Ylva Rönnelid, Forskar-AT: Projekt om genetiken bakom
mottaglighet för Rotavirusinfektioner och vaccineffektivitet
Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarliga akuta gastroenteriter hos barn i hela
världen och akuta diarrésjukdomar är en av de största orsakerna till mortalitet hos barn
under 5 år i utvecklingsländer. Rotavirus är ett dubbelsträngat RNA virus som infekterar
tarmceller som förlorar förmågan att absorbera vatten vilket ger diarré, med påföljande
dehydrering och elektrolytrubbningar.
För immunologiskt skydd anses neutraliserande antikroppar i tarmen mot två proteiner,
VP4 och VP7, i den yttre kapsiden vara viktigt. Dessa två proteiner finns i flera typer och
baserat på dessa delas rotavirus in i olika genotyper, där VP4 avgör virusets P-genotyp
och VP7 avgör G-genotyp. Fördelningen mellan olika virusstammar skiljer sig mellan
olika geografiska regioner.
I dag finns två levande försvagade orala rotavirusvaccin tillgängliga globalt, Rotarix®
(GSK) och Rotateq® (Merck), baserade på rotavirus med ytprotein av typen P[8]. Båda
vaccinen har testats i stora studier i Europa och Nordamerika, där de gett ett gott skydd
mot allvarliga rotavirusdiarréer, men man har sett ett betydligt lägre skydd i både
Nicaragua och i flera Afrikanska länder söder om Sahara.
Tidigare studier har visat att blodgrupps- och vävnadsantigen av Lewistyp påverkar
mottagligheten för rotavirusinfektion. Barn med Lewis negativ fenotyp (som saknar
Lewisantigenet som annars uttrycks i epitelet av exokrina körtlar samt klär erytrocyter)
har visats varit resistenta mot rotavirusinfektioner associerade med genotypen P[8],
vilken ingår i de nuvarande vaccinerna.
Den Lewis-negativa befolkningsandelen varierar stort mellan olika etniska grupper och
är mycket lägra bland kaukasier jämfört med vissa latinamerikanska och afrikanska
populationer. Eftersom vaccination med dessa levande orala vaccin förmodligen
stimulerar till större immunrespons om de orsakar infektion, är det rimligt att anta att
effekten av vaccin baserade på virus av typen P[8] skulle vara lägre i populationer med
hög andel av Lewis-negativ fenotyp.
Syftet med projektet är att undersöka genetiken bakom mottaglighet och morbiditet vid
rotavirusinfektion samt hur dessa genetiska faktorer påverkar vaccinationseffekten av
de nu tillgängliga vaccinen i olika populationer. Hypotesen är att Lewis-negativa barn får
mindre immunologisk skydd av de nuvarande vaccinen jämfört med Lewis-positiva
barn. Kunskapen är viktig för att i framtiden utveckla nya vaccin som är bättre
anpassade för olika populationer.
