n diabetes
typ 2
innehåll
inledning
2791 Bättre prevention och terapi
i sikte Claes-Göran Östenson
klinik och vetenskap
2792 Miljö och arv i samspel
bestämmer vem som får diabetes
Claes-Göran Östenson
2796 Comback för beta-cellen i
diabetespatogenesen Hindrik Mulder
2802 Resistens mot insulin i skelettmuskel på molekylär nivå
Juleen R Zierath, Anna Krook
2806 Kost vid diabetes – starka
åsikter men svag kunskap
Jonas Lindblom, Kjell Asplund
2810 Tuff glukossänkning nödvändig vid nypåvisad diabetes
Mikael Rydén
2815 Intensiv satsning på framtidens
diabetesläkemedel Christian Berne
Illustration: Jakob Robertsson/Typoform
gästredaktör
Claes-Göran Östenson
(presentation, se artikel
bredvid). Som gästredaktör
har Claes-Göran Östenson
bistått redaktionen med planering, granskning och artikelurval.
Läkartidningens teman ska förstärka det
medicinska innehållet och ge en helhetsbild av aktuella medicinska områden.
Nästa tema kommer i Läkartidningen
nr 6 som utkommer den 9 februari 2011.
Temat då kommer att vara arteriell kärlkirurgi.
läkartidningen nr 45 2010 volym 107
bättre prevention
och terapi i sikte
cellerna i pankreasöarna spelar en primär roll i sjukdomspatogenesen.
Claes-Göran Östenson, professor, överläHindrik Mulder beskriver hur dessa
kare, institutionen för molekylär medicin
polygena rubbningar kan tänkas bidra
och kirurgi, Karolinska institutet, Stockholm
[email protected]
till uppkomst av typ 2-diabetes.
Juleen Zierath och Anna Krook redoAllt fler människor i Sverige har typ
visar sina och andras fynd beträffande
2-diabetes, vilket främst beror på minsskelettmusklernas roll vid typ 2-diabekad mortalitet hos personer med sjuktes och hur motion påverkar musklerdomen och i mindre grad på
nas förmåga att handskas
ökad incidens.
»Det är därför av med glukos, »metabolic fitIcke desto mindre är typ 2- mycket stor vikt ness«.
diabetes en kronisk sjukdom,
som ännu inte kan botas och att finna perso- Ett mycket omdiskuterat
ofta leder till kostsamma följ- ner med predia- område är hur maten påverder både för den sjuka persobl a kroppsvikt och konbetes och typ 2- kar
nen och för samhället. Flera
troll av glukos- och lipidnimoderna hälsoekonomiska diabetes så
våer i blodet hos personer
studier har visat att vård vid tidigt som
med typ 2-diabetes. Här
dia­betes tar 7–15 procent av
finns många åsikter och
den totala sjukvårdsbudgeten möjligt …«
mycket tyckande, men vad
i anspråk. Därtill kommer inär evidensbaserat? Jonas
direkta kostnader som sjukskrivning
Lindblom och Kjell Asplund redovisar i
och sjukersättningar.
sin temaartikel huvuddragen i SBU:s
granskning av den vetenskapliga litteVi vet att en betydande del, i Sverige
raturen om mat vid diabetes, som oftroligen en tredjedel, av alla personer
fentliggjordes strax före sommaren.
med typ 2-diabetes ännu är odiagnostiIntensivbehandling av typ 2-diabetes
serade. Dessutom utgör personer med
är viktig för att förebygga sena diabetesprediabetes (nedsatt glukostolerans
komplikationer, men flera stora beoch förhöjt fasteglukos) minst 10 prohandlingsstudier under senare år har
cent av den vuxna befolkningen. Redan
pekat på att alltför intensiv behandling
vid prediabetes finns ökad risk för diaockså kan vara riskabel för vissa pabeteskomplikationer inklusive hjärt–
tientgrupper. Mikael Rydén reder ut
kärlsjukdom.
evidensen bakom hur intensivbehandDet är därför av mycket stor vikt att
ling ska praktiseras på olika patientfinna personer med prediabetes och typ
grupper.
2-diabetes så tidigt som möjligt för att
Slutligen tittar Christian Berne in i
kunna förebygga diabetesutveckling
framtiden och beskriver några av de nya
respektive behandla sjukdomen.
läkemedelsgrupper som antagligen
kommer att registreras för behandling
I detta nummer av Läkartidningen pub­
av typ 2-diabetes inom de närmaste
liceras ett tema om typ 2-diabetes, där
åren.
flera svenska experter inom diabetesområdet i sex artiklar belyser nya aspek­
Om dessa nyheter väsentligen kommer
ter på tidig diagnostik, prevention och
att bidra till bättre kontroll av sjukdobehandling av typ 2-diabetes.
men vet vi dock inte ännu. Det är min
Undertecknad beskriver hur det är
och övriga författares förhoppning att
möjligt att förutspå risk för att utveckla
detta tema ger en god och samlad bild av
sjukdomen genom att studera livsstilsden senaste utvecklingen inom såväl
faktorer eller humorala faktorer. Vidare
dia­gnostik som behandling av typ 2diskuteras hur genetiken i en framtid
dia­betes. n
kan hjälpa oss att skräddarsy insatser
för prevention och behandling. Flera
stora genundersökningar (GWAS, ge­
nome-wide association studies) har under de senaste åren pekat på hur beta2791
