Förbränning av fetter, kolhydrater
och proteiner
Möt Markus, en trevlig student som lever ungefär som vem
som helst av oss. Han äter, sover, tränar och jobbar. Följ
sedan med in i Markus kropp och se varför han behöver
äta fetter, kolhydrater och proteiner varje dag för att må bra
– och hur kroppen kemiskt tar hand om dessa ämnen.
Filmen är uppdelad i 3 avsnitt
Speltid: 31 min.
Filmens mål är att
Årk: 7-9,G
•
Ämne: Biologi: människan
•
•
Skildra hur kroppen bryter ned fetterna,
kolhydraterna och proteinerna vi får i oss genom
födan.
Visa vilka sorters fetter, kolhydrater och proteiner
det finns samt vad de är bra för.
Filmen tar ingående upp de kemiska processerna
som sker i vår kropp då vi får i oss de olika
näringsämnena
Originaltitel: Verdauung der
fette, kolhydrate und eiweisse.
Produktion: Gida, Tyskland
2006
Svensk version:
Cinebox Media, 2007
Ansvarig utgivare:
Mats Högberg
Filmnr: 12988
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Nedbrytning av fetter
Om fetter
Kemiskt sett är fetter alltid uppbyggda på samma sätt: En glycerolmolekyl som binds till tre fettsyremolekyler. I människans kost förekommer oftast ett tiotal olika fettsyror som kan bindas till
glycerolen i en mängd olika kombinationer. Det bildas så kallade triglycerider – fetter och oljor
med olika egenskaper. Det är inte alla triglycerider som spjälkas helt. Hos vissa spjälkar lipaserna
bara två fettsyror, så att det kvarstår så kallade monoglycerider.
Om nedbrytningen av fetter
Det finns flera olika sätt att bryta ned olika fetter. Vilken typ av nedbrytning som sker beror på
triglyceridens uppbyggnad. Enklast att bryta ned är fettmolekyler med korta fettsyror. Alla fettsyrekedjor spjälkas, och olika typer av lipaser frigör olika fettsyror. Enzymerna är specialiserade för
att ta hand om olika slags fetter.
De korta fettsyrorna och den fria glycerolen är vattenlösliga och diffunderar genom tarmväggen, ut i blodet. När det gäller långa fettsyror blir det mer komplicerat. Det är inte alla triglycerider som spjälkas helt. Hos vissa spjälkar lipaserna bara två fettsyror, så att det kvarstår så kalllade monoglycerider. Den fria glycerolen och de korta fettsyrorna förs direkt ut i blodomloppet.
Men de kvarblivna monoglyceriderna är liksom de längre fettsyrorna svårlösliga i vatten. Därför
kan de inte utan vidare diffundera genom tarmväggen. I stället lagras de i små blåsor i cellmembranet, vilka sedan kan transporteras vidare in i tarmväggen. Den här sortens ämnesupptagning i
cellen kallas pinocytos.
Under transporten genom cellen bildas återigen kompletta triglycerider som sedan binds till
proteiner. Det bildas så kallade lipoproteiner, vilka är lättlösliga i vatten. I den formen är fetter
lätta att transportera i lymfvätskan.
Fakta
• Fetter bryts ned mycket långsammare än ex. kolhydrater. Det beror på att fetter är olösliga
i vatten, vilket försvårar nedbrytningen. Fetthaltig föda kan bli kvar i magen i upp till tolv
timmar. Den är relativt svårsmält eftersom bindningarna mellan glycerol och fettsyror inte
angrips kemiskt i magsäcken.
• För hundra år sedan utgjorde fett bara runt 20 procent av kosten, idag utgör det ca 40 procent.
• Det finns synliga fetter, som ex. smör, margarin och olja, och osynliga fetter, som ex. fetterna i kött, ost, mjölk och växtfrön.
• Gallblåsan producerar galla, som har stor betydelse för nedbrytning av fetter.
• Fettmolekyler med korta fettsyror, t.ex. smör, är relativt lättsmälta, medan fettmolekyler med
långa fettsyror, t.ex. omega-3 i fisk, är mer svårsmälta.
• Fettsyrorna brukar delas upp i tre grupper – mättade, enkelomättade och fleromättade. Enkelomättade och fleromättade fettsyror kallas gemensamt för omättade fettsyror.
• Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i maten. Undantag är
de livsnödvändiga, så kallade essentiella fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra. Dessa
fettsyror är fleromättade och kallas omega 3 och
Nedbrytning av kolhydrater
Om sockerarter
Den enklaste av alla kolhydrater är druvsocker, eller glukos, som även kallas monosackarid.
Två glukosmolekyler bildar maltos, eller maltsocker, som är en disackarid.
Flera tusen glukosmolekyler tillsammans bildar stärkelse är en så kallad polysackarid.
Om nedbrytning av sockerarter
Nedbrytningen av kolhydrater börjar redan i munnen, som ex. när vi äter bröd. Bröd innehåller
polysackariden stärkelse. I saliven finns enzymet amylas som börjar dela upp den långa stärkelsekedjan till disackarider. En sådan liten molekyl kallas för övrigt maltos eller maltsocker, och den
smakar också sött.
Från munhålan och till magsäcken är miljön neutral, så att amylaset ska kunna arbeta. Men så
fort födan har blandat sig med den saltsyrahaltiga magsaften blir miljön sur. Därmed har den första
delen av nedbrytningen av kolhydrater nått sitt slut. I magsäcken bearbetas födan även fysiskt av
magens sammandragningar som blandar den sönderdelade födan. Den sura magsaften löser upp
maten och frigör många av dess beståndsdelar. På så sätt vecklas de hopknycklade stärkelsemolekylerna ut och blir lättare att bearbeta när de sedan når tarmen.
Stärkelsen och de redan uppdelade disackariderna blir kvar i magen i 2-3 timmar, innan de
forslas vidare. Magmunnen, som skiljer magsäcken från tolvfingertarmen, släpper undan för undan
igenom den nedbrutna födan så fort tarmen kan ta emot den.
Nästa process börjar i bukspottkörteln, som utsöndrar stora mängder matsmältningsvätska i
tolvfingertarmen. Det så kallade bukspottet är basiskt och neutraliserar den saltsyra som följer med
födan från magsäcken. Bukspottet innehåller även en mängd enzymer som bidrar till att bryta ned
kolhydraterna ytterligare.
I tunntarmen har miljön under tiden blivit svagt basisk, och nu sker den slutliga nedbrytningen av stärkelsen i två steg: Först spjälkar amylaset i bukspottet alla kvarvarande stärkelse-polysackarider till maltos-disackarider. Sedan delas maltos-disackariderna upp i monosackarider av
enzymet maltas, som finns i bukspottet och i tunntarmens slemhinna. I tunntarmen spjälkas även
andra disackarider till monosackarider. Enzymet laktas är specialiserat på att bryta ned laktos, eller
mjölksocker. Sackaras delar upp disackariden sackaros, alltså vanligt socker.
De monosackarider som bildas när stärkelse bryts ned är glukos, även kallat druvsocker. Glukos-monosackariderna tas upp av tunntarmen, via tarmluddet, inom några minuter. Druvsocker är
ren glukos. Glukos-monosackariderna kan tas upp av tunntarmen inom några minuter, utan långa
matsmältnings- och nedbrytningsprocesser. Det är därför som druvsocker ger energi åt kroppen så
snabbt.
Via slemhinnecellerna tränger glukos-monosackariderna in i tarmluddets inre och tas därefter
upp av blodkärl och förs ut i blodomloppet. Monosackariderna förs med blodet från blodkärlen i
tarmväggen, genom portådern till levern. När kroppen inte behöver så mycket energi från kolhydrater kan levern omvandla monosackariderna till näringsämnet glykogen. Om energibehovet ökar
kan glykogenet snabbt brytas ned till monosackarider och skickas ut i kroppen. Större delen av
monosackariderna förs vidare från levern och ut i kroppens celler via blodomloppet.
Nedbrytning av proteiner
Om proteiner
Proteiner uppstår då aminosyror binds ihop genom så kallade peptidbindningar. Man talar om dipeptider, tripeptider och så vidare, ända upp till polypeptider. Det behövs en kedja på över hundra
aminosyror för att bilda ett protein. I kostproteiner förekommer 20 olika aminosyror som kan
hängas på varandra i vilken ordning som helst. Det är därför det finns så många proteiner. Proteiner fungerar som byggmaterial till kroppens vävnader.
Om nedbrytning av proteiner
Nedbrytningen av proteiner börjar i magsäcken, där den syrahaltiga magsaften löser upp de långa,
hoptrasslade proteinmolekylerna. Därefter tar nedbrytningsenzymer, specialiserade på att bryta
ned proteiner i den sura miljön i magsäcken, vid. Dessa går under samlingsnamnet peptidaser. Det
enzym som huvudsakligen verkar i magsäcken heter pepsin. Peptidaserna spjälkar de långa proteinkedjorna till kortare bitar som kallas peptider.
Den proteinhaltiga födan passerar tolvfingertarmen, där den späds ut med bukspott och
galla. I bukspottet finns en annat peptidas vid namn trypsin. Trypsinet delar också upp proteiner
i mindre peptidkedjor, men det angriper helt andra delar av proteinerna än pepsinet i magsäcken.
Födan vandrar vidare i tarmen, där miljön så småningom blir basisk istället för som tidigare sur.
Aminosyror är relativt små molekyler som löses lätt i vatten. Därför kan de utan problem diffundera genom slemhinnecellerna och in i tarmluddets inre. Där tas de upp av avledande blodkärl
och förs ut i blodomloppet.
Överallt i kroppen dör hela tiden celler. Vid nedbrytning av proteinerna i dem bildas en kvävehaltig produkt, urinämne, som förs ut i blodomloppet. Urinämnet är giftigt för kroppen. Därför
måste njurarna filtrera bort urinämnet ur blodet, och sedan föra det vidare, ut ur kroppen, via urinblåsan.
Proteinerna i de döda cellerna som försvunnit måste bytas ut, så kroppen bygger ständigt
upp ny vävnad av proteiner. För att den processen ska hållas igång behövs en ständig tillförsel av
aminosyror. Via blodomloppet når aminosyrorna slutligen själva cellerna. De diffunderar utan problem in i vävnadsvätskan och sedan in i den enskilda cellen. Normalt sett använder kroppen aminosyrorna som byggmaterial till nästan alla typer av vävnader, även om proteiner och aminosyror
också kan användas som bränsle för kroppen, till exempel när det är ont om andra näringsämnen.
Fakta
• Proteiner finns i livsmedel som t.ex. mjölkprodukter, fisk och kött. Vegetabiliska proteiner
finns i grönsaker, som ex. bönor och soja.
• Proteiner är uppbyggda av aminosyror. 10 av de 20 aminosyrorna är essentiella. Det innebär att vi måste få i oss dem genom födan, eftersom vår kropp inte kan producera dem på
egen hand.
• Aminosyrorna från födan transporteras till cellorganeller, där den så kallade proteinsyntesen
äger rum. Det innebär att kroppsegna proteiner byggs upp av de aminosyror som tillförts
genom födan.
Ordlista
Aminosyror – organiska föreningar med central biologisk betydelse. De ingår i naturens alla proteiner
Amylos – polysackarid
Amylas – grupp av enzymer som katalyserar nedbrytning av stärkelse och glykogen.
Denaturering – förändring av ett ämnes naturliga egenskaper
Diffundera – sprida sig genom diffusion.
Diffusion – process varigenom partiklarna i en gas- eller lösningsblandning sprids och fördelas
likformigt
Emulsion – uppslamning av olösligt ämne i vätska
Enzym – proteinämne som påskyndar biokemiska reaktioner i organismen
Glykogen – polysackarid som i kroppen utgör en upplagringsform av glykos
Hydrofila – ungefär ”vattenvänliga”
Härdat fett – fett som modifierats genom fetthydrogenering, vanligen i en industriell process
Lipaser – enzymer som tillhör klassen hydrolaser. Lipaser angriper främst vattenolösliga triglycerider
Lipofila – ungefär ”fettvänliga”
Pinocytos – cellens upptag av vätska eller lösta ämnen
Proteinsyntes – den bildning av proteiner som sker i alla levande celler
Spjälkning – som kemisk term elementarreaktion vid vilken en bindning i en molekyl bryts
Tarmludd – luddiga utskott på tunntarmens innervägg varigenom dess yta förstoras och uppsugningsförmågan ökas
Diskussionsfrågor
1. Kan du ge exempel på hur en bra sammansatt kost kan se ut?
2. Kan du ge exempel på kolhydrater?
3. Och proteiner?
4. Kan du ge exempel på några olika matsmältningsorgan?
5. Kan du ge en övergripande beskrivning på vad kroppen gör för att vi ska kunna tillgodogöra
oss näringen i maten?
6. Vilka egenskaper kännetecknar fetterna, om man jämför med andra näringsämnen.
7. Tror du vi får i oss mer, eller mindre, fetter idag – jämfört med 100 år sedan? Varför?
8. Vad får man om en glycerolmolekyl binds till tre fettsyremolekyler?
9. Varför kan fetthaltig föda bli kvar i magen i upp till tolv timmar?
10. Varför har gallblåsan en så viktig betydelse vid nedbrytning av fetter?
11. Vad betyder begreppen lipofila och hydrofila?
12. Vilken är enzymernas betydelse i kroppen?
13. Hur tror du människor förr i tiden fick i sig kolhydrater? Ge några exempel.
14. Vilka kolhydrater är det egentligen som smakar sött?
15. Kan du förklara varför t.ex. en torr bit bröd smakar sött när man tuggat den en stund?
16. Ge ett annat namn för laktos.
17. Vad är det för speciellt med druvsocker?
18. Kan du förklara vad som sker när något diffunderar – och vad har det egentligen för betydelse för matsmältningen?
19. Kan du ge exempel på några olika peptidbindningar?
20. Ungefär hur många olika aminosyror finns det?
21. Varför är proteiner så viktiga för kroppen? På vilket sätt skiljer de sig från andra näringsämnen?
22. Vad innebär det att aminosyror är essentiella?
23. Kan du förklara varför magsäcken inte ”bryter ned” sig själv?
24. Varför är miljön i kroppen först sur och sedan basisk? Kan du ge exempel på hur det går till?
25. Hur bildas egentligen urinämne?
Här kan du hämta mer information
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14549&epslanguage=SV – Livsmedelverket om fetter
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fett – mer om fetter
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/hardatfett/hardfettindex.htm
– om härdade fetter
http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=955 – om mättade och omättade fetter
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=540829&previousRenderType=3 – om transfetter
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12479&epslanguage=SV – Livsmedelsverket om
socker
http://www.livsmedelssverige.org/halsa/narkol.htm – om kolhydrater
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolhydrat – mer om kolhydrater
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/naringsfakta/kolhydrater/kolhydrater – grundfakta om
kolhydrater
http://sv.wikipedia.org/wiki/Protein – om proteiner
http://www.teknat.uu.se/forskning/program.php?vetenskapsid=1&hforskomr=8&id=213&lang=sv
– mer om proteiner
www.bioscience– explained.org/SE2.2/pdf/protienfunkse.pdf – och ännu mer…
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12480&epslanguage=SV – Livsmedelsverket om
proteiner
http://www.susning.nu/ - uppslagsverk
http://www.dn.se - Dagens Nyheter
http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ - länkskafferiet
http://www.google.se/ - bra sökmotor 1
http://www.mamma.com - bra sökmotor 2
