ekonomisk politik – kommer att vara tillbaka på 2005 års BNP-nivå. För de övriga länderna innebär den ekonomiska krisen ett eller ett par förlorade år (Tjeckien, Slovakien och
Slovenien) eller i princip ingen tydlig nedgång alls (Polen). Slovakien
och Polen nådde aldrig en likartad stor ackumulerad tillväxt som exempelvis Estland och Lettland – å andra sidan har utvecklingen varit
mer stabil utan alltför stora obalanser. Hur utvecklade ekonomierna
var vid utgångsläget spelar naturligtvis också in.
BNP-nivåer i Ungern, Polen, Slovakien, Slovenien och Tjeckien 1993-2010
300
250
200
Hungary
Poland
Slovak Republic
Slovenia
Czech Republic
150
100
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
50
Källor: WiiW, IMF och Swedbank
Välkommen minskning av obalanserna
Öst- och Centraleuropa uppfattas alltför ofta som en homogen region
i våra svenska diskussioner trots att skillnaderna mellan länderna är
relativt stora. De baltiska länderna ges exempelvis en gemensam beskrivning på ett sätt som aldrig skulle vara fallet i analysen av exempelvis Danmark och Norge. Estland ligger långt före Litauen i konjunkturnedgången, och förutses också ligga före i den kommande
uppgången. Inte alla tre länder har lika stora obalanser. Litauens bytesbalansunderskott (knappt 15 % av BNP) blev aldrig lika stort som
det lettiska (kring 23 % av BNP).
Viktigt att inte dra alla
länderna över en kam
Estland har heller inte större budgetproblem än de flesta andra länder
i Europa, snarare tvärtom. Budgetunderskottet tangerar 3 % av BNP
och den offentliga skulden är lägre än 5 % av BNP. Lettland – å
andra sidan – har fått betydande budgetproblem efter övertagandet
av Parex bank. Här stiger den offentliga skulden från 9 % av BNP
2007 till 40 % nästa år. Det är Lettland som brottas med att få ned
budgetunderskottet och uppfylla IMF:s villkor för nödlån. Stora nedskärningar i budgeten planeras.
Det är variationerna i hur stora obalanserna fått bli och hur de ska rättas till som också ger skillnader i hur de åtta länderna klarar av den
ekonomiska krisen. Där underskottet i bytesbalans och/eller budget
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
Storleken på
obalanserna styr behovet av omställning
3
blivit alltför stora, såsom i bland annat Lettland och Ungern, där krävs
också en större omställning för att hitta tillbaka till en stabil utveckling.
Den finansiella krisen och lågkonjunkturen bidrar till en välkommen
minskning av obalanserna i bytesbalansen ned mot underskott på 35 % i flera länder och till och med mot överskott i några (Estland och
Lettland). Orsaken är att importen sjunker så mycket snabbare än
exporten. Även prisutvecklingen korrigeras ned mot större inslag av
prisstabilitet, för att i Estland och Lettland snarare uppvisa deflation. I
processen att minska obalanserna uppkommer en ”overshooting”, vilket innebär att korrigeringen inledningsvis går väl långt. Att därefter
hitta den långsiktiga balansen kvarstår, så att inte nya obalanser
byggs upp när krisen är över.
Obalanserna
reduceras men det
gäller att hitta
långsiktig balans
Det märks också en politisk skillnad mellan Estland – som har byggt
upp reserver – och Lettland där marginalerna nu är små. Estlands arbetslöshet bedöms stiga i linje med den svenska, d v s upp emot
12 %, medan den lettiska nära nog kommer upp mot 20 % och där
ekonomin kommer i ett tillstånd som liknar depression. I Estland är
risken för sociala och politiska konflikter något mindre, medan de stora nedskärningarna och det allvarliga ekonomiska läget i Lettland
ställer stora krav på ett förtroendeskapande politiskt ledarskap.
Nedgången ökar
kraven på politiskt
ledarskap
Inte bara BNP-utvecklingen avgör
En ekonomi är mer än bara en BNP-siffra. Att dessa åtta länder gjort
avgörande förändringar i rättssystem och regelverk med målet att utveckla marknadsekonomer är något som inte har gått förlorat till följd
av krisen. Hela perioden inför EU-medlemskapet har varit viktig för att
förbättra ekonomiernas funktionssätt. På vissa områden kan lagstiftningen vara mer modern än i Västeuropa.
Mikroekonomiska
framsteg har inte
gått förlorade
De mikroekonomiska vinningarna inkluderar även institutionell uppbyggnad i varierande utsträckning. Fortfarande finns mycket att göra
för att minska byråkrati och korruption. Att förändra attityder och institutioner tar vanligen lång tid.
Estland ligger relativt bra till i många ”ranking-listor” över konkurrenskraft och företagsklimat. Världsbankens undersökning ”Doing business 2009” visar t ex att det är lättare att göra affärer i Estland än i
Tyskland (plats 25). Sverige har halkat ned från plats 14 till plats 17.
Ranking avseende ”Doing business 2009”
2009 2008 Land
22
18 Estland
28
28 Litauen
29
26 Lettland
36
37 Slovakien
41
50 Ungern
54
64 Slovenien
75
65 Tjeckien
76
72 Polen
Källa: Världsbanken (2009)
4
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
Samtidigt innebär den globala konkurrensen att det inte är svårt att bli
förbisprungen. Det är därför viktigt att fortsätta att anpassa regelverk
till förändringar i omvärlden. Polen och Tjeckien får se upp med förlorade placeringar på en inte alltför gynnsam nivå. Likaså har Estland –
trots sin goda placering – fått se sig passerad av bland annat Thailand och Malaysia.
Utan ständiga reformer
är det lätt att bli förbisprungen
Enligt Världsbanken genomförde Estland inga reformer under
2007/2008 som gynnade företagsklimatet. Lettland och Litauen förbättrade registrering av äganderätt, och det blev också lättare att
stänga ned verksamhet i Lettland och i Polen vilket sannolikt är kännbart i denna situation – men å andra sidan kan det innebära att fler
väljer att starta upp affärer där när konjunkturen förbättras.
Den ekonomiska politiken blir allt viktigare
Efter EU-utvidgningen kom initialt tillväxten med nära nog automatik i
de nya medlemsländerna. Den globala finansmarknaden – i form av
utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar – var inriktad
på riskspridning till tillväxtekonomier. Kapitalflöden i form av banklån
ökade också i ett led att fördjupa den finansiella integrationen i Europa. EU-medlemskapet i sig attraherade nytt kapital.
Nu är situationen den omvända. Riskaversion och skuldsanering i
spåren av finanskrisen driver utvecklingen. Nettokapitalflöden till Central- och Östeuropa förutses enligt IMF sjunka från 174 miljarder USD
2007 till 147 miljarder USD 2008 och i år förutses ett utflöde på 38
miljarder USD. De utländska direktinvesteringarna till regionen kan
komma att halveras från 2008 års nivå. Den finansiella protektionismen ökar också till följd av större nationella stödåtgärder i det finansiella systemet. Därutöver sjunker världshandeln. Därmed möter regionen två chocker: 1) Ett stopp i kapitalflöden och 2) En kollaps i handelsflöden.
Två chocker möter
regionen: Stopp i
både kapitalflöden
och handelsflöden
Någon draghjälp från den internationella konjunkturen kan de länder
som har egna finansiella kriser i spåren av stora obalanser således
inte räkna med (främst Baltikum, Ungern). För länder som inte byggt
upp lika stora obalanser (Slovakien, Slovenien, Polen och Tjeckien)
påverkas tillväxten snarare av att exportsektorn krymper vilket ger en
negativ spridning till den inhemska efterfrågan.
Ingen draghjälp från
den globala efterfrågan
Till skillnad från Västeuropa, där diskretionära (aktivt utförda) finanspolitiska åtgärder genomförs och de automatiska stabilisatorerna tilllåts verka full ut, sker åtstramningar i flera av de Öst- och Centraleuropeiska länderna. Finansmarknadens bedömning av storleken på lånebehov (Polen) och regelrätta svårigheter att uppfylla lånebehoven
(Ungern och Lettland) kan bidra till det inte finns förutsättningar att
föra en mer expansiv finanspolitik. För främst Polen och de baltiska
länderna finns också en strävan att uppfylla medlemskap i valutaunionen, vilket bidrar till att finanspolitiken stramas åt.
Politiken blir procyklisk
när finanspolitiken
stramas åt trots
fallande efterfrågan
Länder, som har rörliga växelkurser, har sett sina valutor depreciera
kraftigt efter att finanskrisen förvärrades under hösten förra året.
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
5
Främst polska zlotyn och ungerska forinten har tappat i värde, och i
något mindre omfattning gäller detta också Tjeckien (där utvecklingen
mer liknar Sveriges och Storbritanniens). Polen har vänt sig till IMF
för att få stöd (flexibelt kreditarrangemang för välfungerande länder
med tillfälliga problem där villkoren för lånet mjukats upp).
Små rörliga valutor
utanför valutaunionen
försvagas …
Slovakien och Slovenien är medlemmar i valutaunionen. De baltiska
länderna har fasta växelkurser mot euron (Lettland har en fast koppling till euron med 1-procentig fluktuation mot euron, medan Estland
och Litauen har sedelfondssystem sedan 1992 respektive 1994, vilket
innebär att centralbankerna håller valutareserver som till minst 100 %
täcker den monetära basen i syfte att garantera inlösen av den egna
valutan mot utländsk valuta). Sedelfonderna var tänkta att skydda
länderna från politiska påtryckningar efter självständigheten och bidra
till den monetära stabiliteten. Efter utvidgningen har de fasta växelkurssystemen bidragit till en överdriven kreditexpansion i euro eftersom förtroendet för valutapolitiken var mycket starkt.
Valutautveckling mot euron för ett antal EU-länder utanför euroområdet
(Index 100 = 2008-08-01)
160
150
140
130
120
110
100
90
80
ja n
apr
ju l
07
o kt
ja n
apr
ju l
08
o kt
ja n
apr
09
P o la n d , E U R /P L N [re b a s e 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ]
C ze c h R e p u b lic, E U R /C Z K [re b a s e 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ]
H u n g a ry , E U R /H U F [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ]
S w e d e n , E U R /S E K [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ]
U n ite d K in g d o m , E U R /G B P [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ]
S o u rc e : R e u te rs E c o W in
I och med att grannländernas valutor på senare tid deprecierat ökar
nu påfrestningarna på de baltiska ländernas fastkursarrangemang. I
reala effektiva termer har främst lettiska lats och litauiska litas apprecierat trots lägre inflation och lägre löneökningstakt än många handelspartners. Under 2009 bedömer vi att även de baltiska valutorna
kommer att depreciera i reala effektiva termer. Den interna devalveringen där nedskärningar i budgeten och lägre löner leder till deflation
kommer att gradvis leda till en förbättrad konkurrenskraft, även om
denna metod – i likhet med en regelrätt devalvering – är smärtsam.
… medan länder med
fasta växelkurser får
en initialt försvagad
konkurrenskraft
Tidigare problem med stora bytesbalansunderskott och hög inflation
har minskat, men i stället har ett flertal av länderna fått större underskott i de offentliga finanserna än vad som är acceptabelt utifrån konvergenskriterierna (3 % av BNP). Märk dock att många av de befintliga euroländerna har underskott som närmar sig 6-7 % av BNP. Est-
6
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
land och Litauens underskott är lägre, samtidigt som den totala offentliga skulden är mycket låg.
Det finns möjligheter för främst Estland och Litauen att klara Maastrichtkriterierna givet att de stramar åt budgeten mer än de redan
gjort. Ett medlemskap 2011-2012 skulle då vara möjligt. Polen har tidigare haft samma mål, och givet att ERMII-koppling inte fördröjs
längre än till 2010 finns en möjlighet.
Frågan är om det är rimligt att föra den ekonomiska politiken med en
kraftigt pro-cyklisk inriktning som ytterligare dämpar efterfrågan, eller
om i stället konvergenskriterierna borde ses över och ges ett mer
långsiktigt perspektiv.
Det finns en risk att länderna trots allt inte är redo för ett medlemskap
när den finansiella krisen är över och inflationen åter stiger. Otillräcklig konkurrens på produktmarknader, flaskhalsar på arbetsmarknaden, lönehöjningar inom den icke-konkurrensutsatta sektorn som ökar
i enlighet med den konkurrensutsatta och därmed ökar kostnadstrycket, eller att efterfrågan på konsumtionsvaror driver upp inflationen. Eventuellt återkommer också problemen med stora bytesbalansunderskott givet att inte åtgärder riktas till att öka konkurrenskraften i exportsektorn samtidigt som importen av konsumtionsvaror inte
får tillåtas öka alltför snabbt.
Real effektiv växelkurs (Index 100 = 2005)
135
130
125
120
Index
115
110
105
100
95
90
85
80
05
06
E s to n ia , E E K
E u ro Z o n e , E U R
L a tv ia , L V L
P o la n d , P L N
07
H u n g a ry , H U F
C z e c h R e p u b lic , C Z K
08
09
L ith u a n ia , L T L
Sw eden, SE K
S o u rc e : R e u te r s E c o W in
Förslag om att införa euron unilateralt har fått ett ljumt emottagande i
de baltiska länderna och får ses som en krisåtgärd som även inkluderar en kontrollerad devalvering. I den europeiska centralbanken
(ECB) är argumentationen att en euroanslutning inte bör ses som en
lösning på kortsiktiga problem. Att mjuka upp konvergenskriterierna
för att underlätta för några av de mindre länderna, kan få konsekvenser för valutaunionen när också de större länderna skall anslutas.
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
En euroanslutning är
ingen lösning på kortsiktiga problem …
7
Att EU, ECB, EIB och enskilda nationer – samt inte minst IMF som
fått nya pengar och mjukat upp villkoren – ger stöd för att klara perioden av instabilitet kan därför vara att föredra än att försöka skynda på
en euroanslutning under kristid. Därmed ökar kraven på en sammanhållen politik inom EU för att möta krisen och även långsiktigt stärka
de gemensamma regelverken. Samtidigt kommer det så småningom
finnas anledning att se över Maastrichtkriterierna så att de bli mer ändamålsenliga och långsiktiga till sin natur.
… alternativet är stöd
för att överbrygga
krisen och ansluta
senare
Regionen i ett svenskt företagsperspektiv:
Långsiktighet lönar sig
För svenska företag finns det anledning att följa utvecklingen i Östoch Centraleuropa noga, inte minst utifrån tre affärsområden:
1. Produktion
Under de senaste åren har flera av de nya medlemsländerna fått erfara en kraftig lönekostnadsexpansion, som inte fångats upp av motsvarande utveckling i produktiviteten. Dels har kreditexpansionen drivit upp lönerna, dels bidrar matchningsproblem på arbetsmarknaden
mellan utbildad och outbildad arbetskraft. Många utländska företag
började leta efter nya produktionsområden där både löneläge och löneökningstakt var lägre. Det gäller nu när löneexpansionen avtar att
regionen kan attrahera nya utländska direktinvesteringar med större
inriktning på exportindustrin, och att även förmå gamla investerare att
komma tillbaka. Trots allt är lönenivåerna fortfarande relativt låga, och
kommer att vara så under en ganska lång tid framöver.
Efter den ekonomiska krisen måste tillväxten i regionen baseras på
en uthållig produktion inriktad på ett allt högre förädlingsvärde. Vi ser
en förstärkt trend mot ”mid tech” och även ”high tech”, även om denna process skulle kunna snabbas upp. Att hålla ögonen på: Hur
mycket av de strukturella reformerna/åtgärderna inriktas på utbildning
och forskning?
Lönetillväxt i framtiden
bygger mer på att öka
förädlingsvärdet i
produktionen
Produktionen av tjänster skall heller inte nonchaleras. Turismen
kommer att fortsätta att växa i regionen. Handelns och den hushållsnära tjänstesektorns betydelse kommer också att öka i takt med att
inkomstnivån stiger.
Det kommer att finnas anledning för svenska företag att utveckla outsourcing av både varor och tjänster i en större omfattning än hittills.
Regionens geografiska och kulturella närhet, den relativt goda produktiviteten och marknadens goda underliggande (potentiella) tillväxt
är några anledningar.
Outsourcingpotentialen
finns kvar och har
sannolikt stärkts i och
med krisen
2. Försäljning av varor och tjänster på nya marknader
Efter några år av krympande inhemsk efterfrågan kommer marknaderna i de åtta nya medlemsländerna att fortsätta att växa i en betydligt snabbare takt än i det gamla EU. I samtliga länder – och inte
minst i närbelägna Polen – finns en betydande inhemsk marknad för
konsumtionsvaror och tjänster.
8
Befolkningen kommer
att förbättra sin
levnadsstandard och
efterfråga nya
produkter
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
3. Inköp av varor och tjänster
Regionens betydelse för svenska företag när det gäller inköp växer
ständigt, även om konkurrensen från Asien, Latinamerika och OECDområdet också är påtagligt ökande. För inköpsländerna gäller det att
löpande anpassa produktionskvaliteten till efterfrågan. Svenska företag som arbetar nära leverantören har möjlighet att både utveckla
produkten och garantera kvaliteten.
Samarbete mellan
leverantör och kund
garanterar en bra
produktutveckling
Regionens långsiktiga potential är fortsatt stor
Under de senaste två decennierna har Öst- och Centraleuropa upplevt stora förändringar och en fantastisk utveckling som inkluderar
framväxten av marknadsekonomi, demokrati och starkare institutioner. Lägre arbetslöshet och bättre statsfinanser är några resultat.
Några år av ekonomisk kris kommer att stoppa upp utvecklingen och
leda till smärtsamma neddragningar. Även om de senaste åren kan
anses vara förlorade i en strikt makroekonomisk mening, kommer regionen – på olika sätt i olika länder – dra lärdomar av krisen vilket
kommer att stärka den och göra den än mer konkurrenskraftig.
Den ekonomiska
krisen får inte överskugga regionens
långsiktiga potential
Under de närmaste åren kommer den ekonomiska politiken hamna
med i fokus. Tillväxten kommer inte med automatik. Att fortsätta att
genomföra strukturella reformer som förbättrar ekonomiernas funktionssätt blir allt viktigare. Att fortsätta att förbättra förutsättningarna
för ett medlemskap i valutaunionen är också något som den ekonomiska politiken bör inriktas på, utan att i alltför stor utsträckning äventyra den inhemska efterfrågan genom en för stram budgetpolitik.
Strukturreformer
kommer mer i fokus
Regionen har också mycket att bidra till det gamla EU. Dels genom
samarbetet på olika nivåer i de europeiska institutionerna, dels genom att arbetskraft flyttar till det gamla EU och bidrar med sina tjänster, konsumtion och kunnande. I de nya medlemsländerna har andelsmässigt fler en högre utbildning än i EU-15, vilket innebär att
många som flyttar är överkvalificerade för sina nya arbeten inom
främst handel, byggnation, jordbruk och hotell/restaurang. Mellan
2003 och 2007 ökade stocken av personer från de åtta länderna från
840 000 till 1,86 miljoner, vilket motsvarar 0,5 % av befolkningen EU15.
Det gamla EU gynnas
av det nya EU på flera
sätt
Den stora gruppen immigrerade till Storbritannien och Irland, medan
ökningen för Sveriges räkning endast blev 25 000 personer 20032007 främst från Polen och Baltikum. Även i Sverige är denna migrantstock endast 0,5 % av befolkningen 2007. Vår öppenhet har inte
inneburit en massiv inflyttning av personer, något att tänka på när utvidgningen fortsätter och nya länder kommer in. Sannolikt bidrar den
relativt låga tillväxten av nya jobb och svenska språket till att inte fler
väljer Sverige som migrantland. I det korta perspektivet återvänder
många till sina hemländer till följd av lågkonjunkturen, men i ett längre
tidsperspektiv utökas rörligheten i arbetskraften mellan länderna.
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
9
Hela EU tjänar på att underlätta för de nya medlemsländerna i den
ekonomiska krisen på ett sätt som anpassas till vart och ett av ländernas situation. I ett längre tidsperspektiv kommer hela EU gynnas
av en fortsatt konvergens mellan de nya och de gamla medlemsländerna.
Cecilia Hermansson
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt
tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i
publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och
kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen
därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat
underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna
göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.
ISSN 1103-4897
10
Swedbank Östersjöanalys Nr 20
•
4 maj 2009
