Frågor och svar om vinster i välfärden
1. Vad innebär regeringens och V:s välfärdsuppgörelse?
I den nya uppgörelsen finns tre förslag som direkt kan påverka vårdföretagen negativt:
1. Kraftig begränsning av vinstutdelning och av vinst vid försäljning.
Alla välfärdsföretag som drivs som aktiebolag i förlängningen hotas med nedläggning.
2. Kommunala veton mot nyetableringar av företag.
Nyföretagande kan stoppas av rent ideologiska skäl.
3. Bemanningskrav.
Innovation och nya arbetssätt i företagen motverkas.
2. Vem drabbas?
Egentligen alla medborgare. Om den nya uppgörelsen röstas igenom hotas många vårdföretag av
nedläggning. Det innebär minskad mångfald, hämmad kvalitetsutveckling och begränsad valmöjlighet
för patienter, brukare och medarbetare. Bara det faktum att förslagen ska utredas/beredas vidare lägger
en våt filt över välfärdsföretagen. Möjligheterna att få ett banklån blir svårare. De som vill starta nya
företag avvaktar.
3. Varför ska privata vård- och omsorgsföretag få göra vinst på skattepengar?
För att få till en bra kvalitetsutveckling som samtidigt är kostnadseffektiv krävs konkurrens. Och för
konkurrens krävs rimliga förutsättningar för företagande. Överskott är resultatet av att ett företag har
nöjda kunder och bedriver verksamheten på ett bra sätt. Det är också en förutsättning för att företaget
ska kunna utveckla verksamheten och skapa en buffert för framtiden. Vinst kan användas till
återinvesteringar eller till att ersätta den eller de som investerat i företaget. Ett exempel på hur privata
investeringar gynnar välfärden är faktumet att de största företagen inom äldreomsorg planerar tusentals
nya platser på äldreboenden de närmsta åren. Det är satsningar som få kommuner skulle klara av och
extra viktigt nu när vi får en allt äldre befolkning.
4. Gör välfärdsföretagen jättevinster?
Vård- och omsorgsbranschens genomsnittliga rörelsemarginal – det vill säga andelen av varje omsatt
krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge vinst – var 6,8 procent år 2012. Det är i linje med
övriga näringslivet. En stor del av företagens överskott återinvesteras i verksamheten. När privat kapital
investeras i välfärden är det något som utvecklar den, inte något som belastar. Därför håller inte
resonemanget att möjligheten till vinstutdelning försämrar skattefinansierad verksamhet.
5. Stämmer det att riskkapitalbolagen drar ner på kvaliteten för att maximera vinsten?
Nej, det är en myt. Inga utvärderingar tyder på att riskkapitalbolag som ägare skulle påverka vårdkvaliteten negativt. Företag som ägs av riskkapitalbolag återinvesterar nästan alltid överskotten för att
utveckla verksamheten och på så sätt höja värdet på företaget. En sådan verksamhet är akutsjukhuset
Capio S:t Göran, som anses vara bland de bästa i landet.
Företagen är mer motiverade att minska onödiga kostnader, göra ständiga förbättringar och vara
effektiva och innovativa. Den offentliga statistiken visar att kvaliteten är lika hög eller högre bland
välfärdsföretag jämfört med verksamhet i kommunal regi. 93 procent av alla privat driva vård- och
omsorgsföretag har högst 20 anställda. De har många gånger startats av en person som tidigare jobbat
inom den offentliga vården och som vill förbättra för att kunna ta tillvara och utveckla idéer och
förslag till nya arbetssätt.
6. Varför kan inte aktiebolagen lika gärna drivas som stiftelse eller kooperativ?
Idag har 99,95 procent av alla företag inom privat driven vård och omsorg valt att starta ett aktiebolag.
Andra former skulle innebära större risker, inte minst ekonomiskt, då möjligheterna till banklån
begränsas kraftigt. Vårdens stiftelser har nästan alla donationer som bas. Eftersom tillgången på
donatorer är begränsad är stiftelsen knappast ett alternativ för den vårdanställde som vill starta eget.
