Centrala riktlinjer för
övergångar
inom och mellan
skolformer
1
Innehållsförteckning
Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer
Gemensamma riktlinjer ......................................................... 3
Riktlinjernas funktion............................................................. 3
Bakgrund ............................................................................. 4
Övergång och samverkan – uppdraget enligt läroplanerna........ 5
Forskning............................................................................. 5
Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet ..... 6
Faktorer för att lyckas i ett 0–19 års perspektiv....................... 6
Dokumentation..................................................................... 7
Barn- och elevgrupper att särskilt beakta................................ 7
Sekretess............................................................................. 8
Bilagor
Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar
från förskola till förskoleklass................................................ 9
Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar
från förskoleklass till årskurs 1............................................ 11
Tids- och aktivitetsplan avseende övergång
till årskurs 5/6 eller 6/7..................................................... 13
Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från
grundskola till gymnasiet..................................................... 15
19 år
Fö
rs
Byte av
skolform
Stadiebyte
Gru
nds
ko
la
ko
Stadiebyte
Byte av
skolform
la
Gym
Byte av
skola
Byte av
skola
Byte av
skola
0 år
2
nas
iu m
Centrala riktlinjer för övergångar inom
och mellan skolformer
Gemensamma riktlinjer
Riktlinjerna är framtagna på uppdrag av förvaltningsledningen och har arbetats fram
av en central arbetsgrupp med representanter från enheten för utveckling, enheten
för uppföljning och analys, konsultativt stöd, resursenheterna, förskola, grundskola,
gymnasieskola samt fristående skolor.
I bilagorna framgår hur arbetet med barns/elevers övergångar ska gå till samt vilka
olika aktörer som ansvarar för de olika delarna i övergångsprocessen.
I riktlinjerna finns fotnoter till det stödmaterial som är framtaget av Skolverket vilket
ingår i deras insatser för en förstärkt elevhälsa. Här finns stöd och idéer om hur förskola och skola kan ge barn och elever kontinuitet i skolgång oberoende av skolbyten.
Övriga fotnoter hänvisar till styrdokument och aktuell forskning.
Dessa riktlinjer avser förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, pedagogisk omsorg,
de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Riktlinjernas funktion
Riktlinjerna är bindande för de kommunala verksamheterna och en rekommendation för fristående skolor. Riktlinjerna ska stödja de olika verksamheterna vad gäller
barn och elevers övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Riktlinjerna
ska säkerställa en väl fungerande övergång för samtliga barn/elever inom och mellan
skolformerna från förskola till gymnasieskola. Fokus ska ligga på det livslånga lärandet sett ur tre perspektiv:
• Barnet/eleven
• Grupp/verksamhetsnivå
• Vårdnadshavaren.
Riktlinjerna omfattar både etiska och pedagogiska aspekter, t.ex. samarbetet med
vårdnadshavare och vikten av att överföra relevant information/dokumentation som
ger förutsättningar för barns/elevers fortsatta skolgång och livslånga lärande.
Alla skolformer ansvarar för att följa de framtagna rutinerna, tids- och aktivitetsplanerna och för att samarbetsformerna följer de centrala riktlinjerna.
3
För att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens/elevernas utveckling och lärande ska arbetet med övergångarna säkerställa:
• _att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen utbyts
mellan personal i berörda skolformer vad gäller individ, verksamhet och vårdnadshavare.
• att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan samtliga aktörer i förskola, förskoleklass, grundskola samt gymnasieskola
• att utgå från en syn på barnet/eleven som kompetent med fokus på barns/elevers
rätt att få utveckla sina förmågor i perspektivet av ett livslångt lärande
• att vårdnadshavares och barnets/elevens synpunkter kring övergången ska efterfrågas och tas tillvara
Bakgrund
Förskola och skola har i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de
mål och riktlinjer som gäller för respektive skolform. Det är viktigt att ta tillvara och
bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barn och elever har med sig från
tidigare verksamhet. Vid byte av verksamhet ska samverkan ske för att stödja barns
och elevers övergångar. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn och elever som
är i behov av särskilt stöd.1
Uppsala kommun är ansvarig för ett stort antal förskolor, skolor och gymnasieskolor. Barn/elever från en skola fortsätter genom utbildningssystemet till olika
enheter. Barn/elever byter även förskola/skola under terminens gång och framväxten
av fristående skolor har skapat ett flertal möjligheter när det gäller val av verksamhet.
Sammantaget har förutsättningarna för att ge barn och elever en bra och välfungerande övergång mellan verksamheterna som styrdokumenten förordar komplicerats. Signaler från såväl förskola, grundskola som gymnasieskola har påvisat att den
kommunikation som ska ske i samband med övergångar samt överföring av dokumentation av barns/elevers tidigare lärande har minskat. Att övergången fungerar är
en betydelsefull faktor för en fungerande skolgång. Om den inte genomförs i enlighet
med styrdokumentens intentioner, hamnar skolorna i ett läge där värdefull tid går
bort innan rätt insats kan identifieras och verkställas.
1
Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 8.
4
Övergång och samverkan – uppdraget enligt läroplanerna
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den
särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden.
Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn
som behöver särskilt stöd (Lpfö 98, reviderad 2010)
Samarbetsformer mellan förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem ska
utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja
elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska grundskolan sträva
efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål
och riktlinjer som gäller för respektive verksamheter (Lgr 11)
Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor
ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. (Lgy 11)
Forskning
Forskning visar att överlämningar görs i första hand för att ge barnen en trygg
övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande.2 Genom att
kommunicera verksamhetsinnehåll mellan skolformer kan undervisningen konstrueras utifrån de erfarenheter barnen har med sig från tidigare skolformer. Det behövs
gemensamma arenor där lärare kan mötas för att förstå och utmana varandras verksamheter samt skapa en samsyn kring uppdraget.3 Barns perspektiv behöver höras
om vi vill underlätta eller förenkla övergångarna. Barnen framhåller en önskan om
kontinuitet i relationer, gemenskaper och i undervisningen. Flera av barnen önskar
däremot en förändring i den fysiska miljön och den kulturella inramningen av verksamheterna. Barnen ska stå i centrum, inte traditioner och yrkeskulturer.4
I Vetenskapsrådets sammanställning av forskningsresultat belyses kommunikation
som en framgångsfaktor i samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Genom att utgå
från gemensamma, konkreta erfarenheter och bygga på förenande beröringspunkter
och idéer från både förskolans och skolans traditioner kan man både utmana föreställningar om varandras verksamheter och skapa en gemensam förståelse för uppdraget.5
2
Alatalo, T, Meier, J & Frank, E (2014), Överlämningar från förskola till förskoleklass
3
Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass
och fritidshem & Lumholdt, H (2015) Perspektiv på övergångar – förskola, förskoleklass, skola
4
5
Ackesjö, H (2014) Barns övergångar till och från förskoleklass – gränser, identiteter och
(dis)kontinuiteter & Lumholt, H (2015) Perspektiv på övergångar- förskola, förskoleklass, skola.
Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
förskoleklass och fritidshem.
5
Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Förutom individperspektivet skall ett övergripande pedagogiskt perspektiv och ett
perspektiv för systematiskt kvalitetsarbete vara en del av vår helhetssyn när det gäller
överlämnande.
Med ett övergripande pedagogiskt perspektiv menar vi ett kunskapsutbyte mellan
våra skolformer avseende skolformernas uppdrag, förutsättningar och arbetssätt.
Genom en större kunskap om varandras skolformer på alla nivåer skapar vi en grund
för ett lärande samtal som kommer att gynna våra elevers måluppfyllelse. En viktig
dimension av det systematiska kvalitetsarbetet är att fånga upp tidigare framgångsfaktorer genom att återkoppla lärdomar från mottagande skolformer. Härigenom
skapar vi också strukturer för återkoppling av resultat för att synliggöra utfall av
insatta åtgärder och identifiera utvecklingsbehov.
Strukturerad och kvalitetsäkrad återkoppling optimerar möjligheterna att anpassa
och utveckla verksamheten hos den överlämnande verksamheten. Återkopplingen
blir en diagnos på både enheternas utvecklingsområden och de områden de behärskar. Återkopplingen ska ske systematiskt och i ett ramverk som tagits fram gemensamt. Ett gemensamt förhållningssätt och en modell för återkoppling ska initieras i
form av ett pilotprojekt för att sedan utvecklas och genomföras i större skala.
Faktorer för att lyckas i ett 0–19 års perspektiv
Av läroplanerna framgår att undervisningen ska anpassas till varje barns och elevs
förutsättningar och betonar deras rätt att utöva inflytande och vara delaktiga i skapandet av en lärande gemenskap. Barns och elevers bakgrund, tidigare erfarenheter,
språk och kunskaper ska vara en utgångspunkt i att främja fortsatt lärande och
kunskapsutveckling.
Tre faktorer har visat sig vara extra framgångsrika vid övergångar.
• Vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan våra tre skolformer och
vårdnadshavare.
• Betydelsen av samverkan och synkronisering.
• Vikten av att dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög
professionell nivå.6
Övergångar bör genomsyras av en kontinuitet som sträcker sig genom de olika
skolformerna. En gemensam syn på barn och elever, där kunskap och utveckling av
förmågor sker i enlighet med samtliga skolformers läroplaner. Arbetet ska präglas
av en syn på barn och elever som kompetenta att föra över sin egen berättelse vid
övergångar. Ett medvetet förhållningssätt där barns och elevers rättigheter tas tillvara
främjar också utvecklingen av barns och elevers demokratiska kompetens. Demokratisk kompetens är en pedagogisk fråga som är knuten till förskolans och skolans
uppdrag att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt deras livslånga
lust att lära.7
6
Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 26.
7
Lpfö 98, Lgr 11 och Lgy 11
6
Dokumentation
Dokumentationen ska omfatta de tre perspektiven – barn/elev, verksamhet/gruppnivå och vårdnadshavare. För att få en så bred och tydlig bild som möjligt vid övergångar, är det av största vikt att förskollärare/lärare och vårdnadshavare, barnet/eleven får ge sin egen bild utifrån det senaste årets utveckling samt förväntningar på det
fortsatta lärandet. Förskollärare/lärare säkerställer att relevant och saklig information
överförs. Med saklig information menas att den inte innehåller värdeladdade ord eller
personliga egenskaper.
IT-perspektiv
Ur ett IT-perspektiv är intentionen att vi inte ska förvalta fler system än nödvändigt.
Varje system skall därför stödja en tydlig beskrivningsprocess och ett tillämpningsområde. I första hand skall system utnyttjas som vi redan äger.
Barn/elev
Det kontinuerliga och systematiska dokumentationsarbete som bedrivs för att följa
upp varje barn/elevs utveckling och lärande, utgör underlaget för den dokumentation
som ska överlämnas. Varje barns och elevs erfarenheter är viktiga för att stödja deras
allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
Verksamhet/grupp
Genom dokumentationen av de arbetsformer/arbetssätt som barnet/eleven medverkat
i skapa förutsättningar för både kontinuitet och progression i lärandet.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare ska enligt Skollagen kap 4 § 12 ges möjlighet till inflytande över utbildningen. För att skapa optimala förutsättningar för varje barns/elevs övergång ska
vårdnadshavare ges möjlighet att i dokumentationen ge sitt perspektiv på barnets/
elevens utveckling och lärande.
Barn- och elevgrupper att särskilt beakta 8
Alla barn och elever påverkas av hur överlämnandet fungerar och hur väl den mottagande verksamheten är rustad för att möta dem utifrån deras behov och förutsättningar. För de allra flesta är övergångarna oproblematiska, men det finns också barn
och elever som är extra sårbara och utsatta. För dem är det av särskild vikt att övergångarna sköts på ett genomarbetat och bra sätt, för att de ska kunna få likvärdiga
möjligheter att utvecklas mot skolan mål. Barns/elevers behov av särskilt stöd kan
inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av
särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor
och den miljö som finns samt de aktiviter som sker i förskolan/skolan. Det betyder
till exempel att barn/elever kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan.
8
Skoverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 22-27.
7
Det handlar också alltid om bemötande, att se barn/elevers i behov av särskilt stöd i
sin utveckling som subjekt, med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och
inte som objekt för specialpedagogiska insatser, kompensatorisk träning eller som endast föremål för omsorg och omhändertagande.9 Viktigt att dokumentationen inte utgörs av en problemlista, där barn/elever benämns utifrån sina svårigheter eller behov.
Förskolechef/rektor har ett särskilt ansvar för att rutiner och former som rör övergången garanterar dessa barn och elever det stöd som de behöver utifrån sina behov.
Sekretess
I de kommunala förskolorna gäller sträng sekretess (s.k. omvänt skaderekvisit) enligt
23 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). För de kommunala
skolorna gäller däremot en svagare form av sekretess (s.k. rakt skaderekvisit) enligt
23 kap. 2 § OSL. Inom en skola kan det finnas sekretessgränser, t.ex. i förhållande till
skolans medicinska elevhälsa. Rättsläget får betraktas som oklart beträffande frågan
om det föreligger sekretess mellan skolformerna förskola och förskoleklass. I avvaktan på att rättsläget klargörs finns det anledning att vara försiktig i informationsutbytet mellan förskola och skola och utgå från att informationsöverföring kräver
vårdnadshavarnas samtycke. Beträffande de fristående förskolorna och skolorna
gäller inte OSL utan istället bestämmelserna om tystnadsplikt i 29 kap. 14 § skollagen
(2010:800). Mot bakgrund av de olika grader av sekretess/tystnadsplikt som gäller på
förskole- och skolområdet bör vårdnadshavarnas samtycke till att bryta sekretessen
inhämtas innan information lämnas vid övergångar.
9
Skolverkets allmänna råd med kommentarer Förskolan, 2013 sid 30.
8
Bilaga | Övergångar från förskola till förskoleklass
Tids- och aktivitetsplan
avseende övergångar
från förskola till förskoleklass
Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska
planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett
förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda barn en
tillgänglig undervisning.
När barnet byter verksamhetsform från förskola, pedagogisk omsorg till förskoleklass är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att
barnet är det nav kring vilket allting kretsar och att barnet är själva orsaken till att
årshjulet snurrar.
Punkter som ska vara med;
• Val av grundskola
• Nätverksträffar
• Övergångsunderlag
• Skolplacering
• Övergångssamtal med vårdnadshavare för barn att särskilt beakta
• Besök i grundskolan
• Informationsmöte/besök i grundskolan
• Föräldramöte
• Utvärdering övergångsarbetet
Ansvariga för de olika aktiviteterna är; Förskollärare i förskolan, förskolechef,
lärare i förskoleklass och rektor.
Tid
Fördelat
under
läsåret
Aktivitet
Nätverksträffar
mellan skolformer
Dec/
Januari
Val av grundskola
Januari
Planering tidsoch aktivitetsplan
Hur
Möte förskollärare och
lärare.
Fokus: Det pedagogiska uppdraget med utgångspunkt i
läroplanerna.
Vårdnadshavare till blivande
sexåringar informeras om
ansökningsförfarande och
övergångsprocesser via
brev/mail/föräldramöte.
Vårdnadshavare besöker
skolor/förskoleklasser
Stämma av tids- och aktivitetsplanen. Bestämma datum i läsårets aktivitetsplan.
9
Ansvarig
Rektor
Förskolechef
eBarnUngdom
Rektor
Rektor
Förskolechef
Anteckning
Bilaga | Övergångar från förskola till förskoleklass
Januari/
Mars
Övergångsunderlag
Blankett:
– Enskilt barn
– Grupp
Mars
Skolplacering
Mars
Övergångssamtal med vårdnadshavare
Mars/Juni
Överlämningsunderlag
Blankett:
– Enskilt barn
– Grupp
Överlämning av underlagen
sker
April/Maj
Besök i grundskolan
Barn från förskola/pedagogisk omsorg besöker
grundskolan.
April/Maj
Informationsmöte/besök i
grundskolan
Aug/
September
Föräldramöte
November
Utvärdering
övergångsarbetet
Vårdnadshavare besöker
tillsammans med sina barn
grundskolan och förskoleklass inför skolstart
i augusti alternativt ett
informationsmöte för endast
vårdnadshavare.
Föräldramöte på grundskolan
Blanketten ”utvärdering av
övergångsarbetet används”
Övergångsunderlagen
sammanställs för skolstart
i augusti. Gruppövergång
sammanställs innan samtal
med barn och vårdnadshavare. Särskild uppmärksamhet
ägnas elever att särskilt
beakta.
Skolplaceringarna klara.
Utskick till vårdnadshavare
1/3.
För barn att särskilt beakta
10
Förskollärare i förskolan
Personal i pedagogisk
omsorg
eBarnUngdom
Rektor kallar
Förskolans specialpedagog
Biträdande förskolechef
Förskollärare
Personal pedagogisk
omsorg
Specialpedagog (gr)
Förskollärare i förskolan
Personal i pedagogisk
omsorg
Lärare i förskoleklass
Förskollärare i förskolan.
Personal i pedagogisk
omsorg.
Lärare i förskoleklass
Rektor
Lärare i förskoleklass
Lärare i förskoleklass
Rektor
Förskolechef
Bilaga | Övergångar från förskoleklass till årskurs 1
Tids- och aktivitetsplan
avseende övergångar
från förskoleklass till årskurs 1
Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska
planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett
förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en
tillgänglig undervisning.
Om en skola är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar förskoleklassen
och börjar årskurs 1 innebär det två lärarbyten inom ett år. Desto viktigare blir det
att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att barnet är det nav
vilket allting kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar.
Punkter som ska vara med;
• Utvecklingssamtal i förskoleklassen
• Övergångskonferens och dokumentation
• Pedagogiskt utbyte mellan skolformerna
• Information till vårdnadshavare
• Övergångssamtal med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta
• Lärarbesök (Karuselldagen), aktiviteter av blivande årskurs 1 -lärare
med förskoleklasserna
• Inskolningssamtal
• Föräldramöte årskurs 1
• Uppföljningsmöte med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta
• Utvärdering och revidering av övergångsarbetet
Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i förskoleklass, lärare i årskurs 1,
specialpedagog/speciallärare och rektor/biträdande rektor.
11
Bilaga | Övergångar från förskoleklass till årskurs 1
Tid
Mars/april
April
(slutet)
Maj
Maj
Maj
Aktivitet
Utvecklingssamtal
Övergångskonferens
Dokumentation
utifrån riktlinjernas tre perspektiv
Övergångssamtal med vårdnadshavare
Besök i förskoleklasserna
Hur
Sker i förskoleklassen där
övergången aktualiseras
Personal från förskoleklass,
fritidshem, årskurs ett och
specialpedagog. Fokus
på förmågor, kunskapsutveckling, elever att särskilt
beakta och ev justering av
grupper
För elever att särskilt beakta
Ansvarig
Förskollärare
De mottagande årskurs 1
lärarna besöker förskoleklasserna
De mottagande årskurs 1
lärarna genomför aktiviteter
med förskoleklassbarnen
Förskollärare och lärare i
årskurs 1
Barnen i förskoleklass har
aktiviteter med
blivande årskurs 1 – lärarna
Juni
Information till
Föräldrar till blivande årskurs
vårdnadshavare 1 inbjuds till ett informainför årskurs 1
tionsmöte; att börja i utbildningssystemet och info om
vår fritidsverksamhet
Augusti
Inskolningssam- Erbjudande om inskolningstal
samtal
Augusti/
Föräldramöte i
Information om innehåll och
september årskurs 1
arbetssätt
September/ UppföljningsFör elever att särskilt beakta
Oktober
möte
November Utvärdering
Blanketten ”utvärdering av
övergångsarövergångsarbetet används”
betet
12
Rektor
Elevhälsoteamet
Förskollärare och lärare i
årskurs 1
Rektor
Lärare årskurs1
Lärare årskurs1
Rektor
Elevhälsoteam
Rektor
Anteckning
Bilaga | Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7
Tids- och aktivitetsplan
avseende övergång
till årskurs 5/6 eller 6/7
Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska
planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett
förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en
tillgänglig undervisning.
Om en skola är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar årskurs 5/6 och
börjar årskurs 6/7 innebär det lärarbyte/skolbyte. Desto viktigare blir det att se handlingsplanen/processen utifrån elevens upplevelser. Att eleven är det nav vilket allting
kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar.
Punkter som ska vara med;
• Föräldramöte med information om skolan
• Utvecklingssamtal
• Ansökan till ny skola
• Övergångsdokumentation
• Övergångskonferens (rekommendation)
• Elever att särskilt beakta
• Fördjupad överföring
• Elever besöker mottagande skola
• Överlämnande av digital dokumentation
• Introduktionssamtal
• Föräldramöte
• Utvärdering
Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i avlämnande och mottagande skola,
specialpedagog/speciallärare, elevhälsoteam och skolledning.
13
Bilaga | Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7
Tid
Januari
Aktivitet
Föräldramöte
Januari –
februari
Utvecklingssamtal
Januari
Ansökan till ny
skola
Övergångsdokumentation
Övergångskonferens (rekommendation)
Mars –
april
Mars – maj Elever att särskilt beakta
Mars – maj Fördjupad överföring
Maj
August –
september
Elever besöker
mottagande
skola
Överlämnande
av digital dokumentation
Introduktionssamtal
September
Föräldramöte
November
Utvärdering av
övergångsarbetet
Juni/
augusti
Hur
Rektor från grundskolans
högre årskurser presenterar
och svarar på frågor
Skolverkets överlämnandeblankett fylls i tillsammans
med vårdnadshavare
E-barn ungdom
Ansvarig
Rektor
Skolverkets överlämnandeblankett lämnas över till
mottagande skola.
Fokus på förmågor, kunskapsutveckling och elever
att särskilt beakta
Mottagande elevhälsoteam
bjuder in avlämnande elevhälsoteam
Mottagande skola bjuder in
de vårdnadshavare som har
meddelat det på överlämnandeblanketten.
De nya eleverna får träffa sin
nya klass och lärare.
Rektor-avlämnande och
mottagande
Rektor
Måluppfyllelse, åtgärdsprogram, basutredningar mm
Rektor på avlämnande
skola
Vårdnadshavare bjuds in till
skolan
Klasslärare avlämnande
skola/elev/vårdnadshavare
Vårdnadshavare
Rektor, mottagande och
avlämnande Elevhälsoteam
Mottagande rektor och
vårdnadshavare
Rektor och mottagande
lärare/elever
Klasslärare på mottagande skola/ vårdnadshavare och elev
Föräldramöte på mottagande Rektor, klasslärare/ vårdskola
nadshavare
Skolverkets utvärderingsRektor, personal- avlämblankett används
nande och mottagande
14
Anteckning
Bilaga | Övergångar från grundskola till gymnasiet
Tids- och aktivitetsplan
avseende övergångar från
grundskola till gymnasiet
Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska
planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett
förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda våra elever
en anpassad undervisning.
När eleven byter skolform från grundskola till gymnasium är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån ungdomens allt större ansvarstagande. Det är viktigt
att eleven själv reflekterar kring sitt lärande och själv blir bärare av den information
som mottagande lärare behöver få. Olika elever klarar av detta ansvarstagande i
olika hög utsträckning. En väl fungerande överlämning ger ett nödvändigt kompensatoriskt stöd till den elevgrupp som har svårast att formulera sig.
Punkter som ska vara med;
• Övergångsdokumentation
• Arbetsrutin med tidsplan
• Ansvarsfördelning
• Avskedssamtal i åk nio för elever att särskilt beakta.
• Välkomstsamtal i åk ett
• Föräldramöte i åk ett
• Utvärdering av övergångsarbetet
15
Bilaga | Övergångar från grundskola till gymnasiet
Tid
Maj
Augusti
September
Oktober-nov
Dec-jan
April-Maj
Juli
Aktivitet
Övergångssamordnare
på gymnasieskolan
utses
1)Möten i gy- arbetslag,
överföring av information.
2)Planering utifrån överlämnad information
• Föräldramöte/föräldra-samtal
• Välkomstsamtal
Övergångssamordnaren
utvärderar läsårsstarten
avseende övergångar,
tids- och aktivitetsplan,
arbetsrutinen och aktuella blanketter.
* Återkoppling direkt till
enskild grundskola med
fokus på att eventuella
brister i överlämningen
rättas till inför nästkommande år.
Återkoppling till systemstöds ledning om
brister på systemnivå
1) Grundskolan dokumenterar överlämnandeblankett i kommunens
digitala system
2) Avskedssamtal för
elever att särskilt beakta I förekommande fall
med specialpedagog
eller annan elevhälsofunktion medverkande.
Efter slutlig antagning
äger överföring rum till
mottagande gymnasieskola
Hur
Utifrån central
Ansvarig
Rektor
Enligt skolrutin
Klasslärare avlämnande
skola/elev/vårdnadshavare
Enligt skolrutin
Rektor
Mentor
Formulering av rapport som
bifogas gy-skolans
enhetsanalys.
Rektor
Anteckning
Övergångssamordnaren
Grund- och gymnasieskolans ledning
bjuds in till möte
Mentor och/eller
elevhälsa enligt
skolrutin
Systemstöds ledning
Vårdnadshavare,
elev, mentor och/
eller elevhälsa enligt
skolrutin
Grundskolerektor
dentifiering av elever
för digital spårning
och kategorisering,
per mottagande
skola och klass
Kommunal IT-resurs
16
Avlämnande grundskolerektor
Vid behov samlas övergångsgruppen
Blanketten:
Pedagogisk överlämning
Elever att särskilt beakta
är styrande.
Ca 100 elever
byter skola innan
15/9 dessa
måste säkerställas informationsmässigt.
Antagningsenheten/kommunal
IT-resurs har
ansvar för detta.
Centrala riktlinjer för
övergångar
inom och mellan
skolformer
19 år
Fö
rs
Byte av
skolform
Stadiebyte
Gru
nds
ko
la
ko
Stadiebyte
Byte av
skolform
la
Gym
Byte av
skola
Byte av
skola
Byte av
skola
0 år
17
nas
iu m
