Beslutad av Riksidrottsstyrelsen 2012-08-28
Idrottslyftet
2013-2015
Bilaga 3
ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV – VAD INNEBÄR DET?
För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s
konvention om barnets rättigheter. Konventionen har funnits sedan 1989 och definierar vilka
rättigheter som borde gälla för alla barn t o m 18 års ålder.
Barnkonventionen ska först och främst inte ses som en uppsättning regler utan som ett
förhållningssätt som vi vuxna måste anpassa oss till. Det är centralt att förstå att
barnkonventionen har sin utgångspunkt i följande:
Barndomen har ett värde i sig själv. Barnen är inte bara blivande senioridrottare och
framtida medaljörer utan det är dagens aktivitet som är i centrum.
Barn behöver ett särskilt skydd. Vi vuxna måste säkerställa detta oavsett på vilken
arena barnen befinner sig.
Vidare bygger konventionen på fyra stycken huvudprinciper
Barnets rätt till likvärdiga villkor.
Barnets bästa
Barnets rätt till liv och utveckling
Barnets rätt att komma till tals
Att följa konventionen är således att ha ett perspektiv på verksamheten som utgår ifrån
barnets egen rätt till idrott och rätt i idrott, ett barnrättsperspektiv. Att ha detta perspektiv är
att betrakta barnen som sin uppdragsgivare och i varje beslut eller åtgärd som involverar barn
säkerställa barnets rättigheter. En verksamhet genomsyras av barnrättsperspektivet när:
barnets fulla människovärde och integritet respekteras
barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas
barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller
andra liknande skäl
barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut
som berör dem direkt eller indirekt
barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad
tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter
barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter
Det innebär bland annat att ett tydligt jämlikhets - och jämställdhetsfokus finns insprängt i
konventionen. Liksom ambitionen att göra varje verksamhet tillgänglig för alla barn som vill,
oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska
och psykiska förutsättningar.
För ett SF, DF, eller SISU-d och i förlängningen de IF som deltar i Idrottslyftet måste således
dessa organisationer ha kunskap om barnets rättigheter och låta de beslut som fattas vara
20
påverkade. Nedan syns frågor som är lämpliga att ställa vid beslut som rör barn och unga (ex
på mer precisa frågor)
Får beslutet konsekvenser för barn? (Prioriterar vi seniorverksamhet som går ut över
barn och ungdomar?)
Får det olika konsekvenser för olika barn? (Ligger föreningens turnering på en islamsk
högtid?)
Har vi tänkt på barnets bästa, sätts barnets bästa först? (Bygger vi anläggningen utifrån
ett enda A-lag eller utifrån de 25 pojk- och flicklagen som nyttjar anläggningen mest?)
Blir beslutet bättre för barns utveckling, gynnar vi det? (Måste barnen byta
träningsgrupp?)
Har vi lyssnat på barn och ungdomar? (har vi ställt frågan om vad barnen tycker om
att byta träningsgrupp?)
Väger vi in deras åsikter i beslutet? (Om vi inhämtar synpunkter, har barnen möjlighet
att påverka valet av träningsgrupp?)
Berättar vi för barn och ungdomar hur det blev? (Vilka får först veta vilken turnering
som barnen ska åka på?)
Slutligen finns det inget facit i hur man implementerar ett barnrättsperspektiv på en
verksamhet, men chanserna ökar om vi vuxna vågar ställa dessa frågor och blir mer
orienterade i hur barn och ungdomar tänker och resonerar. För oavsett vad svaren är på
frågorna och oavsett hur vi vuxna beslutar efter inhämtad information så leder den ökade
medvetenheten till bättre villkor för barn och ungdomar. Det leder till större möjligheter att
göra både Idrotten Vill och barnkonventionen till verklighet.
Idrotten vill
Idrotten vill är vår gemensamma ledstjärna i Idrottslyftsarbetet, vilket uttrycks i såväl syfte
som målformulering. RF har tillsammans med barnombudsmannen (BO) jämfört Idrotten vill
och FN:s konvention om barnets rättigheter och kommit fram till att överensstämmelsen
mellan dessa dokument är god.
I Idrotten vill står det uttryckt hur bra barn- och ungdomsidrott ska utformas. Det kan
sammanfattas i följande mening, där den blå texten utgör riktlinjer direkt hämtade ur Idrotten
vill:
Idrott för barn och ungdomar ska vara
lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt,
den ska bedrivas
i en kamratlig och trygg social miljö
och med hjälp av
utövarnas synpunkter och erfarenheter
på
tränings- och tävlingsverksamheten stimulera till
kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ
vilket
bidrar till ett livslångt intresse för idrott.
21
