Länsövergripande sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer
Falu, Mora, Ludvika och Avesta lasarett
Lymfödem
Framtaget:
2006-11-11/ leg sjg Marianne Jonsson
leg sjg Odette van der Kooy
leg sjg Carina Sundquist
Fastställd av Tvärgrupp Sjukgymnastik
Senast reviderad:
2015-06-11 leg sjg Anna Asplund
leg sjg Helena Johansson
1
Inledning
Lymfödem är ett kroniskt sjukdomstillstånd med ökad volym som kan ge betydande
funktionsnedsättning i form av inskränkt rörlighet, tyngd- och spänningskänsla,
benägenhet för infektioner, psykologiska och kosmetiska problem. Detta påverkar
aktiviteter i dagliga livet (ADL), arbetskapacitet, fritidsaktivteter och klädval.(1)
Lymfödem
Ödem definieras som en volymökning i en kroppsdel beroende på vätskeansamling i
interstitialrummet och är ett symtom och inte en diagnos.
Ett lymfödem orsakas av bristande transportkapacitet i lymfsystemet orsakad av
sjukdom, missbildning, trauma eller tidigare given behandling (t ex kirurgi,
strålbehandling) och leder till ansamling av lymfvätska i interstitiet med sekundära
förändringar i vävnaden. Lymfödemet kan uppträda i en eller flera extremiteter, men
även isolerat i andra områden som huvud och hals, bröst, bål och genitalia.
Mjukdelsinfektion kan förvärra lymfödemet och är ofta orsakad av streptokocker och
kallas då erysipelas (1).
Patienterna kan vara drabbade av primärt eller sekundärt lymfödem.
Ett primärt lymfödem uppkommer på grund av medfödd nedsatt funktion i
lymfsystemet. Lymfödemet kan vara enkel- eller dubbelsidigt och är vanligen
lokaliserat till nedre extremitet, eller en mera generell sjukdom som drabbar flera
kroppsdelar (1).
Ett sekundärt lymfödem utgår från ett normalt fungerande lymfsystem som har
drabbats av skador och därefter ej längre kan hålla vävnaden ödemfri (3).
Lymfödem hos en cancerpatient kan uppkomma när man utför ett ingrepp eller
åtgärd mot den regionala lymfkörtelstationen eller genom i denna station uppkommen
tumör(1). Andra orsaker till sekundärt lymfödem kan vara infektion, krosskador,
frakturer, brännskador, sårskador, delhudstransplantationer samt lambåplastiker (2).
Lymfödemet är inte alltid synligt för blotta ögat men kan palperas. De symptom som
patienterna uppger kan vara tyngdkänsla, spänningskänsla, domningar/stickningar,
ibland smärta/värk och/eller ökat omfång(1).
Behandlingsmål
Huvudmål
Patienten ska ha kunskap om sin lymfödemproblematik och en förståelse av
lymfsystemetets anatomi och fysiologi. Patienten ska ha kunskap om och
regelbundet utföra de åtgärder som ingår i lymfödembehandling.
Delmål
Reducera lymfödemets volym
Bibehålla ödemreduktion
Minska risken för ödemkomplikationer(t.ex infektion)
Minska övriga symptom
En fungerande kompressionsbehandling
En fungerande egenvård
Sjukgymnastiska åtgärder
Bedömning av lymfödem
Med hjälp av en omfattande anamnes, inspektion, palpation, mätmetoder och
kunskap om kliniska symtom/fynd kan i regel diagnosen lymfödem ställas (1).
Behandling av lymfödem
Behandlingen av lymfödem består ofta av en kombination av olika
behandlingsmetoder. Pat bör vara medveten om att behandlingen är
symptomlindrande och ej botande (1). Behandlingen består av kompression,
manuellt lymfdränage, hudvård, fysisk aktivitet samt rådgivning. Behandling kan även
innefatta intensivbehandling enligt kombinerad fysikalisk ödemterapi (KFÖ),
lymftejpning och lymfpulsatorbehandling.
2
Mät-/utvärderingsmetoder
Omkretsmätning enligt Kuhnke
Beräkning av ödemvolym med hjälp av omkretsmåtten, enligt ett speciellt utarbetat
kalkylprogram. (www.plasticsurg.nu) (1)
Rörelseomfång i engagerad led jämförs med den motsatta sidan
Pittingtest
Stemmers tecken
Palpation och inspektion av ödem
Utvärdering kan även vid behov innefatta BMI och skattning av patientens subjektiva
symptom med visuell analog skala (VAS)
Kvalitetsindikatorer
Struktur
För närvarande finns 2,50 tjänst för lymfödempatienter, fördelade enligt följande:
Falun 1,0 fördelat på 2 personer
Avesta 0,50
Ludvika 0,50
Mora 0,50
Alla patienter behöver remiss, vilken ska innehålla information om patientens
anamnes och symtom. Där ska även framgå att inga kontraindikationer för
lymfödembehandling föreligger. Huvudsakligen bedöms och behandlas patienter
inom öppenvård. Patienter inom slutenvård kan också erbjudas
bedömning/behandling. Nybesök inom öppenvård bör ske inom 4-6 veckor efter
remiss registrerats. Bedömning av inneliggande patient bör ske inom 24 timmar på
vardagar. Landstinget Dalarnas lymfterapeuter träffas regelbundet på yrkesträffar för
samverkan, kunskaps- och informationsutbyte. För utprovning av kompression har vi
möjlighet att samarbeta med ett ortopedtekniskt företag (Aktiv Ortopedteknik).
Nybesök (1 ½ h)
Anamnes
Undersökning
Omkretsmätning
Information om lymfsystemets anatomi, fysiologi och patologi
Genomgång av råd/regim
Bedömning av lämplig kompression
Behandling med manuellt lymfdränage och ev bandagering
Instruktioner om modifierat manuellt lymfdränage samt egenvård
Vid behov förskrivning av kilkudde
Tillsammans med patient komma överens om fortsatt uppföljning
Återbesök
Uppföljning av egenvård och kompression
Undersökning
Omkretsmätning
Behandling med manuellt lymfdränage och eventuell bandagering
Lymftejpning
Tillsammans med patienten komma överens om fortsatt uppföljning
Intensivbehandling
Daglig behandling alternativt minst tre behandlingstillfällen på en vecka, med
manuellt lymfdränage och bandagering under en sammanhängande period (1–3
veckor).
Process
Omkretsmätning enligt Kuhnke
Volymberäkning med hjälp kalkylprogram
Palpation och inspektion av lymfödem
3
Resultat
Då patienterna med lymfödem har olika problem och behandlas utifrån varje individs
behov, har vi idag inga gemensamma kvalitetsindikatorer för resultat.
Referenser
1. Nationellt vårdprogram Lymfödem 2013-2014 (under uppgradering och
omarbetning)
2.
Henriksson TG, Wallenius I. Lymfödem- uppkomst, klinik och behandling.
Lund: Studentlitteratur, 1994.
